Idag var jag på anställningsintervju. Hade tagit på mig linser för en gångs skull. Det är ju trevligare om den som intervjuar, kan titta en direkt i ögonen istället för genom ett par glasögon.
Jag brukar ha glasögon på mig, eftersom de korrigerar en liten, liten skelningstendens jag har. Jag vet inte om det är den som gör att mitt vänstra öga ibland tar över när jag tittar på nära håll. Men jag tror det. Detta upplever jag aldrig när jag har glasögon på mig.
När detta hände idag, så undrade jag om det är så M ser på nära håll. För om hjärnan inte kan tolka de två olika bilderna från ögonen till något vettigt, så kanske den ena tar överhanden? Så att det är därför han vill hålla saker nära ibland? För att utnyttja detta fenomen.
Hur är det då på långt håll? Jo, då är ju bilderna rätt lika för oss alla. Vi ser alla i 2D på håll, men hjärnan lär sig tolka det vi ser av erfarenhet (som Sabina skrev tidigare).
Men hur blir det då på halvnära avstånd? Tar ena ögat överhanden då med så att även det blir i 2D? När det händer mig, att mitt vänstra öga försöker ta över (på grund av skelningen), känns det inte som jag ser någonting alls. Bilden från den högra ligger kvar och stör, mycket mer än när jag tittar på nära håll. Det vänstra ögat klarar inte att ta överhanden och jag ser väldigt suddigt och rörigt. Det känns som att jag inte ser alls, fastän jag egentligen gör det. Jättekonstigt. Jag blir trött i huvudet och måste blunda en stund. Det händer även att jag gnuggar ögonen och försöker justera linserna. (Jag har ett astigmatiskt synfel också, så linserna måste ligga rätt i ögat. Det skiljer sig dock åt mellan suddighet och suddighet. Jag märker oftast när suddigheten beror på skelning, på hur det känns i ögat. Och då ser jag inte heller bra, hur jag än vrider på linserna.)
Är det samma fenomen som när man ser sin egen spegelbild i ett fönster? Ni vet, när spegelbilden speglas dubbelt, så man ser två bilder av sig själv samtidigt. Jag tycker att det är enormt jobbigt att titta på sig själv så. Ansiktet bara flyter ihop till en enda röra. Det är omöjligt för hjärnan att tolka detta på ett skarpt sätt. Och kroppen ser konstigt ut. Man ser inte var saker och ting slutar och börjar. Starka färger och kontraster underlättar. Och ibland kan man till om med se arg ut fastän man är glad. Ansiktsuttrycken blir lite förvrängda. Ja, ni fattar nog vart jag vill komma.... Är det så det är för många som har problem med att tolka synintryck (och som har autism)? Ni kan ju förresten testa att göra detta själva, i ett lämpligt fönster.
Lite funderingar bara. Jag antar att jag kommer få svar på detta, när jag hinner sätta mig ner med boken. (Men först förbereda BUP-besök imorgon. Utredning av lillebror.)
Jag är ju som jag skrev förut väldigt närsynt, dessutom skelar jag lite precis som du. När jag har linser eller glasögon känner jag oftast bara av skelningen om jag är väldigt trött. Då yttrar den sig så att jag ser dubbelt, typ om jag kollar på TV så har folk två huvuden. Har jag däremot varken glasögon eller linser så tar mitt högra öga över helt och ska jag t.ex. skriva ett sms eller läsa så måste jag blunda med vänster öga för annars blir allt bara jätterörigt, raderna i boken hoppar, osv. Kan inte avgöra hur det är på halvnära/långt avstånd, då jag är så pass närsynt att jag inte ser något vettigt alls på de avstånden.
SvaraRaderaKanske ska tillägga att jag har jättesvårt att se 3D bio också, ser bara 3D korta stunder om jag koncentrerar mig jättemkt. Brukar få huvudvärk och bli jättetrött av 3D bio.
Vad likt mig! Intressant! Jag är också rätt närsynt och blundar så där som du gör, när jag läser utan glasögon eller linser.
RaderaFör att man ska kunna se riktigt bra måste ögonen kunna ställa in sig korrekt för ALLA olika avstånd. Minns att jag läste nån undersökning för ett tag sedan om att toppidrottsmän inte hade bättre syn än andra, men DÄREMOT hade bättre förmåga just att fokusera vid olika avstånd.
SvaraRaderaJag hade själv intermittent exotropia (utåtskelning) på höger öga som liten. Nu har höger öga lagt av, det kallas "lazy eye"... När jag blev runt 30 fick jag ångestattacker m.m. som visade sig bero på synfelet, mitt enda öga orkade inte längre kompensera som det gjort förut och rummet blev skevt och förvrängt, jag fick yrsel. Nu, med glasögon, går det fint igen. Men om Kaplan har rätt så har dottern kanske ärvt sina synfel från både mig och sin pappa, jag har inte annars det där som de har, med platser och pusselproblem och så...
Vill gärna rekommendera även Donna Williams, hon beskriver problemen med sin syn mkt bra på t.ex. http://www.donnawilliams.net/notthinkinginpics.0.html
Det var faktiskt först efter att ha läst hennes texter som jag förstod att det var något fel med dotterns syn...
Intressant! Ja, det står lite om idrottsmän i början av boken. Väldigt intressant.
RaderaOch att det skulle ge ångest betvivlar jag inte alls och bevisar att vi är väldigt komplicerade varelser. M har ju ofta ångest för mycket som varken vi eller han begriper varifrån det kommer.
Maken är lite översynt på ena ögat och astigmatisk på båda ögonen. Jag funderar på det här man säger att vete och snabba kolhydrater ger närsynthet för att ögat växer för mycket. Hör det ihop? Och kan gluten påverka ögats utveckling, för att ge det som Kaplan beskriver? Jag tror inte att det finns något svar på det, men jag kan inte låta bli att undra. Gluten gör så mycket skada annars i kroppen hos folk.
Jag ska kolla upp alla dina länkar. Kan du tipsa om en ordning som är lämplig. Jag tänker att jag nog borde läsa igenom boken tills jag verkligen känner att jag begriper det som står där, innan jag läser det andra, för att få en stabil grund. Är det rätt ordning?
Ännu en bra länk: http://www.lea-test.fi/
SvaraRaderaJag kan ärligt säga att jag inte riktigt begriper mig på det här med gluten. Men att det finns en effekt är ju klart, det ser jag ju tydligt med min flicka. Men kanske är det bara att hon orkar koncentrera sig bättre nu? Eller är det något annat också? Det verkar inte finnas några riktiga bevis för nånting. Jag vet inte, önskar att de kunde forska lite mera på sånt här. Hon klagar ibland på att hon har ont i höger öga, hoppas vi snart kan ta henne till en ögonläkare. Både hon och hennes pappa har ju tydliga problem med "crowding" och troligen även synfältsbortfall nedåt. Men hennes problem är svårare, därför tror jag hon kanske har ärvt från mig också.
SvaraRaderaDet är nog bra att börja med Kaplan. Man får en så bra förklaring där, man förstår plötsligt bättre vad det är man läser i övriga texter och beskrivningar. Resten kan nog vara bra att ta i följande ordning. Lea-test är syntester som ögonläkare kan göra, på den sidan kan man få lite mera tips om hur sånt här kan testas, och som förberedelse för ett ev. syntest. Hjälpmedelsinstitutets texter ger sedan mer info om träning och kompensation i vardagen, medan Olga Bogdashina, Gunilla Gerland, Donna Williams m.fl. ger info om hur det kan upplevas "inifrån".
Hm ont i ögat kan jag inte hjälpa till med, men detta står i boken Brödberoende:
Radera"Doktor Christine Zioudrou och hennes kollegor vid NIG lät testa gluten, det dominerande proteinet i vete, i en simulerad matsmältningsprocess för att efterlikna vad som händer efter att vi ätit bröd eller andra veteprodukter. När gluten utsattes för pepsin (ett magenzym) och saltsyra (magsyra) bröts det ned till en blandning av polypeptider. De dominerande polypeptiderna identifierades och renframställdes och gavs till laboratorieråttor. Dessa polypepetider visade sig ha den sällsamma förmågan att kunna passera blodhjärnbarriären som skiljer blodomloppet från hjärnan. Denna barriär finns där av ett skäl: Hjärnan är mycket känslig för en lång rad ämnen som finns i blodet. En del av dessa kan ge upphov till oönskade effekter om de skulle komma in i din amygdala (mandelkärnan), hippocampus, hjärnbarken eller andra delar av hjärnan. När de väl har fått tillträde till hjärnan binder vetepolypeptiderna till hjärnans morfinreceptor, samma receptor som opiater binder till."
Tack för tips om ordningen. Jag följer nog den, för bitvis var detta svårt att förstå. Mycket facktermer på engelska.
Det står på sidan 69 om någon vill leta upp stället i boken och läsa mer. Det står mer om det så klart.
RaderaHm, det låter ju mer och mer som om det där med opoida peptider kanske stämmer... konstigt att det i så fall inte finns några analysmetoder som är riktigt vetenskapligt belagda! Men psykisk påverkan finns med som diagnoskriterium även för celiaki, som ju min dotter har. Jag måste läsa på mera om detta. Det var väldigt svårt att övertyga vården om att min dotter troligen hade celiaki, men nu när blodprovet var positivt så är det ju helt annat.
SvaraRaderaOch det var tydligt att det även påverkade hennes syn, massor med saker som jag misslyckats med att träna innan gick plötsligt för sig när vi lade om kosten... Hon kan koncentrera sig bättre så klart, när hon slipper ha ont hela tiden, men det är mer än så. Undrar just om det kan vara därför som vissa läkemedel fungerar för t.ex. ADHD? Kanske synen påverkas där också, det sägs ju ha effekt just på uppmärksamheten?
Jag tror min flicka har ont i ögat för att hon anstränger det mera nu, märktes inte förr, kanske bidrog den synskadan till att hon stängde ner synen till tunnelseende förut. Tror det är fråga om konvergensen, antingen excess som jag själv hade, eller insufficiens som jag är övertgyad om att hennes pappa har... Hade själv ont i ögonen innan jag fick glasögon. Därför måste vi förstås till ögonläkare så fort hon kan klara av det. Och jag tror inte det dröjer länge nu. :)
Jag kan absolut rekommendera dig att läsa boken Brödberoende av William Davis. Mycket av det som står där stämmer på vår familj. Olika krämpor, inte bara autism och ADHD. Den förklarar mycket. Skrämmande läsning och jag tror på det mesta i den.
RaderaVäldigt intressant det där med synen och kostomläggning. Att ni har samma erfarenhet. Det kan ju vara så enkelt att barn som har ont inte tittar runt lika mycket. Jag tänker på hur jag beter mig om jag har ont i magen. Då stirra jag mest rakt fram. Eller så har det med opiater och göra. Jag jämför med när man druckit lite för mycket. Då får man ju lite annorlunda ögonrörelser och syn. Kanske beroende på både och?
Jag måste absolut lära mig mer om synen och vad alla termer står för. Inte nog med att man måste vara advokat/språkrör (säger BUP) och specialkock till sitt barn. Nu måste man även vara hobbyoptiker.... :D Men huvudsaken är att han blir bra. LSS-avlösaren hade testat honom på det där med vilket som var högst och konstiga perspektiv. Han kunde det faktiskt, men säger själv att det är svårt att veta höjden på saker som man bara sett från ett håll. Han lär sig alltså av erfarenhet och av olika perspektiv. Inte genom att bara titta.
Har du spelat Supermario i 3D förresten? Jättesvårt tyckte maken som annars är duktig på datorspel. På tal om att se i 2D men röra sig i 3D..... (Bilden på skärmen är inte så särskilt tydlig, utan väldigt 2D, trots att det är ett 3D-spel.)
Jag ser förstås inte 3D eftrsom jag bara ser med ett öga... :)
SvaraRaderaOch nu har jag äntligen börjat blogga och lagt upp första inlägget! Se vidare "Ett öga på autism" där jag hoppas kunna beskriva flera matnyttiga saker inom det här området. Och tack för din uppmuntran, annars hzde jag nog aldrig kommit till skott...
/Sabina
Så spännande! Superbra! Skicka mig länken, så lägger jag upp din blogg här!
RaderaHm, jag är ju inte så van med det här bloggandet ännu... trodde jag redan hade gett adessen men tydligen inte. Och jag har ju precis bara börjat ännu så det finns inte så mkt än... :)
SvaraRaderaKanske jag kan hänvisa lite hit till vad vi pratat om här också...
Men här är adressen: https://autismeyes.wordpress.com/