Mitt brev till grannarna

Nedan finns ett brev som jag skrev till våra grannar i somras. De har sedan tidigare klagat på våra högljuda barn klockan 9 en söndagsmorgon. Jag svarade för mig (och familjen), den gången. Vill inte återge vad jag sa här i bloggen.....

Jag publicerar brevet som ett förslag på hur man kan skriva till oförstående grannar. (Om man har problem med dem.)

-----------------------------------------------------------------------
Hej!

Jag hörde 5-6 högljuda smällar med fönster och dörrar, när jag var ute i trädgården och försökte hantera ett av lillebrors utbrott. Vill därför försöka återskapa en dialog med dig/er. Vi förstår att ni blir störda av ljuden från vår sida, och det är så klart tråkigt.

Det är så här att vi har två barn med speciella behov (som vi berättat om tidigare). M har diagnoserna högfungerande autism och ADHD. Lillebror är under utredning för båda dessa diagnoser i nuläget. De förhandssignaler vi fått från utredningsteamet på barn- och ungdomsspyk, är att de ser många av dessa drag, och att det förmodligen kommer bli minst en diagnos för lillebror. Själva tror vi också det.

Lillebror är utåtagerande, och har utbrott om blodsockret sjunker för lågt. Han bits, slåss, sparkas, skallas, sliter/sparkar en i halsen, kastar sig med risk att skada sig och kastar saker under sina utbrott. Han ger sig på sina syskon, och även oss vuxna. Utbrotten är ibland så kraftiga, att vi har svårt att hantera honom. Han är väldigt stark. Då måste vi ta ut honom i trädgården och lugna honom, för att han inte ska gå lös på inredningen och syskonen, eller skada sig själv. Och därefter försöka få i honom lite mat, samt ta hand om honom känslomässigt. För han blir själv väldigt ledsen av dem, och förstår inte riktigt sina egna känslor. Vi försöker givetvis hålla dessa utbrott, som vi fattar hörs, så korta som möjligt för allas skull.

Maken har dessutom varit sjuk i 1,5 år, vilket sätter en enorm press på vår familj. Det leder till att jag, som nästan inte orkar det längre rent fysiskt, oftast måste hantera lillebror under utbrotten. Och under perioder ha hand om alla barnen helt själv (då maken måste gå undan och vila). Vi har väldigt lite hjälp från släkten, och enbart några timmar för M enligt LSS (Lagen om stöd och service).

 Vi fattar att barnen hörs. Vi kan tyvärr inte ha helt tyst i vår trädgård. Barnen glömmer sig lätt, även om vi påminner dem att prata tystare, vilket vi också gör hela tiden. Dåligt korttidsminne, är ett av problemområdena vid ADHD. Vi gör vad vi kan, och håller till exempel inne barnen till klockan 9 varje morgon, fastän de vaknar betydligt tidigare. Detta har vi gjort i flera år, och det är många gånger en kamp när barnen vill ut och springa av sig. (Några gånger har de smitit ut innan klockan 9, utan vår vetskap.) Enligt de flesta trivsel/ordningsregler som finns, så ska man iaktta tystnad mellan klockan 22-07, så klockan 9 måste de få gå ut och leka. Vi ber om lite förståelse hos er, för vår situation och för barnens behov.

Jag ber er att inte smälla i fönster och dörrar. Det skapar otrygghet hos M, som redan i sig är en orolig själ på grund av autismen. Självklart förstår vi att ni vill stänga, och har inte heller något emot att ni spelar hög musik. Och vi kan gärna ta en diskussion, om vad som är störande på respektive sida planket, och hur det kan förbättras, om det går. Och framför allt, så vill vi ha en bra relation till er. Det är tråkigt att ni verkar så missnöjda.

Var snälla och hör av er! Tack!

Med vänliga hälsningar

-----------------------------------------------------------------------

Förresten, så har jag inte fått något svar av dem.... Men de smäller inte längre med fönster och dörrar.