Vår familj består av: Äldsta sonen "M" 15 år (född 2004) som har diagnoserna autism och ADHD, "lillebror" 12 år (född 2008) som har diagnosen autism med hyperaktivitet, "lillasyster" 11 år (född 2009) som är neurotypisk, sonen "plutten" 2,5 år (född januari 2018), maken som har en del drag av autism och ADHD samt jag som är mestadels neurotypisk. Jag brukar säga att killarna är aspergare, eftersom de är högfungerande dvs normalbegåvade.
Translate
onsdag 3 augusti 2011
Räkna till 10
Jag kom precis på ett tips jag tror jag glömt skriva här tidigare: Att räkna till 5 eller 10. T ex när M inte vill gå och kissa (fastän han är kissnödig), säger jag: "Nu räknar jag till 10. Och när jag säger 10, måste din lilla rumpa sitta på toaletten." Han kan bara inte göra motstånd mot detta. Även om han initialt försöker med att säga att han inte behöver kissa, kan han ändå inte strunta i det, om jag upprepar kommandot och börjar räkna. Ibland är han seg i starten, men spurtar i slutet. Och räknandet går ju att anpassa i hastighet. Åttan och nian kan komma med lite längre tidsmellanrum, så barnet faktiskt hinner. Det blir en rolig lek, som båda vinner (han hinner och jag får som jag vill).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi använder räkning även vid städning fast då handlar det om antalet saker man ska plocka upp. Tio eller tjugo. Om man inte blir färdig funkar det fint här att säga ojdå, vi blev visst inte klara, vi tar tio till. En gång extra i alla fall. Det är bra med siffror.
SvaraRaderaBra tips! Tack! Det ska vi testa. Innan har han inte kunnat städa alls, men det är dags att ta tag i det igen, nu när han mognat lite. Stackars den som inte kan städa efter sig själv...
SvaraRaderaJa siffror är väldigt konkreta och får "eget liv" när de "bestämmer" saker på detta sätt. Bara det inte utvecklas till ett tvångssyndrom... Men man kan inte vara rädd för allt, utan man får ta det då!
Tack för en underbar blogg!!
SvaraRaderaHihihih vi kör med samma: När jag räknat till TRE då ska det ske.... :)
Härligt att läsa att ni har samma metod :)
Kram från en annan mamma i en NPF familj <3
Räkning fungerar fortfarande här hos oss fast vår AS-kille är snart 11 år. Vi gissar att det har med själva starten att göra. Då är det inte längre han som måste orka börja med något otrevligt, det är liksom min ork som går åt istället. Tids nog måste han ju lära sig att "räkna själv" för att kunna sätta igång på egen hand, men än så länge är det ibland enda sättet att t ex få på kläderna på morgonen.
SvaraRaderaSmart! Så är det kanske? Jag har aldrig tänkt på det så, men visst har de svårt att starta jobbiga saker. Tack för att du delade med dig av detta!
Radera