När M var liten ville han ofta ha pasta istället för bröd. Det tog ett tag innan jag begrep varför. Det beror på överkänsliga sinnen. Allt smakar lite starkare för honom. Och brödet smakar gammalt snabbare. Åtminstone är det vad maken påstår. Han tycker att bröd smakar gammalt nästan direkt. Ändå äter han det... Jag tror det är ett inlärt beteende. Själv äter jag aldrig bröd som smakar gammalt och jag tycker inte att de heller ska behöva göra det. Strunt samma om brödet bara är 2 dagar gammalt och långt ifrån mögligt! Smakar det inte gott för dem, så ska de få slippa utan att behöva få höra att de överdriver eller är tramsiga. Det är de inte! Smaken är invidiuell och det smakar faktiskt så för dem!
Om du har ett autistiskt barn som inte är så förtjust i bröd, testa något av följande och se om det blir bättre:
1) Förvara brödet i frysen och ta fram och tina i mindre portioner. Det kan förstås hända att de är känsliga för "frys-smak" också. Då kan man testa att rosta brödet och se om den försvinner.
2) Servera skorpor och knäckebröd istället.
3) Servera något helt annat som inte smakar gammalt för dem, som kokt pasta eller kokt ris - gärna fullkorn så blodsockret håller sig stabilare. (Många barn med autism och ADHD är känsliga för lågt blodsocker.) Det har vi gjort i många år. Man måste inte äta bröd. Som jag brukar säga till M: "Man kan leva ett helt långt liv utan att äta bröd." Och glöm inte att pasta och ris smakar mer för dem än för oss, eftersom de har överkänsliga sinnen, så det är inte tråkigt för dem. Vi serverar pasta och ris enbart med salt och en klick smör och M tycker det är jättegott och äter jättebra av det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar