Idag städade han!

Idag hade vi en stund ensamma, M och jag. Det händer inte så ofta. Det var grejer överallt på golvet i vardagsrummet och på alla bänkytor i köket. Vad passar då bättre än att öva lite städning tillsammans? Jag har nyligen fått tipset att göra det till en lek för honom, så det gjorde jag. "Får se vem som vinner: Hinner du plocka upp alla duplo-bitarna innan jag hinner göra rent det här bordet?" Osv, osv. M tyckte det var jätteroligt, speciellt som han mest vann (jag hade riggat det så) och han fick mycket förvånade miner (lika bra att öva miner samtidigt) och beröm av mig. Det gick faktiskt jättebra på detta sätt! Ber man honom att plocka upp alla duplobitar, utan att göra det till en tävling, låtsas han att han inte hör eller har något "viktigare" för sig (kissa, visa gosedjurskatterna något osv). Så det är alltså MOTIVATIONEN som saknas nu för tiden... Hm...

När han var mindre kunde han inte alls reda ut det. Tro mig, vi testade på alla möjliga mer eller mindre snälla sätt, att få honom att städa. Det gick bara inte. Och fortfarande finns det vissa saker han inte reder ut: De där lösa sakerna som är kvar när man plockat upp alla duplobitar, alla legobilar, alla pusselbitar osv. Det löste vi genom att byta plats: Han hjälpte mig med det sista i köket, vilket bestod i att torka köksbordet, och jag tog de sista lösa sakerna i vardagsrummet. Allt för att vi skulle avsluta med hans självkänsla i topp!

Vi konstaterande också att ingen av oss orkade städa mer efter det. Lekrummet fick vänta till en annan dag. Jag tycker det är viktigt att M lär sig att det är okej att det finns en gräns för hur mycket man orkar städa. Maken brukar nämligen ha stor ångest för att han inte orkar städa allt på en gång. "Ta ett område om dagen, så till slut blir det klart!" brukar jag säga, men det är svårt att lära gamla hundar sitta.... Han löser det genom att aldrig börja städa, istället....

När vi var klara kom maken hem och gav M mycket beröm över hur fint han gjort. Och M och jag skulle göra något roligt på vardagsrumsgolvet (se nästa inlägg)! Det hade också varit en motivator till städningen. Hela M strålade av lycka! Och vid nattningen påpekade jag att inget av småsyskonen hade halkat eller snubblat på något idag. "Vilken tur de har, som har en så omtänksam och duktig storebror!"