Jag har skrivit att vi tidigare använt Harald Blombergs rörelseträning. Vi körde övningar varje kväll och det gick bra. M blev rörligare i kroppen och tyckte om övningarna. Sen körde livet ihop sig och vi fick problem med sena nattningar, min pappa gick bort osv, och jag orkade inte med övningarna fastän jag tror mycket på dem. Det krävs en insats att få M att vilja göra dem NU och inte sen, att få honom göra dem på rätt sätt, inte springa iväg, sluta fjanta osv. Tröskeln var också hög, för att jag fick för mig att vi behövde byta övningar och att jag därför behövde läsa på mer i boken. Men nu är vi på gång igen.
Jag vill påpeka att jag inte delar Haralds negativa syn på ADHD-medicin. Jag vet många vuxna med ADHD som är så nöjda med sin medicin och som vittnar om att den gjort en enorm positiv skillnad i deras liv. Men jag skiljer på Haralds åsikter om medicin och hans forskning och erfarenheter om reflexer och motoriken. Mycket av det som står om
kvarstående (men mindre framträdande) spädbarnsreflexer (gripreflexen, mororeflexen o s v) och motoriksvårigheter stämmer med hur M var som
liten och hur han fungerar idag. Kusligt väl med detaljer som jag själv glömt. Och det hänger ihop så vackert enligt hans teorier. Ja, jag tror verkligen att Harald & CO har gjort
viktiga upptäckter. Synd att inte fler testar, för det är ju inget farligt: 10 minuters övningar om dagen. Och inget dyrt om man (som jag) klarar sig med att läsa hans bok (160 kronor + frakt).
Man kan dessutom testa om reflexerna finns kvar med olika övningar. Peta på olika punkter, röra på kroppsdelar och se hur kroppen reagerar. När jag läser i kapitlet om ADHD, så får jag reda på vilka reflexer som borde finnas kvar hos M enligt teorierna. När jag testar M, så ser jag mycket riktigt att de finns kvar. När jag testar lillasyster (som inte verkar ha ADHD) med samma reflexer, så finns de inte kvar. Hon svarar helt annorlunda, dvs inte alls på testerna.
Det som stämmer på M är främst att han har dålig hållning, dvs är lite kutryggig. Det hänger tydligen ihop med uppmärksamheten, koncentrationen och
andningen. Låter kanske flummigt, men stämmer klockrent på M. Speciellt reflexen som finns kvar i ryggen och gör det svårt för honom att sitta på en stol. Och M har även en reflex kvar i fotsulorna som gör det svårt för honom att springa. Jag upptäckte precis att han inte kan hålla balansen om han står på tå. Inte konstigt att han sätter ner foten med ett högt "klamp". Jag tycker ofta att det är jobbigt att lyssna på hans ograciösa runtklampande (men säger aldrig något om det). *Klamp, klamp, klamp, klamp, klamp* ADHDn gör att han springer runt mycket, trots den klumpigare springstilen. Det kan inte vara bra för hans fötter i längden.
Jag har precis läst om de viktiga kapitlen i boken (Rörelser som helar) och har sammanställt ett nytt övningsprogram. Ganska mycket med samma övningar som sist, men med några övningar tillagda och fler varianter. Jag har gjort en egen lista på övningarna i en ordning som ger minimal förflyttning, för det är det som tar tid ("sätt dig upp", "lägg dig på ryggen igen" osv). Och M har också fått lägga till sina egna "specialövningar" som han själv hittat på. :)
Vi har inte gått till någon som kan rörelsträning, utan jag har valt att läsa mig till övningarna helt på egen hand. Det är för att vi bor långt från Stockholm och att vi har svårt att resa ens korta bitar. Men det går rätt bra att läsa sig till hur man ska göra. Även om strukturen i boken kunde vara lite tydligare, så lämnar Harald ut all information man behöver.
Jag tänker mig att det finns några olika sätt att läsa boken:
1) som jag; Läsa alla detaljer kring teorierna, läsa om det man inte förstår osv. För att man vill förstå hur det hänger ihop. Jag misstänker att teorierna kan röra till det i huvudet på en och annan annorlunda fungerande hjärna. Det rör definitivt till sig mitt huvud och jag kommer nog aldrig lära mig allt i den boken. Jag rekommenderas inte att läsa boken på detta sätt, om man hatar att läsa böcker.
2) Man läser främst kapitlen om reflexer som brukar vara aktiva vid ADHD, läs- och skrivsvårigheter och autism. Och ser om symptomen stämmer in på ens barn. Jag tycker att kapitlen gav väldigt god vägledning för M. Därefter går man till kapitlet med reflextester (Appendix 2) och ser vilka reflexer som kan tänkas ligga kvar. Och så börjar man med de övningar i Appendix 1 som rekommenderades enligt testerna.
3) Man går direkt till kapitlet med reflextexter (Appendix 2) och ser vilka reflexer som kan tänkas ligga kvar. Därefter lämpliga övningar (Appendix 1).
4) Man bläddrar direkt till Appendix 1 och börjar göra de 16 övningarna. Man kan ha som grovt mått: De övningar som är svåra, är de som barnet behöver bäst. De som är alldeles för svåra kan vänta lite.
Tanken är att övningsprogrammet ska ta 10 minuter per dag och att övningarna ska göras rätt långsamt och rytmiskt.
Jag hittade på lite roligare namn på övningarna för M. Namnen har anknytningar till katter och det ökar på hans motivation, eftersom katter är ett specialintresse:
"Katten försöker göra kullerbytta"
"Katten försöker krypa"
"Katten tittar på musen (ner) och fågeln (upp), musen och fågeln,...."
"Katten försöker ställa sig på bakbenen"
osv
Jag vill också påpeka att Harald skriver att en gluten- och mjölkfri diet brukar vara nödvändig innan ett barn med autism svarar på övningarna. M har ätit denna diet i 2 år nu, så därför borde övningarna funka. Jag skriver garanterat mer om hur det går, kanske någon gång under hösten. Det ska bli spännande att se om han lyckas lära sig hålla balansen när han står på tå. Och om han kan lära sig springa på ett mera skonsamt sätt.
Jag hittade dessutom 2 övningar som jag själv behöver göra och som eventuellt skulle kunna hjälpa mig med min stela rygg.
En sak som jag dock inte förstår är vilken/vilka reflexer som eventuellt skulle ligga kvar hos lillebror. Han har perfekt motorik, som det ser ut. Till och med bättre än sina jämngamla. Ändå så känner jag mig rätt säker på att han har ADHD, så hyperaktiv som han är. Men allt beror kanske inte på motoriken heller?
Visar inlägg med etikett Rörelseträning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rörelseträning. Visa alla inlägg
lördag 10 augusti 2013
tisdag 25 december 2012
Harald Blomberg och rörelseträning
För ett tag sedan fick jag ett tips om Harald Blombergs rörelseträning. Jag brukar ha ett öppet sinne och tänka själv. Så även med detta. Jag beställde hans böcker Rörelser som helar och Autism - en sjukdom som kan läka. Det här är två titlar som jag tänker mig kan provocera många, speciellt den sista..... Eftersom jag är nyfiken av mig, och tycker att det aldrig skadar att ta reda på varför vissa människor tycker på ett sätt, även om man inte delar deras åsikter, så läste jag. Ja, eller håller på och läser. Det är mycket att ta in, och jag får läsa om.
Hur som helst så vill jag dela med mig vad jag kommit fram till hittills. Läs vidare! Även om ni är väldigt skeptiska. Det var och är jag med bitvis. Det här är ett långt inlägg, men ett av mina viktigaste någonsin.
Anledningen är det jag läst i "Rörelser som helar" och som stämmer skrämmande bra på M. Hur han var som liten och vilka svårigheter han har idag, rent motoriskt. Jag sitter och undrar "Hur kan Blomberg veta det? Han känner ju inte oss." Småsaker som jag själv nästan glömt, eller inte upptäckt förrän nu. Det bara måste ligga något i detta. Jag kan inte låta bli att skriva redan nu att jag tycker att rörelseträningen som beskrivs i boken verkar helt genialisk. Så mycket stämmer så bra på M. Jag ser hur det hänger ihop. Pusselbitarna faller på plats. Jag får hopp för Ms fortsatta utveckling.
Men låt oss inte skynda iväg. Först vill jag ge en bakgrund till varför jag tror att detta inte är stort och erkänt i Sverige. Som det förmodligen borde vara. Och jag vill försöka öppna era sinnen lite, och får er att skilja på "äpplen och päron" i detta. Få er att förstå och tänka själva. Nedan följer jag bokens kapitel lite översiktligt och på ett sätt som kan likna den process jag själv gick igenom.
Blombergs syn på centralstimulantia
Blomberg hymlar inte med att han är väldigt kritiskt till användningen av centralstimulantia. Jag blev faktiskt rätt chockad själv. Det är en mörk bild han målar upp. Och med fakta, referenser till studier osv. Nu vet ju jag i och för sig hur det kan vara. Studier av samma sak har ibland olika resultat (beroende på mätmetod, fel, slumpen osv) och man kan välja att referera enbart till de som visar det man själv tror på.
Jag känner många vuxna som är väldigt nöjda med sin och sina barns medicin och inte klarar sig utan den. Som säger motsatsen till det vad Blomberg skriver. Fast det förnekar förstås inte Blomberg.
Själv så har jag faktiskt inte läst på några studier om ADHD-medicin. Maken satte tidigt in sitt bestämda veto mot ADHD-medicin. Jag har försökt att diskutera med honom, att vi i alla fall kan ge det en chans, trots att M reagerade väldigt konstigt på den dos han fick under utredningen. Men det är lönlöst. Maken har bestämt sig, och det får jag respektera. Andra sidan säger han: "Gör vad du vill med kosten." Och nu när jag tagit bort en massa saker ur Ms diet, och han mår bättre, så känner jag inte att ADHD-medicin behövs längre. Detta om oss var en parentes bara, för att förklara varför jag inte läst på. Jag måste satsa min tid och min energi där den gör nytta i den här familjen. (Men om någon av er har en studie, så läser jag gärna igenom den och ger mina synpunkter som statistiker.)
I alla fall. Jag vill att ni ska läsa vidare i detta inlägg. Låt oss för enkelhets skull anta att Blomberg har fel om ADHD-medicin. Eller så struntar vi i vad han säger om saken, eftersom vi anser att det är irrelevant för hans rörelseträning.
Blombergs syn på vaccin
Han har även en negativ syn på vaccin. Att de kan bidra till autism. Själv trodde jag att detta i alla fall är motbevisat i flertalet studier världen över. Blomberg skriver att detta är forskningsfusk. Jag vet själv inte vad jag ska tro. Det är ju mer kvicksilver i vaccinerna i USA, som också är fler än i Sverige. Det är dessa som främst skulle vara skadliga. Låt oss för enkelhets skull anta att Blomberg har fel även med vaccin. Eller så struntar vi i vad han säger om saken, eftersom vi anser att det är irrelevant för hans rörelseträning.
Blombergs syn på miljön
Blomberg skriver att strålning från mobiler är skadliga, och refererar till flera studier. Det där får mig att bli lite orolig och jag tänker att jag borde tillämpa försiktighetsprincipen och hålla mobiler och den strålning som går borta från oss, speciellt barnen. Jag kan stänga av det trådlösa nätverket på min laptop nu t ex, när jag bara sitter och skriver. Mobilerna behöver ju inte förvaras i sovrummet över natten osv..... Men i alla fall, låt oss även anta att Blomberg har fel med detta.
Blomberg skriver även om kosten. Där känner jag igen mig. Det mest av det som står där har jag redan läst på flera andra ställen. Och jag vet att det funkar. Sönerna har ju blivit bättre utan gluten, kasein (mjölk), strösocker, AZO-färgämnen, aspartam och glutamat. Blomberg skriver att rörelseträningen måste kompletteras med en gluten- och kaseinfri diet och kosttillskott, för att vara effektiv. Den läsare som vill, får givetvis anta att detta är fel.
Några antaganden
Okej, nu har vi antagit att Blomberg har fel i sina påståenden om mycket, och vi ska ändå ge rörelseträningen en chans. Han är psykiater och har jobbat med rörelseträning i 25 år. Är det möjligt att en utbildad psykiater ger 25 år av sitt liv åt något som är fel? En kvacksalvare, säger vissa tydligen har jag hört.... Ja, det är kanske möjligt att det finns kvacksalvare som bara vill tjäna pengar och lurar folk att tro på saker som inte är sanna. Nu köpte jag Blombergs bok för 160 kronor + porto. I den står utförligt väldigt många av hans övningar. Jag kan läsa på och göra övningarna här hemma. Det låter inte som att han vill tjäna en massa pengar på mig..... Men okej, låt oss för sakens skull lämna möjligheten öppen att Blomberg är en kvacksalvare. Så att ni läser vidare. Och det är dags att testa hans övningar. Det var ungefär där jag var för några veckor sedan. Okej, nu tänkte jag inte så negativa tankar om honom, mer tvivlande och undrande tankar. Jag har ett öppet sinne, men "köper" inte vad som helst. Fast här behöver man inte ta ställning eller tycka och tro. Här man kan man bara testa. Alla kan testa hur ens kropp reagerar. (Fast ibland krävs nog lite hjälp.)
Hur det funkar
Blombergs och hans kollegors teorier bygger på att spädbarnsreflexer finns kvar hos vissa. Att de missat viktiga steg under spädbarnsåren, som är till för att reflexerna ska försvinna. Alltså de där vaggande rörelserna som barnen gör i början. Teorierna bygger på att man kan hämta in denna utveckling senare, genom att göra liknande rörelser, så att kroppen, främst hjärnan, vänjer sig av med att reagera reflexmässigt. Att den t ex lär sig att resten av musklerna ska förbli ospända när huvudet rör sig. Även synen är inblandad, eftersom det finns muskler i ögat. Det låter kanske lite långsökt och flummigt, men det är det inte. Det är fullt logiskt och kan förklaras med vetenskap, när man läser i detalj. Okej, nu är detta ett nytt forskningsområde och hjärnan är som bekant komplex. Alla samband är inte bevisade, men det finns teorier, och det finns alltså lång klinisk erfarenhet, hos Blomberg med flera.
Test av rörelseträningen
M och jag har ju ätit dieten som Blomberg förespråkar sedan cirka 1 år tillbaka. Ett bra utgångsläge för träningen. Jag bläddrade upp kapitlet längst bak med tester på om reflexerna finns kvar. Jag testade M. Strök honom bak på ryggen. Höften rörde sig. Bad honom vrida huvudet, och ena armen böjer sig. Jag stryker honom i handflatan och fingrarna böjs. De flesta reflexer finns kvar. Det känns lite chockerande. Jag läser bland symptomen och känner igen hur M beter sig. Klart att detta ställer till motoriken för honom. Och att det är svårt att vara stilla när reflexer triggar igång hans muskler. Det är lite kusligt. Att jag inte fattat detta själv. M beter sig ofta som en liten sprattelgubbe.
Vi gör några övningar. M ska ligga på rygg och röra huvudet från sida till sida och ligga still med kroppen. Först klarar han inte det. Armarna flyger med. Jag håller nere dem med ett i ett stadigt grepp, så stadigt jag vågar för att han inte ska få panik. Släpper efter så mycket jag kan. M fattar hur han ska göra. Nu ligger armarna still. Vi testar att göra en annan övning; "vindrutetorkaren". M säger att den övningen känns skön, och att han nog behöver den. När jag läser i boken, så inser jag att det borde vara så, med tanke på vad övningen gör och vilka symptom M har.....
Jag själv då?
Jag sitter och funderar på allt detta i soffan. Jag funderar på spädbarnsreflexen som gör att kroppen böjs framåt i fosterställning, när fostret rör huvudet framåt. Jag slappnar av och rör mitt huvud framåt. Då känner jag till min förvåning, att musklerna i mina armar spänns av sig själva lite grann. Som att de vill böja armarna (men inte gör det). Jag testar igen. Och igen. Ja, så är det! När jag för huvudet framåt, så vill min kropp lite grann dra ihop sig i fosterställning. Ja, faktiskt.
Jag har länge haft problem med axlarna och domningar i armarna. Det står lite om det i detta gamla inlägg. Jag har varit hos flera olika sjukgymnaster som sagt till mig att jag måste träna upp musklerna bak i ryggen, så att jag inte ska bli så hopsjunken och framåtroterad. Jag har tränat, men inte blivit så mycket bättre, som jag hade förväntat mig. Domningarna finns kvar. Men det är kanske inte så konstigt om det är en reflex som ställer till det?! Jag har givetvis testat de övningar som Blomberg förespråkar mot denna reflex. Och domningarna har nästan upphört, redan nu. Jag är mycket bättre, bara på några få dagar. Kroppen känns mer avslappnad direkt efter övningarna och det känns som att jag andas lättare. Kanske bara inbillning, förstås? Men det där med domningarna är inte inbillning. Jag glömmer nämligen att jag har det problemet, när jag inte har domningar. Men lider av det annars.
Vad som krävs för att komma igång
Egentligen så hade jag tänkt skriva ett inlägg om detta först längre fram, när vi fått effekt på M. Men jag kan helt enkelt inte hålla mig. Vill dela med mig till er. Några av er har ju redan "rätt" diet. Jag tror stenhårt på att rörelseträningen funkar. Jag ser den röda tråden i boken, och allt känns logiskt. Jag tänker lära mig alla reflexer och göra övningar med M. Man ska göra dem cirka 10 minuter om dagen. Rätt lite att förlora, och mycket att vinna.....
Innan man börjar behöver man inte förstå alla samband, eller ens läsa hela boken. Det går bra att bläddra längst bak till appendix där man kan gör test på vilka reflexer som är kvar och hitta övningarna. (Vissa reflexer är svåra att testa fram, men man kan gå på symptomen.) Det finns separata kapitel över vilka reflexer som är vanliga vid autism, dylexi och ADHD. Man behöver inte ha ett färdig träningsprogram, utan kan välja en eller ett par stycken övningar, börja och se vad barnet tycker. Jag läser i boken lite då och då, för det är mycket information och tar lång tid att lära sig. Men många bäckar små.... Jag har redan lärt mig mycket, men har mycket kvar.
Och därmed inte sagt att jag anser att autism borde botas. Om det ens går. Rörelseträningen funkar kanske inte på alla barn och vuxna med autism? Jag tror att det finns flera olika orsaker till autism. Och det finns många underbara människor med autism, som naturligtvis ska få vara som de är. Som vi behöver och vill att de ska vara som de är.
Jag vill inte bota sönerna eller maken, från vilka de är. Då kan man ju undra över mitt val av make.... ;) Men jag sticker inte under stol med att jag vill få bort alla symptom som är negativa. Jag är inte ute efter att bota, utan efter att hjälpa.
Ja, och ni fattar säkert varför jag tror att Blombergs rörelseträning inte är så stor som den borde vara. Han blir dömd efter sina åsikter, så folk ger aldrig rörelseträningen en chans. Och det finns dessutom en tröskel: Man ska helst äta gluten- och kaseinfritt, för att få effekt. Fast man kan ju alltid testa om reflexerna finns kvar, oavsett vad man äter...
Fortsättning om M och rörelseträning kommer i fler inlägg framöver.
Hur som helst så vill jag dela med mig vad jag kommit fram till hittills. Läs vidare! Även om ni är väldigt skeptiska. Det var och är jag med bitvis. Det här är ett långt inlägg, men ett av mina viktigaste någonsin.
Anledningen är det jag läst i "Rörelser som helar" och som stämmer skrämmande bra på M. Hur han var som liten och vilka svårigheter han har idag, rent motoriskt. Jag sitter och undrar "Hur kan Blomberg veta det? Han känner ju inte oss." Småsaker som jag själv nästan glömt, eller inte upptäckt förrän nu. Det bara måste ligga något i detta. Jag kan inte låta bli att skriva redan nu att jag tycker att rörelseträningen som beskrivs i boken verkar helt genialisk. Så mycket stämmer så bra på M. Jag ser hur det hänger ihop. Pusselbitarna faller på plats. Jag får hopp för Ms fortsatta utveckling.
Men låt oss inte skynda iväg. Först vill jag ge en bakgrund till varför jag tror att detta inte är stort och erkänt i Sverige. Som det förmodligen borde vara. Och jag vill försöka öppna era sinnen lite, och får er att skilja på "äpplen och päron" i detta. Få er att förstå och tänka själva. Nedan följer jag bokens kapitel lite översiktligt och på ett sätt som kan likna den process jag själv gick igenom.
Blombergs syn på centralstimulantia
Blomberg hymlar inte med att han är väldigt kritiskt till användningen av centralstimulantia. Jag blev faktiskt rätt chockad själv. Det är en mörk bild han målar upp. Och med fakta, referenser till studier osv. Nu vet ju jag i och för sig hur det kan vara. Studier av samma sak har ibland olika resultat (beroende på mätmetod, fel, slumpen osv) och man kan välja att referera enbart till de som visar det man själv tror på.
Jag känner många vuxna som är väldigt nöjda med sin och sina barns medicin och inte klarar sig utan den. Som säger motsatsen till det vad Blomberg skriver. Fast det förnekar förstås inte Blomberg.
Själv så har jag faktiskt inte läst på några studier om ADHD-medicin. Maken satte tidigt in sitt bestämda veto mot ADHD-medicin. Jag har försökt att diskutera med honom, att vi i alla fall kan ge det en chans, trots att M reagerade väldigt konstigt på den dos han fick under utredningen. Men det är lönlöst. Maken har bestämt sig, och det får jag respektera. Andra sidan säger han: "Gör vad du vill med kosten." Och nu när jag tagit bort en massa saker ur Ms diet, och han mår bättre, så känner jag inte att ADHD-medicin behövs längre. Detta om oss var en parentes bara, för att förklara varför jag inte läst på. Jag måste satsa min tid och min energi där den gör nytta i den här familjen. (Men om någon av er har en studie, så läser jag gärna igenom den och ger mina synpunkter som statistiker.)
I alla fall. Jag vill att ni ska läsa vidare i detta inlägg. Låt oss för enkelhets skull anta att Blomberg har fel om ADHD-medicin. Eller så struntar vi i vad han säger om saken, eftersom vi anser att det är irrelevant för hans rörelseträning.
Blombergs syn på vaccin
Han har även en negativ syn på vaccin. Att de kan bidra till autism. Själv trodde jag att detta i alla fall är motbevisat i flertalet studier världen över. Blomberg skriver att detta är forskningsfusk. Jag vet själv inte vad jag ska tro. Det är ju mer kvicksilver i vaccinerna i USA, som också är fler än i Sverige. Det är dessa som främst skulle vara skadliga. Låt oss för enkelhets skull anta att Blomberg har fel även med vaccin. Eller så struntar vi i vad han säger om saken, eftersom vi anser att det är irrelevant för hans rörelseträning.
Blombergs syn på miljön
Blomberg skriver att strålning från mobiler är skadliga, och refererar till flera studier. Det där får mig att bli lite orolig och jag tänker att jag borde tillämpa försiktighetsprincipen och hålla mobiler och den strålning som går borta från oss, speciellt barnen. Jag kan stänga av det trådlösa nätverket på min laptop nu t ex, när jag bara sitter och skriver. Mobilerna behöver ju inte förvaras i sovrummet över natten osv..... Men i alla fall, låt oss även anta att Blomberg har fel med detta.
Blomberg skriver även om kosten. Där känner jag igen mig. Det mest av det som står där har jag redan läst på flera andra ställen. Och jag vet att det funkar. Sönerna har ju blivit bättre utan gluten, kasein (mjölk), strösocker, AZO-färgämnen, aspartam och glutamat. Blomberg skriver att rörelseträningen måste kompletteras med en gluten- och kaseinfri diet och kosttillskott, för att vara effektiv. Den läsare som vill, får givetvis anta att detta är fel.
Några antaganden
Okej, nu har vi antagit att Blomberg har fel i sina påståenden om mycket, och vi ska ändå ge rörelseträningen en chans. Han är psykiater och har jobbat med rörelseträning i 25 år. Är det möjligt att en utbildad psykiater ger 25 år av sitt liv åt något som är fel? En kvacksalvare, säger vissa tydligen har jag hört.... Ja, det är kanske möjligt att det finns kvacksalvare som bara vill tjäna pengar och lurar folk att tro på saker som inte är sanna. Nu köpte jag Blombergs bok för 160 kronor + porto. I den står utförligt väldigt många av hans övningar. Jag kan läsa på och göra övningarna här hemma. Det låter inte som att han vill tjäna en massa pengar på mig..... Men okej, låt oss för sakens skull lämna möjligheten öppen att Blomberg är en kvacksalvare. Så att ni läser vidare. Och det är dags att testa hans övningar. Det var ungefär där jag var för några veckor sedan. Okej, nu tänkte jag inte så negativa tankar om honom, mer tvivlande och undrande tankar. Jag har ett öppet sinne, men "köper" inte vad som helst. Fast här behöver man inte ta ställning eller tycka och tro. Här man kan man bara testa. Alla kan testa hur ens kropp reagerar. (Fast ibland krävs nog lite hjälp.)
Hur det funkar
Blombergs och hans kollegors teorier bygger på att spädbarnsreflexer finns kvar hos vissa. Att de missat viktiga steg under spädbarnsåren, som är till för att reflexerna ska försvinna. Alltså de där vaggande rörelserna som barnen gör i början. Teorierna bygger på att man kan hämta in denna utveckling senare, genom att göra liknande rörelser, så att kroppen, främst hjärnan, vänjer sig av med att reagera reflexmässigt. Att den t ex lär sig att resten av musklerna ska förbli ospända när huvudet rör sig. Även synen är inblandad, eftersom det finns muskler i ögat. Det låter kanske lite långsökt och flummigt, men det är det inte. Det är fullt logiskt och kan förklaras med vetenskap, när man läser i detalj. Okej, nu är detta ett nytt forskningsområde och hjärnan är som bekant komplex. Alla samband är inte bevisade, men det finns teorier, och det finns alltså lång klinisk erfarenhet, hos Blomberg med flera.
Test av rörelseträningen
M och jag har ju ätit dieten som Blomberg förespråkar sedan cirka 1 år tillbaka. Ett bra utgångsläge för träningen. Jag bläddrade upp kapitlet längst bak med tester på om reflexerna finns kvar. Jag testade M. Strök honom bak på ryggen. Höften rörde sig. Bad honom vrida huvudet, och ena armen böjer sig. Jag stryker honom i handflatan och fingrarna böjs. De flesta reflexer finns kvar. Det känns lite chockerande. Jag läser bland symptomen och känner igen hur M beter sig. Klart att detta ställer till motoriken för honom. Och att det är svårt att vara stilla när reflexer triggar igång hans muskler. Det är lite kusligt. Att jag inte fattat detta själv. M beter sig ofta som en liten sprattelgubbe.
Vi gör några övningar. M ska ligga på rygg och röra huvudet från sida till sida och ligga still med kroppen. Först klarar han inte det. Armarna flyger med. Jag håller nere dem med ett i ett stadigt grepp, så stadigt jag vågar för att han inte ska få panik. Släpper efter så mycket jag kan. M fattar hur han ska göra. Nu ligger armarna still. Vi testar att göra en annan övning; "vindrutetorkaren". M säger att den övningen känns skön, och att han nog behöver den. När jag läser i boken, så inser jag att det borde vara så, med tanke på vad övningen gör och vilka symptom M har.....
Jag själv då?
Jag sitter och funderar på allt detta i soffan. Jag funderar på spädbarnsreflexen som gör att kroppen böjs framåt i fosterställning, när fostret rör huvudet framåt. Jag slappnar av och rör mitt huvud framåt. Då känner jag till min förvåning, att musklerna i mina armar spänns av sig själva lite grann. Som att de vill böja armarna (men inte gör det). Jag testar igen. Och igen. Ja, så är det! När jag för huvudet framåt, så vill min kropp lite grann dra ihop sig i fosterställning. Ja, faktiskt.
Jag har länge haft problem med axlarna och domningar i armarna. Det står lite om det i detta gamla inlägg. Jag har varit hos flera olika sjukgymnaster som sagt till mig att jag måste träna upp musklerna bak i ryggen, så att jag inte ska bli så hopsjunken och framåtroterad. Jag har tränat, men inte blivit så mycket bättre, som jag hade förväntat mig. Domningarna finns kvar. Men det är kanske inte så konstigt om det är en reflex som ställer till det?! Jag har givetvis testat de övningar som Blomberg förespråkar mot denna reflex. Och domningarna har nästan upphört, redan nu. Jag är mycket bättre, bara på några få dagar. Kroppen känns mer avslappnad direkt efter övningarna och det känns som att jag andas lättare. Kanske bara inbillning, förstås? Men det där med domningarna är inte inbillning. Jag glömmer nämligen att jag har det problemet, när jag inte har domningar. Men lider av det annars.
Vad som krävs för att komma igång
Egentligen så hade jag tänkt skriva ett inlägg om detta först längre fram, när vi fått effekt på M. Men jag kan helt enkelt inte hålla mig. Vill dela med mig till er. Några av er har ju redan "rätt" diet. Jag tror stenhårt på att rörelseträningen funkar. Jag ser den röda tråden i boken, och allt känns logiskt. Jag tänker lära mig alla reflexer och göra övningar med M. Man ska göra dem cirka 10 minuter om dagen. Rätt lite att förlora, och mycket att vinna.....
Innan man börjar behöver man inte förstå alla samband, eller ens läsa hela boken. Det går bra att bläddra längst bak till appendix där man kan gör test på vilka reflexer som är kvar och hitta övningarna. (Vissa reflexer är svåra att testa fram, men man kan gå på symptomen.) Det finns separata kapitel över vilka reflexer som är vanliga vid autism, dylexi och ADHD. Man behöver inte ha ett färdig träningsprogram, utan kan välja en eller ett par stycken övningar, börja och se vad barnet tycker. Jag läser i boken lite då och då, för det är mycket information och tar lång tid att lära sig. Men många bäckar små.... Jag har redan lärt mig mycket, men har mycket kvar.
Och därmed inte sagt att jag anser att autism borde botas. Om det ens går. Rörelseträningen funkar kanske inte på alla barn och vuxna med autism? Jag tror att det finns flera olika orsaker till autism. Och det finns många underbara människor med autism, som naturligtvis ska få vara som de är. Som vi behöver och vill att de ska vara som de är.
Jag vill inte bota sönerna eller maken, från vilka de är. Då kan man ju undra över mitt val av make.... ;) Men jag sticker inte under stol med att jag vill få bort alla symptom som är negativa. Jag är inte ute efter att bota, utan efter att hjälpa.
Ja, och ni fattar säkert varför jag tror att Blombergs rörelseträning inte är så stor som den borde vara. Han blir dömd efter sina åsikter, så folk ger aldrig rörelseträningen en chans. Och det finns dessutom en tröskel: Man ska helst äta gluten- och kaseinfritt, för att få effekt. Fast man kan ju alltid testa om reflexerna finns kvar, oavsett vad man äter...
Fortsättning om M och rörelseträning kommer i fler inlägg framöver.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)