Ibland så tänker jag nog inte på saker som jag gör reflexmässigt. Som det här att berätta "varför" om de flesta saker för lillebror. Varför man inte får springa med pinnar, eller vassa föremål. Varför man inte får äta och springa samtidigt. Varför det är farligt att slåss och bitas. Varför vi måste skynda oss till dagis. Varför man måste ha vinteroverall på sig nu. Varför man inte kan ha keps på sig ute längre. Varför han inte kan få se en film till. Ja listan är oändlig.
Idag kom vi upp till dagis. Barnen skulle iväg på bio och bussen gick tidigare än vi var vana att vara på dagis. Så det var många "varför" denna morgon, för att få samarbetande barn. Men vi hann.
Väl uppe på dagis instruerade en fröken barnen: "Ni kan vänta ute, antingen här på plattorna eller i kompisgungan."
Jag vet ju att jag har en liten rymmare som älskar att gå sin egen väg med det mesta i livet, speciellt om det saknas ett "varför". Jag inflikade: "För att bussen går snart och om ni springer iväg så missar ni den."
Hans fröken nickade igenkännande, medveten om att det är så de måste säga till honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar