Translate

torsdag 5 februari 2015

"Kom igen nu M!" och "Hjälp mig!"

Som sagt, det är lite intensivt här hemma just nu. Hinner och orkar knappt blogga. Mycket beror på att M har börjat 4:an. Det är högre tempo med fler läxor. Och även om den effektiva tiden det tar att göra dem inte är så lång, så tar det lång tid här hemma. M försvinner nämligen ofta iväg både i tankarna och rent fysiskt. Jag måste påminna honom med varje nytt moment. Tjata honom tillbaka till läxan. Och jag får inte stå över honom och tjata. Han vill klara det själv. Och det måste han ju få försöka med.

Tyvärr så säger han inte alltid till när han behöver hjälp, och det är ju också ineffektivt.

Detta leder till att tillvaron just nu känns seg som sirap.

Det här med att man måste tjat och påminna, är något som alltid varit så i Ms liv. Det är nog svårt att rå på. Det är mycket därför han behöver ett "hjälp-jag" en stor del av dygnet. Men nu så känner jag att det är dags att åtminstone försöka få honom att hitta strategier för att hålla sig själv igång. Det kommer inte vara lika kul att behöva ett "hjälp-jag" när han är vuxen.....

Idag så pratade vi om att han ska försöka peppa sig själv under dagen. Tänka "Kom igen nu M!" och se till att han gör sin uppgift snabbt, så han kan göra något kul eller vilsamt sen. För det är ju synd om honom när kvällarna mest blir att göra läxa och äta kvällsmat. Idag missade han både sagoläsning med mig och lillasyster och datorspel med maken och lillebror. Trist för alla inblandade. Vi får se hur det går. Det kommer ta tid, men det går inte heller att strunta i det. För då blir det ju aldrig bättre för honom.

Han har även lovat att be om hjälp direkt. För det är inget konstigt att man behöver hjälp. Om man kunde allt från början, så hade man ju inte behövt gå i skolan, eller hur?! Fullt logiskt.