Translate

Visar inlägg med etikett Koststudier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Koststudier. Visa alla inlägg

måndag 28 april 2014

Ytterligare ett inlägg hos Naturligt Mat i Skolan

Jag har precis fått ytterligare ett blogginlägg publicerat hos Naturlig Mat i Skolan:

http://www.naturligmatiskolan.se/2014/04/funkar-diet-vid-autism-och-adhd.html

Det som jag fått publicerat sen tidigare hittar ni här:

http://www.naturligmatiskolan.se/2014/03/ett-nytt-livsmedel-alla-barn.html

Det är därför det varit lite tystare här på sidan än vanligt. Jag har lagt en del tid på att få ihop inläggen ovan. Men det var det värt.

Det tredje (och förmodligen sista) inlägget jag kommer skriva på sidan kommer handla om barn som blivit bättre, som inte är mina egna. Men det inlägget har jag inte börjat skriva på än. Ja, eller jag tänkte att föräldrarna skulle få berätta själva, lite kortfattat.

lördag 22 februari 2014

C-uppsats: "Jag är minus gluten och minus mjölk"

Nu har jag äntligen läst igenom dietiststudenterna Rita Youhannaeis och Helena Bylins C-uppsats:

"Jag är minus gluten och minus mjölk" En kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av en gluten- och mjölkfri kost hos barn med autism

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:695847/FULLTEXT01.pdf

(Den första delen av titeln är nog faktiskt ett citat från M, förresten.  :)  )

Jag och fyra andra mammor blev intervjuade av dem om kostomläggning. (Jag är "F1".)

I mitt dagliga arbete, sen 2001 har jag jobbat med kliniska prövningar, d v s läkemedelsstudier. Jag arbetar som statistiker och programmerare. Jag sitter med och designar studier, räknar fram resultaten, samt är med och skriver slutsatser. Jag vet en hel del om "vilka slutsatser man kan dra av vilket material". Man kan inte dra några sådana slutsatser av att intervjua 5 mammor. Så är det bara. Materialet är för litet.  Men det var inte deras avsikt heller (se titeln - "En kvalitativ studie"...).

Min spontana reaktion efter att ha läst uppsatsen är: "Wow! Är den verkligen skriven av två studenter?" De här tjejerna är verkligt duktiga. De har dessutom läst in sig ordentligt på fakta kring den forskning som finns kring kost, läckande tarm och autism som finns. Och de har förmodligen en väldigt duktig handledare. Ja, jag är såååå glad över att just denna C-uppsats kommit till. Jag tycker den är kanonbra! LÄS DEN!!!

De har utförligt beskrivit hur svårt det är att lägga om kosten. Hela uppsatsen beskriver svårigheterna i detalj, med citat från oss mammor. Läs deras slutsats: 

"Gluten- och mjölkfri kost kräver mycket tid, energi och kunskap av föräldrar, vars vardag påverkas socialt, ekonomiskt och praktiskt. Deltagarna i studien upplevde stor oro samt bristande stöd från omgivningen, speciellt i form av dietistkontakt. Kosten ledde till konflikter i olika sammanhang. Trots svårigheter upplevdes fördelarna av behandlingen mer centrala."

På slutet rekommenderar de att Sverige följer Storbritanniens exempel:

"Storbritannien är ett av de länder där dietisternas riksförbund har utarbetat riktlinjer för vad vården ska ta hänsyn till då föräldrar med autistiska barn vill prova en GF/MF- kost. Specifika riktlinjer finns alltså trots bristande evidens då vården upptäckt ett uppenbart behov från föräldrarna. I de brittiska riktlinjerna framgår det att trots att det finns otillräcklig evidens för att styrka effekten av en GF/MF- kost är det viktigt att hjälpa och vägleda föräldrar att fatta bra beslut kring kostbehandlingen. I möte med föräldrar presenteras aktuell forskning och man redogör för- och nackdelar med elimineringskost. En utredning om ätproblematik genomförs och en nutritionsdiagnos ställs. Om föräldrarna väljer att gå vidare följs barnets hälso- samt nutritionsstatus upp. Detta är det grundläggande tillvägagångssättet som alla dietister inom vården bör jobba efter, den så kallade nutritionsvårdsprocessen (NCP)."

Vilken strålande idé!!! Jag kan omformulera detta till: "Det är inte rätt att föräldrar som vill testa kostomläggning ska ha det så här svårt. De behöver dietisternas fulla stöd oavsett om den samlade svenska expertisen anser att det finns tillräckliga bevis eller inte för att kostomläggning fungerar."

Något jag har hävdat väldigt länge. Jag och maken har själva fixat det på egen hand, men då har jag också varit ledig med avgångsvederlag ett år och haft tid och kraft att kunna genomdriva det. Dessutom har jag alltid varit intresserad av kost och näring. Det var väldigt nära att jag läste till dietist en gång i tiden. Så ska det inte behöva vara för att man ska lyckas! (Nu vill jag inte avskräcka någon att testa. Det är inte såååå svårt egentligen när man väl hittat hur man ska göra. Men vägen dit kan vara lång. Gå med i föräldragruppen nedan, så får du hjälp med detta.)

För övrigt är jag fast övertygad om att kostomläggning faktiskt fungerar för rätt många barn med autism. Jag har sett det på mina egna söner, varav den yngsta nästan inte har några negativa symptom kvar. (Jag skriver "negativa" eftersom han fortfarande har kvar sina Aspergerstyrkor, som sin matteförmåga.)

De forskare som envist hävdar att "det finns inga bevis" har hakat upp sig på att en korrekt gjord stor studie inte är gjord. (Som om vi föräldrar har tid att vänta på det.... Vi vill ju testa NU, helst igår....) Och det finns ju mycket forskning kring gluten, peptider, läckande tarm och autoimmuna sjukdomar, att en sån här stor studie egentligen inte behövs. Man kan låta föräldrarna testa ändå. Det är faktiskt deras rättighet. Och även om en stor studie kommer, så är det inte säkert att något händer inom sjukvården. För 3 år sen kom det en stor studie på ADHD som bevisar att 64% av barnen i studien blev bättre av en allergikost. Varför har nästan inget hänt med detta på 3 år?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Fler och fler föräldrar, som är med i denna grupp, som ser effekt på barnen:
https://www.facebook.com/groups/fantastiskaforaldrarkostgruppen/ (Här kan man få stöd av oss andra föräldrar, som kommit en bit på vägen.)

Andra grupper att gå med i för den som är intresserad:
https://www.facebook.com/groups/542596089146584/   (En mötesplats för yrkesverksamma och föräldrar)
https://www.facebook.com/groups/NatverketforFriskarebarnochungaNU/  (Här finns mycket nya rön och samlad information. Tänk dock på att detta är en öppen grupp, så det syns för alla på facebook vad ni skriver om er familj. )

För övrigt så hoppas jag på att få se mer av Bylin och Youhannaei. De har helt klart framtiden för sig. :) Jag vill tacka dem och önska dem lycka till med sin framtida karriär! (Och påpekar för dem, att de vet var jag finns.....)

måndag 21 oktober 2013

Låt alla som vill få testa kostomläggning!

Just idag är jag lite sur. Varning för en irriterad och butter ton nedan.....Försök att säga nedanstående i en trevlig ton, med ett leende, så kommer ni längre.
-----------------------------------------
Jag är engagerad på olika ställen för att hjälpa föräldrar som vill testa kostomläggning för sina barn. Vår familj har hållt på i 2,5 år och jag vill gärna dela med mig av mina bästa tips till hårt kämpande NPF-föräldrar som vill testa. Jag vet hur tufft livet kan vara med barn med NPF (och egen) och hur svårt det kan vara att lägga om kosten. Då menar jag främst till socker-, gluten- och mjölkfri kost.

Först så vill jag påpeka att jag vet att alla föräldrar inte vill testa kostomläggning. Eller orkar. Som väl är, har man ett fritt val att låta bli i detta land. Och det valet respekterar jag. (Och det är inte ens bra för alla familjer att ta sig an ett sånt stort projekt som att lägga om kosten.) Jag önskar att valet att faktiskt få testa skulle respekteras i lika stor grad i vårt land.

Nyligen har jag hört från en del föräldrar att skola, dagis, läkare, sköterskor osv vägrar låta föräldrarna testa. De misstror föräldrarna, och är dåligt pålästa, tror sig själva sitta på en universell sanning osv. Oavsett vad de tror och tycker så funkar kostomläggning faktiskt för 64 % av försökspersonerna med ADHD i den internationellt erkända INCA-studien som ni hittar en länk till abstract på från denna sida:
http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/barnsjukvard/matrestriktion-kan-bli-behandling-mot-adhd/

Som ni ser publicerades studien i the Lancet, en stor medicinsk tidning. Artikeln fick stor genomslagskraft för 2,5 år sen, när den kom ut. Försökspersonerna fick en allergikost - alltså inte helt glutenfri, men mjölkfri och med mindre gluten.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Vad har hänt sen dess? Jo, just ingenting. Borde man inte åtminstone erbjuda alla som vill testa ett läkarintyg som gör att man har rätt till specialkost? Det är ju faktiskt det minsta man kan göra, tycker jag..... Varför är det förresten bara barn och ungdomar som behöver intyg i samhället? Som vuxen kan jag bara upplysa övriga vuxna om min specialkost så får jag som jag vill. Varför diskriminerar vi barnen på detta sätt? Men vilken rätt ger Sverige barn och ungdomar gluten och mjölk, mot vårdnadshavares vilja?

Nedan har jag sammanställt några svar som man kan ge på läkares och andras (dumma) kommentarer.

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Det finns inga studier som visar att det fungerar."

Svar nummer 1: "Det gör det visst. Har du läst på om INCA-studien? Den publicerades i The Lancet och fick stor internationell uppmärksamhet. (Se länkar ovan.)

Dessutom finns det en professor i Medicinsk och Fysiologisk Kemi som forskar på detta. Hon heter Charlotte Erlandsson-Albertsson  och hon säger att barn med autism inte ska äta gluten och mjölk, eftersom de har känsligare magar. Hon utbildar läkarstudenter i Lund. Borde inte hon veta?

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=233&grupp=18649&artikel=5303921

http://www.tv4.se/efter-tio/artiklar/charlotte-om-sambandet-mellan-kost-och-autism-4fc0122b04bf72519400b543

På BUP i Lund sa överläkaren så här:
http://www.matochhalsa.se/artikel/barnpsykiatern-ratt-kost-har-positiv-effekt/343

I Norge finns det mycket forskning:  http://www.npif.no/ 

Från professor Gillberg himself:
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1087 (se under "Läkemedelsbehandling", där står bland annat "Elimination av mjölk och starka färgämnen ur födan kan försökas.")

Så när du säger: 'Det finns inga studier som visar att det fungerar.' Då har du missat de senaste rönen. Kan du vara snäll och läsa på och återkomma till mig snarast med ett läkarintyg? Eller så skriver du ett direkt till mig nu, så kan du läsa på sen när du vill, så spar vi båda lite tid."

Svar nummer 2: "Pratar vi medelvärden nu? För grupper av människor? Jag vill att vi fokuserar på mitt barn. (Individperspektivet som varje läkare bör ha.) Mitt barn mår bättre av en kost utan gluten och mjölk. Det har vi testat under loven. Barnet mår bättre och därefter sämre igen, när det äter dagis/skolkosten. Barnet har tveklöst intoleranser."

Svar nummer 3 (till den som vet att en stor erkänd studie på autism saknas): "Det finns inga studier som bevisar att kosten INTE har effekt. Hur kan du veta att den INTE har det. Bara för att man inte har någon stor erkänd studie på kost och autism, så är inte det samma sak som att kostomläggning inte fungerar. Det betyder bara att en sådan studie saknas. Att man behöver göra en sådan."

Notera: Det gjordes en större studie på kost och autism. Tyvärr gjorde de några missar när de designade den. Mats Reimer (med flera) gör den logiska missen att tro att detta är likamed att diet inte funkar. SÅ ÄR DET INTE.  Det betyder bara: "Gör om studien. Gör rätt!" Jag arbetar som senior biostatistiker, dvs med att designa och räkna fram resultat för läkemedelsstudier, så jag har viss insikt i frågan. Varför Mats Reimer har fel, kan du läsa om här. (Sammanfattat: Han är ingen statistiker och har inte tolkat statistiken rätt.) Men nämn inte Mats Reimer för de du försöker övertala, för du vill inte att de ska googla på denne karl. De kan ju få för sig att han har rätt.....

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Ert barn är negativt på alla tester. Vi har inga bevis för intoleranser eller allergier."

Svar: "Om testerna är negativa men symptomen visar att man inte mår bra av något, då är det inte verkligheten det är fel på. Det är testerna det är fel på. Det finns något som heter sensymptom, och de märker man bara om man först tar bort ämnet (elimination) och därefter lägger till det (provokation)."

Så sa vår barnallergi-läkare till oss, dvs att man får gå på symptomen. Men märkligt nog så vågade inte han skriva ut ett intyg på glutenfri kost. Varför, undrar jag?

-----------------------------------------

 Den som sätter sig emot: "Det här är bara något som ni har fått för er. En modefluga."

Svar: "Nej, det är det inte. Jag har läst på rätt mycket. Den moderna kosten har bara ätits i cirka 100 år. Vem är det som kommer med nymodigheter? (Ur mänsklighetens perspektiv.)"

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Gluten och mjölk har man alltid ätit i våra länder."

Svar: "Nej, det har man inte. Enligt stenåldersforskaren Staffan Lindeberg
har de ätits i 10 000 år, och det är en väldigt kort period för människan att anpassa sig till att äta detta i så höga mängder som vi gör. Dessutom är det moderna vetet, dvärgvetet, bara 100 år gammalt. Hybridiserat och genmanipulerat för att öka avkasningen. Och mejeriprodukterna processas på ett helt annat sätt än vad de gjorde på mormors tid. Den värms upp och homogeniseras. Näringsämnen förstörs och fettet spjälkas sönder så litet, att det kan ta sig in i kroppen på ställen där det inte ska vara. Dessutom innehåller den tillväxthormoner som är tänkta till kalven."

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Små barn mår bäst av att äta varierat."

Svar 1: "Mitt barn mår jättedåligt av den vanliga kosten. När jag tar bort vissa matvaror mår det bra. Eller du menade kanske inte just _mitt_ barn med den generaliseringen?"

Svar 2 - om gluten: "På vilket sätt är gluten nyttigt? Vad gör det i kroppen som är nyttigt? På vilket sätt är det bättre att ge bröd med gluten i, än bröd utan? Vad missar man för näring?" 

(Det riktiga svaret: Inget. Gluten innehåller ingen näring. Det är inget vi behöver. Det är inte essentiellt. Om man nu vill ge bröd..... Vill man inte ge bröd, så kan man fråga vad man får från bröd, som man inte kan få på annat håll t ex från grönsaker, nötter och kött.)

Svar 3- om mjölk: "På vilket sätt är mjölk bättre än berikade ersättningsprodukter? Dessutom finns kalktabletter." (+Se svaret om mjölk ovan.)

Den som hävdar att gluten och mjölk är livsnödvändigt borde missionera till Asien, där de mår hur bra som helst utan dessa "matvaror". Eller förresten: Ge dem inte den idén...... ;)

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Jag är rädd för att ert barn kommer äta för ensidigt och inte gå upp ordentligt i vikt."

Svar 1 : "Vi kommer gärna in med honom/henne på täta hälsokontroller, för att hålla koll på den saken. Inte för att vi är oroliga, men vi gör det gärna om du vill det."

Svar 2:  "Det är tvärt om. När han/hon äter socker, gluten och mjölk så vill hon bara äta det. Då lever hon på makaroner, ketchup och mjölk. Nu när vi har tagit bort socker, gluten och mjölk, så äter hon helt plötsligt fler andra saker med god aptit. Fler grönsaker, fisk och kött."

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Det är synd om barnen som blir särbehandlade."

Svar: "Sa jag att barnet har autism/ADHD? Det är redan särbehandlat. För att det har svårigheter. Det är alltså det jag vill minska. Så att barnet kan fungera bättre och bli MINDRE särbehandlat."

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Det är synd om barnet t ex på barnkalas."

Svar: "Mitt barn klarar i nuläget inte av barnkalas ändå. Det är för många nya intryck. Barnet blir hyperaktivt. (Så vi stannar hemma.)" 

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Det blir för dyrt för skola/dagis."

Svar 1: " Det finns pengar till sånt här, likväl som till vegetarianer och troende. Vem behöver dessa pengar bättre än de barn som redan har det svårt? Och hur var det nu med skolans/förskolans hälsomål? 'Vi strävar efter att varje barn ska ha optimal hälsa.' Eller vad stod det? Var det bara fina ord på hemsidan?"

Svar 2: "Jag kan betala merkostnaden."
(Det går de aldrig med på, för enligt lagen ska sånt bekostas av dagis/skolan. Men man kan påvisa allvaret genom att erbjuda sig att betala vad det kostar.)

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Det är jag som har det ultimata ansvaret för barnet."

Svar: "Nej, det är det inte. Har du läst FNs barnkonvention? Där står det att det är föräldrarna som har det ultimata ansvaret. Och att medlemsländerna ska göra allt för att barnet ska åtnjuta bästa möjliga hälsa. Jag godkänner inte att barnet äter gluten och mjölk. Och jag tar ansvar för att se till att barnet får allt det behöver näringsmässigt."

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot:  "Det ska vara lika för alla." 

Svar: "Skojar du med mig nu? Eller hånar du mig? Hallå, jag har barn med NPF. Neuropsykiatriska FUNKTIONSHINDER. På vilket sätt är livet rättvist för mig och mitt barn?

Både du och jag vet att inga läkarintyg behövs. Det är något ni hittar på. Gömmer er bakom. Ni kan faktiskt göra som ni vill, enligt lagen."

-----------------------------------------

Den som sätter sig emot: "Jag tänker ändå inte skriva något läkarintyg/gå med på specialkost"

Svar: "Okej, då vill jag ha det skriftligt. Att du tvingar i mitt barn kost som jag inte har godkänt. Jag planerar nämligen att stämma dig för misshandel/vållande till kroppskada. Jag vill ta med din skriftliga vägran till min advokat."
 
-----------------------------------------

Någon kanske tycker att jag överreagerar? Tolkar in för mycket? Ni har inte sett vad jag har sett (annat blogginlägg om sönernas förbättringar).  Och ja, jag vet vad placeboeffekten är..... När ett barn börjar titta i ögonen på eget initiativ, börjar leka "normalt", blir bra i magen, skrattar och är nöjd med livet, den värsta hyperaktiviteten försvinner. Och alla vuxna runt omkring barnet märker det. Och exakt samma sak inträffar när man tar bort samma matvaror för barnets lillebror, i en helt annan ålder. Och när båda sönerna försämras igen om man råkar ge dem det de inte ska äta. Ja, då är det inte inbillning. Ingen naturlig utveckling som skulle inträffat även utan kostomläggningen. Då är det så här, för det här barnen.

Men mammorna har ju sedan länge varit misstrodda (s k kylskåpsmammor), så det är väl egentligen förväntat att samhället inte ska tro på mig (eller andra föräldrar med likande erfarenhet) när jag säger och skriver detta.  

"Vad vet väl hon? Bara en mamma.... Det är för att hon inte accepterar barnen som de är, och önsketänker om att kunna bota dem."

Jag älskar mina autister/aspergare precis som de är. Och accepterar dem precis sådana som de är. Men jag vill inte de ska må dåligt. Jag accepterar inte att de mår dåligt p g a andras inkompetens, dålig yrkesetik eller avsaknad av medmänsklighet. Och inte andras barn heller. (Mina barn har ju det bra. Får rätt kost numera osv.)

(Och så säger man till våra barn att de inte har någon empati, inte klarar förändringar eller att tänka nytt, att de har svårt att förstå andras perspektiv, att de måste följa regler strikt efter regelboken, att de måste ha saker på sitt sätt och att de tror sig veta bäst. Vem har de problemen egentligen?)

--------------------------------------------
Sen ett tips jag i efterhand fått i en kommentar, som jag vill lyfta fram här i huvudinlägget:

Ladda hem och skriv ut samt fyll i de etiska skälen;
enligt Hälso- och sjukvårdslagen och FN:s Barnkonvention skall barn och unga med speciella behov ha all rätt få reda på alternativa, beprövade metoder och då vi nu ser att vårt barn mår mycket bättre utan mjölk-, mjöl- och soja samt sockerprodukter ser vi det som mycket oetiskt att låta vårt barn inta kost som han/hon mår dåligt av.

http://www.expressen.se/nyheter/anettes-barn-lyckas-fa-battre-skolmat-an-andra/

--------------------------------------------
Om du är intresserad av att veta mer, få tips från andra föräldrar än bara mig - gå med här:
https://www.facebook.com/groups/fantastiskaforaldrarkostgruppen/
eller här:
https://www.facebook.com/groups/542596089146584/
--------------------------------------------
En blogg skriven av en kvinna med stor yrkeserfarenhet inom området:
http://neuropedagogen.blogspot.se/p/anpassad-kost-vid-adhd-autism.html

---------------------------------------------
Några andra av mina inlägg om kosten.

Mina bästa tips för hur man lyckas med en kostomläggning:
http://aspergermamma.blogspot.se/2013/03/tema-kost-hur-lyckas-man-med-en.html

Läkarintyg:
http://aspergermamma.blogspot.se/2013/01/lakarintyg-for-kosten.html
http://aspergermamma.blogspot.se/2013/01/kostlistan-till-dagis.html

Om matlagning för vuxna med NPF: 
http://aspergermamma.blogspot.se/2012/08/matlagning-inte-sa-enkelt-vid-npf.html

Så här pratar jag med barnen:
http://aspergermamma.blogspot.se/2012/07/att-valja-mellan-fyra-val.html

Mutor för mjölkfritt:
http://aspergermamma.blogspot.se/2012/03/lyckad-forhandling-om-mjolkfritt.html

Boktips:
http://aspergermamma.blogspot.se/2013/08/boken-om-gluten-och-mjolk-av-micke.html
http://aspergermamma.blogspot.se/2012/07/veteberoende-och-stenalderskost_14.html
http://aspergermamma.blogspot.se/2012/04/energibarn-vara-alskade-skitungar-av.html

Kan kostomläggning ersätta medicin? Behöver den ena verkligen utesluta det andra?
http://aspergermamma.blogspot.se/2012/08/kan-ratt-kost-ersatta-adhd-medicin.html

onsdag 5 september 2012

Intervjun med Ms psykiater

Om ni missat det, så ligger just nu intervjun med Ms psykiater ute på nätet här på Mat & Hälsa. Det var alltså denna psykiater, som tipsade oss om att lägga om kosten, när hon utredde M för ADHD.

Länk gluten och schizofreni

Om någon vill läsa om gluten och schizofreni. Sammanfatttning: Antikroppar mot gliadin hos mamman, passerar över till barnet i magen och fördubblar risken att barnet utvecklar schizofreni senare i livet.

http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/glutenkanslighethosmammankopplastillokadriskforschizofrenihosbarnet.5.7a93ea8113735b29ee034.html

tisdag 28 augusti 2012

Länk från The New York Times

Jag bara måste länka denna artikel till er, om senaste forskningen om kopplingen mellan autism och immunförsvaret, speciellt hos (den gravida) modern. Det som nämns är bland annat bakterier, gluten, parasiter, allergier, autoimmuna sjukdomar.

http://www.nytimes.com/2012/08/26/opinion/sunday/immune-disorders-and-autism.html?_r=1&pagewanted=all&src=ISMR_AP_LO_MST_FB


fredag 24 augusti 2012

Vi är med i Mat och Hälsa!

Nu i dagarna kommer följande tidning ut (på tisdag i affärerna):
http://www.matochhalsa.se/

Det är vi som är på omslaget! Jag och M! Japp, jag/vi har gjort ett tillfälligt undantag från anonymiteten. Faktiskt. Jag blev kontaktad av redaktören som frågade om vi ville vara med. Efter lite funderingar, så kom vi fram till att vi ville stå för detta fantastiska som hänt i vår familj: Vi mår alla bättre utan gluten och socker! Och vi vill dela med oss.

Tanken är självklart att hjälpa, de som blir intresserade. Jag VET ju hur jobbigt det kan vara i en NPF-familj. Har varit där. Är det inte längre. Okej, jag påstår inte att någon är botad. Nej, autismen och ADHDn finns kvar, fast i betydligt mildare form. Vet inte ens om jag vill bota autismen, för med den följer otroliga förmågor. Men jag vill självklart att mina barn ska må bättre.

Jag tjänar inga pengar på detta. Är själv inte ansluten till någon organisation, och rekommenderar därför heller ingen. Det var Ms psykiater på BUP som tipsade oss om att ta bort gluten, socker och färgämnen. Läs en intervju med henne i tidningen! Faktum är att man via samråd med BUP/HAB kan göra rätt mycket själv, utan att det behöver kosta en massa pengar. Okej, glutenfritt bröd är lite dyrare, liksom glutenfri pasta. Andra sidan behöver man varken äta bröd eller pasta, som dessutom inte är så särskilt näringsrikt och mest innehåller kolhydrater. Det går lika bra, eller till och med bättre, att byta ut mackor mot ägg och makrillfilé och pasta mot fullkornris eller varför inte broccoli och en sallad? Okej, även det lite dyrare. Andra sidan köper ni kanske inte längre kex och godis? Och så får ni en bättre produkt.

Jag tjänar alltså inte en enda krona på mina bloggar, eller att "träda fram" (tillfälligt!). Jag har en annan karriär. Och allt är inte pengar här i livet. Jag får så mycket tillbaka i form av kommentarer på bloggen, att det är "lön" nog. Jag gör detta, för att jag  själv fått erfara det bottenlösa hålet med hyperaktiva ungar som inte mår bra. Jag VET hur jobbigt och tufft livet kan vara i en NPF-familj. Det är inte rätt. Ni förtjänar ett bättre liv, om ni har det så. Kanske är det möjligt även för er, om ni lägger om kosten lite? Jag garanterar dock inget, för autism- och ADHD-symptom verkar ha flera olika orsaker (se intervjun med psykiatern). Men jag tänker, att det kan vara värt för er att försöka under några månader och se vad som händer. Det innebär lite bök, men det finns mycket att vinna. Vi går ALDRIG tillbaka. Sönerna mår så pass mycket bättre.

Jag tänker passa på att be er som läser att INTE sätta ut mitt namn på nätet någonstans. Det är självklart mycket trevligt om ni vill länka hit till min blogg, från facebook och era bloggar. Gör det! Det är en öppen blogg och jag vill ha läsare. Men gör det då, utan att sätta ut mitt namn. Jag ska snart söka nytt jobb, och tyvärr förstår inte alla arbetsgivare, vilken kompetens man utvecklar som förälder till annorlunda barn. Jag vill därför fortsätta vara anonym på nätet. Jag ber er alla att respektera detta. Gör ni det för mig, så lovar jag att fortsätta vara frikostlig med tips och svar på frågor här i bloggen. :) Våga fråga och kommentera! Det tycker jag bara är trevligt! Tillsammans är vi starkare!

Jag vill säga några ord om medicin: Jag är INTE emot ADHD-medicin rent generellt. Jag känner tvärt om många vuxna, som säger att den gett dem ett fungerande liv, nu äntligen. Att medicinen är räddningen för dem. Vi medicinerar inte M, för att vi anser att han mår bäst just nu, utan. Jag tänker så här: Det ena behöver väl inte utesluta det andra? Valet är förstås fritt! Jag tror på välinformerade val, så därför vill jag sprida informationen om gluten, främst från psykiatern. Och jag har dessutom själv jobbat på läkemedelsbolag i 10 år, så jag är inte emot läkemedel rent generellt.

Och jag vill inte heller lägga skulden på någon som inte orkar lägga om kosten. Jag vet att matlagning tillhör något, som kan vara svårt om man själv har drag av NPF. Att det är svårt att planera matinköp, läsa recept, hitta i köket bland mat och kastruller, svårt motoriskt osv, för många. Jag känner några vuxna med NPF som behöver matlådor från andra, för att få i sig nyttig mat. Jag önskar inte att någon människa ska känna sig dålig av reportaget eller vad jag skriver. Jag är själv neurotypisk (s k "normal" vad det nu är), och vet att de allra flesta människor gör så gott de kan, speciellt för sina barn. Även du!

Jag håller just nu på att sätta etiketter på mina inlägg. Det är inte helt klart än, men glöm inte att ni kan använda sökfunktionen i bloggen, längst upp till vänster. Den funkar utmärkt. Och fråga med en kommentar, om det är något ni undrar men inte hittar.

Nedan är några inlägg jag skrivit om kost och gluten.

Våra förbättringar, mer i detalj:
Många förbättringar för M på kort tid
Lillebrors förbättringar
Ms förbättringar i november 2011
Om LCHF och fiskolja

Om forskning kring kost och gluten:
Veteberoende och stenålderskost
Mina funderingar kring koststudier

Några fler länkar:
Boktips: Energibarn
Jämnt blodsocker och distraktion


lördag 14 juli 2012

Veteberoende och stenålderskost

Jag har lite svårt att hinna blogga så mycket som jag vill, eftersom det är sommarlov och barnen är hemma. Och just nu läser jag två böcker om kost. Den enda handlar om Stenålderskost (Food and Western Disease) och är skriven av Staffan Lindeberg, se nedan för hans hemsida.

http://www.staffanlindeberg.com/OurResearch.html

Jag kommer skriva mer om boken sen, när jag läst färdigt den. Mycket intressant är den i alla fall! Och finns även på svenska, men då i en äldre upplaga.

Det jag vill nämna just nu, är att Staffan skriver att vi, Homo Sapiens, började äta spannmål och mjölkprodukter ungefär för 10 000 år sedan. Han skriver att det är svårt att veta hur lång tid människan behöver för att anpassa sig till ny kost. Tidpunkten när en skyddande gen uppträder, går inte att veta eller räkna ut. Men efter att 1% har den skyddande genen, så tar det "bara" 50 generationer eller 1200 år innan 90 % av befolkningen har den. Fast då utgår man ifrån att genen förhindrar ett dödligt hot i barndomen. Många av de sjukdomar som spannmål och mjölk ger, blir i de flesta fall dödliga först efter att vi fyllt 50. Det är därför tveksamt om vi anpassat oss till spannmålen och mjölken, enligt Staffan Lindeberg.

Sen läser jag även boken Brödberoende av den amerikanske hjärtläkaren William Davis. Jag har ännu bara läst de 75 första sidorna, men känner hur pusselbitarna faller på plats med många saker i den här familjen.

T ex varför lillebror blir så speedad av det glutenfria brödet. Varför maken inte kan sluta äta detta ändå rätt tråkiga bröd, och klagar för att han inte får pizza längre. Och varför min pappa bakar bullar så fort han får alkoholabstinens. (Han är nykter nu.) Och varför maken klagar på att han tappar byxorna, fastän jag egentligen inte ser att han gått ner i vikt, utan tvärt om tycker att han ser ut att vara i bättre form. Varför jag själv missbrukat bröd i min ungdom, med övervikt och IBS-diagnos som följd. Och jag anar att jag även kommer läsa varför lillasyster får eksem av gluten och varför maken blivit symptomfri i sin Crohns, i återstoden av boken. Men jag återkommer med det.

Nedan sammanfattat vad Davis skriver, och så lite av mina tankar på några ställen (men det märker ni, annars får ni fråga!). Jag rekommenderar er verkligen att läsa den här boken. En sann ögonöppnare, trevligt skriven och lättläst. Och vete finns ju i det mesta, från frukostflingor och bröd till  såser och panering. Det berör oss alla!


Förord och Kapitel 1. Vilken mage?

Det som fick Davis att börja undra, var att många triatleter och andra människor han kände plus han själv, var överviktiga trots att de åt nyttigt. Att många åt mycket fullkorn och tränade extremt mycket, men att det ändå inte hjälpte. Han jämförde med hur det var förr, när nästan alla var smala. Att dåtidens hemmafruar var smala, fastän de inte motionerade alls (på grund av att det ansågs som opassande).

Han började att rekommendera sina hjärtsjuka och prediabetiska patienter att ta bort vete ur kosten. (I USA äts inte mycket korn och råg.) Den ena patienten efter den andra fick bättre blodvärden och gick ner i vikt. Och de rapporterade även om minskade symptom i sin astma, reumatism, diarré, halsbränna, menstruationssmärtor, med mera. Och de sov bättre. Davis blev själv väldigt förvånad. Och han fick även rapporter om att symptomen kom tillbaka, när patienterna hade fuskat med kosten.


Kapitel 2. Inte som mormors bullar - så skapades det moderna vetet

För 10 000 år sedan, såg vetet helt annorlunda ut: Enkornet hade 14 kromosomer. Kort därefter så uppstod en naturlig korsning med ett gräs och man fick emmervetet med 28 kromosomer. Dvs vetet behöll summan av alla sina gener från förfäderna. Sedan korsade det sig ytterligare en gång naturligt med ett annat gräs och fick 42 kromosomer. Att det då fick 3 växters kromosomuppsättningar har gjort det lättare att påverka genetiskt. Så därefter har det skett en enorm utveckling med hybridisering och genteknik. Det finns tusentals framkorsade vetesorter.

Det vete vi har idag, kallas dvärgvete, eftersom de är lägre än sin föregångare. Det ger snabbare skörd, är mer motståndskraftigt, och har mer utanpåliggande frön. Totalt sett lättare att skörda. Ger större avkastning för pengarna, och dessutom bättre bakegenskaper. Davis skriver att 99% av allt vete som odlas i världen är dvärgvete.

Orsaken var god: Att minska världssvälten. Det var också anledningen, att man gjorde detta utan att undersöka några hälsoeffekter, ens med djurförsök. Folk svalt ju. Läget var akut. (Men detta är ändå väldigt ofattbart för mig som jobbat med läkemedelsutveckling i 10 år.....)

Problemet är att man inte vet vad man får, när man korsar två växter, eller byter ut en gen. Helt nya ämnen kan uppstå. Så har det också blivit med det man idag kallar vete: 14 nya glutenproteiner. Du har ätit dem! Vi människor har knappast hunnit anpassa oss till dem. Det behöver man inte vara Staffan Lindeberg, för att räkna ut....


Kapitel 3 - Vete, isärplockat

Vete innehåller 70 viktprocent kolhydrater, varav 75 procent amylopektin A, dvs 0.70*0.75 --> 52 viktprocent amylopektin A i din mjölpåse. Mer än hälften av vikten alltså! Denna kolhydrat bryts ner till glukos så snabbt, att den höjer blodsockret snabbare än nästan alla kolhydratrika livsmedel inklusive vanligt socker. Jag citerar Davis:

"Förutom lite extra fiber är det inte bättre att äta två skivor fullkornsbröd gjort på vete, utan snarare värre än att dricka en burk sockersötad läsk eller att äta en chokladkaka."

Davis påpekar att man heller kan köra ner skeden i en skål med vanligt socker.....

Och högt blodsocker triggar insulin, som i sin tur släpper in glukoset i kroppens celler och sätter igång omvandlingen av glukos till fett. Fettinlagringen. Med andra ord: Vi blir feta, speciellt kring midjan och runt de inre organen.

Efter 2 timmar, så faller blodsockret och vi blir hungriga igen. Och så är den aptitstimulerande berg-och-dalbanan igång. Mera snabba kolhydrater, för att få upp blodsockret snabbt igen. Och ytterligare fettinlagring som resultat.

I slutet av kapitlet nämner han gluten. Det är gluten som gör att vetedegar är elastiska och jäser. Vete består till 10-15 procent av protein. 80 procent av detta är gluten, så alltså är det 8 - 12 procent gluten i vetemjölet (Jag har räknat så här: 0.1*0.8 respektive 0.15*0.8 ). Och gluten kan delas in i två klasser: Gliadiner och gluteniner. Av dessa är det ett som kallas D-genomet som ger bakegenskaperna och estetiska egenskaper, och därav det protein som man förändrat mest. Samma glutenprotein som ger celiaki....


Kapitel 4 - Hörru, vill du tjacka lite exorfiner? Vetets beroendeframkallande egenskaper

Här får man veta vad som hände när några forskare i USA simulerade matsmältningsprocessen, för att efterlikna vad som händer när vi äter vete. Gluten bröts ner till en blandning av polypeptider, så kallade exorfiner, som passerade blod-hjärnbarriären som skiljer blodomloppet från hjärnan, hos försöksdjur. Där binder de till hjärnans morfinreceptorer, samma receptorer som opiater som heroin, binder till.

Davis skriver att man sett att människor med schizofreni, autism och ADHD, som har extra känsliga hjärnor och därmed är extra känsliga mot exorfiner, fått minskade symptom då vetet tagits bort. (Men Davis skriver att det är osannolikt att vete är orsaken till dessa tillstånd.)

För egen del, så kan jag i efterhand säga att M, uppvisade några symptom som jag kan känna igen hos människor som är under berusning. T ex:
* Att han inte var kontaktbar, utan i sin egen värld. Dimmig  i sinnet! Man fick oftast röra vid honom, för att få kontakt.
* Att han var VÄLDIGT repetitiv och pratade mest om sina egna saker.
* Att hans ögonrörelser var onaturliga.
* Att han hade dålig koordination.
* Att han var väldigt glömsk, dvs hade extremt dåligt arbetsminne
* Att han var hyperaktiv, eller speedad med ett annat ord.

Alla dessa saker har blivit mycket bättre sen vi tog bort gluten och mjölk, ur hans kost. De flesta av dessa saker finns fortfarande kvar, fast i betydligt mildare form. Observera att detta inte är något vetenskapligt, utan bara mina egna funderingar.

 Davis skriver vidare att detta gör att vete är beroendeframkallande, och att han sett tydlig abstinens hos många av sina patienter, som slutat med vete. Som maken till exempel, som fortfarande tjatar om vanlig pizza.... Men för oss som inte har känsliga hjärnor, blir naturligtvis symptomen mildare: Som en sorts belöning eller euforisk känsla.

Och man har även mätt i studier, att läkemedlet naloxene som stänger av heroinpåverkan, även blockerar effekterna av vetets exorfiner. (Hetsätande försökspersoner äter mindre.)

Davis:
"Så går din hjärna på vete?"

Det är ju lätt att lägga ihop 1+1 här. Vad blir supersnabba kolhydrater + beroendeframkallande exorfiner? Dessutom till nästan varje måltid? Heroinister, alkoholister, rökare och kaffekärringar (som jag själv), vet åtminstone ungefär vad de gör. När man äter fullkornsbröd, så tror man ju att man är nyttig, eller hur? Fast det har gjort många av oss feta och sjuka, inklusive mig själv. Men som Davis skriver i inledningen: "Det är inte ditt fel."

Slutligen: Läs boken! Den innehåller betydligt fler intressanta fakta, än den lilla del jag skrivit här.

tisdag 10 januari 2012

Kärnfrisk familj, två länkar

Jag har tidigare nämnt att jag läser boken "Kärnfrisk familj". Den innehåller många bra tips, och jag kan varmt rekommendera den. Men samtidigt gäller det att "plocka russinen ur kakan", vilket också verkar vara författarnas avsikt. Personligen tror jag inte på råden om homeopatmedicin, detox eller läkaren Andrew Wakefield, men deras kostråd är mycket bra! Och deras (tidigare) gravt autistiske son går numera på en vanlig skola och mår mycket bättre. "För mycket" bättre för att det ska vara en slump. M mår ju också mycket bättre, så jag tror att det ligger mycket i att kosten är viktig för dessa barn. (Men tyvärr så funkar det inte på alla.)

http://www.tv4.se/1.1882850/2010/10/28/sa_blev_de_familjen_karnfrisk

Jag måste erkänna att jag blir lite sugen på att testa att ta bort mjölken för M också, och se vad som händer. Jag har inte trott så mycket på att mjölken påverkar autism, men när en professor säger i TV (länken ovan, 17 minuter in i filmen) att den innehåller många hormoner från kossan som inte är bra, då blir jag lite motiverad. Hon rekommenderar t o m att testa mjölkfritt ett tag, för alla barn med autism. Det finns ju  andra kalciumkällor och f a kalciumtabletter, tänker jag.... Undras om man kan få ett läkarintyg till skolan på mjölkfri kost, från BUP? Jag vet inte om BUP tror på det, eller tycker att det finns tillräckliga bevis, men jag vill inte vänta på bevis. Varje dag är ju viktig för M och för oss. Men först måste jag övertala maken...

Sen hittade jag följande blogginlägg av en läkare och pappa till en autistisk flicka, som stödjer dessa teorier och som skriver lite om olika studier han läst om (och som jag själv inte hunnit än).

http://roberthahn.nu/2011/02/19/diet-mot-autism-och-adhd/

Förresten, så tror jag också på teorierna om läckande tarm, dvs att proteiner och gifter passerar igenom tarmen och kommer in i deras kroppar. M har alltid varit lös i magen, och numera är den mycket bättre. Samma med lillebror. Jag minns att dagis undrade över lillebrors bajs. Att den ofta var så lös. Nu är den nästan alltid fast.

fredag 30 december 2011

Omega-3 och omega-6

Jag läser just nu boken "Maten som botar" av Per Ove Lind, läkare som specialiserat sig på mat och hälsa. Rekommenderas varmt! Där står många intressanta saker! Bl a nämns omega-3, som minskar ADHD-symptom enligt vissa studier. (Jag har tidigare berättat att vi ger våra barn Eye Q och ser förbättringar på pojkarna.)

I boken nämns även omega-6, och det är också en viktig fettsyra. Balansen mellan Omega 3 och Omega 6 måste dock vara rätt, helst 1:4 (1 del omega-3, 4 delar omega-6) enligt experter. Kanske till och med upp till 1:1. För hög dos av omega-6 jämfört med omega-3 kan påverka minnet, koncentrationsförmågan och den kognitiva förmågan. Och dessutom ökar för högt omega-6-intag risken för hjärt-kärlsjukdomar och kärlproblem. Jag var på en föreläsning om kost, för ett tag sedan. Då bröt föreläsaren spagetti och sa att det är vad som händer med våra blodkärl om vi äter för mycket omega-6. De blir sköra och riskerar gå sönder.

Källor med för hög halt av omega-6:
* Solrosolja. Förhållandet omega-3/omega-6 är 1/60! (Vi som gett våra barn chips gjort på detta. Ska genast bli ändring!)
* Oljor och margariner som innehåller linolsyra
* Kött, eftersom djurens foder ofta innehåller linolsyra
(Men tänk på att detta är en dosfråga, dvs lite av detta ger ingen hög dos av omega-6)

Vad man bör äta istället:
* Kokosolja, som innehåller mättat fett som vi människor behöver och som inte stör omega-3/omega-6-balansen. Det finns utan lukt och smak. Och den tål upphettning.
* Kallpressad olivolja, som innehåller en stor andel enkelomättat fett, och inte heller stör omega-3/omega-6-balansen. Den bör dock inte värmas för mycket, för då bildas cancerogena ämnen.
* Feta fiskar: makrill, lax och sill (=de som inte innehåller höga doser av miljögifter)

Rapsolja innehåller en del omega-3, men det är i begränsad omfattning vi människor kan använda denna växt-omega-3, eftersom den behöver omvandlas i kroppen.

Längst bak i boken så finns en guide för hur ofta man bör äta olika matvaror. Jag tänker försöka följa den! Inte bokstavstroget som ett tvång, utan för att det känns kul och nyttigt! Och gott!

Jag googlade på ADHD och omega-6, eftersom detta faktiskt är helt nytt för mig. (Att vi missat det!) Hittade nedanstående sida. Någon som känner till något om detta? Jag tycker det ser ut som bra råd (ungefär de vi följer). Blir spännande att läsa hennes kommande bok!

http://www.annahallen.se/adhd-mat-finns-det-2

lördag 23 juli 2011

Den här studien är tyvärr inte gjord

Jag har börjat läsa på om de studier som gjorts på ADHD och autism-barn, speciellt studier där man kan ana effekter av att utesluta mjölk och gluten. (Det finns föräldrar som hävdar att de botat sina barns autism med en gluten- och mjölkfri diet.) INCA-studien som publicerades i den stora tidskriften the Lancet, innehåller en sådan diet för ADHD-barn, t ex och the ScanBrit som gjordes på autism. Jag kommer skriva inlägg om dem framöver när jag läst på lite mer om dem. 

Det finns kritik mot många av studierna, och när jag läser så irriteras jag över många saker som de kunde gjort bättre, om de tänkt till lite innan. Vanliga fel: 1) De drar för stora växlar av föräldrarnas skattning av barnets förbättring 2) De gör ingen riktig placebokontrollerad studie, så studieresultatet avfärdas med att vara placeboeffekten. T ex om de har två grupper där ena gruppen får äta specialkost (=behandlingsgrupp) och den andra får fortsätta äta samma mat som innan (=kontrollgrupp, ej placebogrupp). Sen i slutet av perioden frågar de föräldrarna om det sätt förbättringar hos barnen. Om du hade varit en förälder, hade du inte lättare inbillat dig att ditt barn blivit bättre under studien, ifall ditt du visste att ditt barn fick behandling? Jo, naturligtvis. Det är det som är placeboeffekten, att man upplever en förbättring av en behandling fastän den egentligen inte ger effekt. Det måste man kunna "dra ifrån" resultaten, för att veta om man har en verklig effekt i studien.

Så innan jag börjar kommentera dessa studier, kommer här hur jag hade designat en studie, om jag hade fått bestämma. Jag är verkligen ingen expert på varken autism/ADHD eller på att designa studier, men har en viss erfarenhet från mitt jobb som statistiker på ett läkemedelsföretag.

Rekrytera ca 100-200 ADHD barn, som alla gillar frukostfrallor. Sätt ALLA på en strikt allergi-diet, dvs gluten- och mjölkfri (för att ingen ska veta vem som får gluten och mjölk). Dela in dem i 4 grupper, och alla får hem bake-off bröd att äta morgon och kväll, enligt fyra alternativ: 
1) vetebullar med mjölk (=placebo)
2) mjölkfria frallor med gluten
3) glutenfria frallor med mjölk 
4) gluten-och-mjölkfria frallor

Varje familj får bara ett av dessa alternativ, men vet inte vilket. (Jag har ätit gluten- och mjölkfritt bröd och känner ingen skillnad...) Bara bagerierna vet vem som får vilket. Läkarna, psykologerna har ingen aning = dubbelblint. Gör eventuellt samma sak med chokladdryck, om mängden mjölk och gluten är för liten i frallorna. Sen testa barnen innan de börjar få brödet och/eller drycken (=baseline, s k utgångsläge), under halva studien och i slutet. Se till att ha objektiva test, dvs datortest, psykologtest och inte enbart föräldrarnas bedömning. Dubbelblint, placebokontrollerat och objektivt! Sen gör samma sak med autismbarn. Och om man ser en effekt i någon av dessa barnstudier - fortsätt med vuxna! Vem ska göra dessa (eller liknande) studier först?

onsdag 22 juni 2011

Vetenskaplig forskning och enkel hemmasnickrad statistik

Jag tror inte på Gud. Jag tror inte på ödet. Jag tror absolut inte att allting har en mening. Det finns ingen mening med att små barn får cancer eller svälter. Det finns ingen mening med att små barn får autism. Det finns ingen mening med att just jag skulle få en son med autism. Eller att min make skulle få Crohns. Trista saker händer, och det gäller att reagera och agera på bästa sätt. "Shit happens. Deal with it!" Att göra det bästa av det, utifrån sina egna förutsättningar.

Märks det att jag är statistiker? För det är jag. Jag inriktade min civilingenjörsutbildning mot matematisk statistik, och nu har jag jobbat med kliniska prövningar i 10 år. Snart har jag lite ledig tid i och med att jag blir arbetslös. Det är NU jag ska ta tillvara allt detta och läsa på! Jag ska läsa igenom alla studier jag kan googla fram på autism, ADHD och Crohns. Att inte göra det vore lite korkat, i min situation, eller hur?!

Det ska bli spännande att se om det är bra eller dåliga undersökningar de gjort. För som alla vet finns det både bra och dålig statistik. Barnhabiliteringen har inte berättat om några signifikanta resultat om någonting, t ex kosten, så min utgångspunkt är att ingen studie har kunnat visa vad autism beror på eller vad som påverkar barnen. Men det säger kanske mer om barnhabiliteringen än om undersökningarna?!? ADHD-läkaren hade dock läst några studier med signifikanta resultat, så det ska bli spännande läsning.

Förutom att läsa om mer eller mindre vetenskapliga studier, tänkte jag göra lite enkel statistik här hemma. Inget avancerat eller med hög vetenskaplig kvalitet, utan deskriptivt mest för att plocka signaler om samband. Ni kan göra likadant själva, om ni vill. Vi ska göra kostdagböcker för M, maken och lillebror, för att se om det finns något samband mellan födointag och hur de mår. Vi märker nämligen att Ms och makens mående varierar oerhört från dag till dag. Lillebror får hänga med på köpet, eftersom han är så livlig. För M ska vi skatta kontaktbarhet, hyperaktivitet (springa runt och prata), handviftande och blodsockerfall (=utbrott) på en skala 1-5, vid olika tidpunkter under dagen (när vi tänker på det = kan variera). För lillebror hyperaktivitet, bus och blodsockerfall (och för maken faktorer som han själv får bestämma). Vi har redan lite misstankar om vissa matvaror, så det vore bra att ha det nedskrivet. Statistiken jag tänker göra, är mycket enkel: På x-axeln har jag tid (dagar och/eller timmar), och på y-axeln de skattade siffrorna för motsvarande tidpunkt. Jag gör en graf för varje parameter vi skattar. Maten kommer jag skriva dit för hand vid x-axlarna. Då kan man försöka urskönja ett mönster. Blir det alltid ungefär samma mönster, t ex till det sämre, efter att han fått något med mycket mjölk i, kan det vara en fingervisning om att vi ska testa att ta bort det också. Och beroende på vad jag får ut, gör jag kanske ytterligare statistik och grafer. Men det berättar jag mer om sen, i sådana fall.

söndag 29 maj 2011

Kostens påverkan på ADHD och autism - vi vill testa!

Det pratas mycket om kostens påverkan på både ADHD och autism. En holländsk studie publicerades i The Lancet för ett tag sedan, där de hade en statistiskt signifikant skillnad mellan två grupper av barn med ADHD. De hade gett hälften av barnen enbart 10 olika livsmedel som var kända för att inte ge upphov till någon allergi. Den andra hälften fick äta som vanligt. Hos 32 av 41 barn med den begränsade dieten kunde de mäta förbättringar. Teorin bygger på att ADHD hos vissa barn beror på födoämnesallergi. Googla på det, om ni vill veta mer! Glutamat och konserveringsmedel har också nämnts som dåliga för personer med ADHD, av andra källor.

Och det finns de föräldrar som hävdar att de botat sina barns autism med att utesluta vissa saker som gluten och mjölk. Detta är inte bevisat vad jag vet, och jag är starkt skeptisk till att det går att bota autism, men man blir ju nyfiken på om det går att lindra autismen. Jag ska inte sticka under stol med att vi gärna får bort vissa beteenden som handviftandet och att han fastnar på saker.

Om man har ett barn med autism och ADHD, så känns det ju rätt nära till hands att i alla fall testa detta på sitt barn ett litet tag. Det känns som att man är skyldig honom det. Nu menar jag absolut inte att vi ska testa alla möjliga konstiga "hokus-pokus"-behandlingar som finns. Nej, dem tar jag STORT avstånd ifrån och kan bara konstatera att det alltid kommer finnas människor som försöker sko sig på andras olycka. (Sorgligt att inte de gör något bättre med sina liv.) Men att testa att ta bort vissa livsmedel + laga den mesta av maten från grunden några veckor i sommar, är egentligen en väldigt liten uppoffring med tanke på vad man kan vinna. Och sker det ingen förbättring, så vet vi ju det! Men ett litet problem finns ändå: M låter inte alls förtjust i idéen. "Jag orkar inte! Då äter jag den maten i smyg!" sa han idag. Hm, men det är vi vuxna som bestämmer, så så får det bli! Vi är fast beslutna och helt eniga. Det kommer bli fler blogginlägg om detta i sommar.