Idag var vi och badade, hela familjen. Eftersom det är lite stenigt på stranden hade pojkarna med sig sina foppatofflor. Foppatofflor funkar, men är inte lika bra som riktiga badskor, eftersom de åker av i vattnet. Ms tofflor är i hans favoritfärg; blå. Lillebror har ett par, enligt honom; jättehäftiga med Blixten McQueen.
På hemvägen åkte vi förbi vårt paketutlämningssställe och hämtade paketet med killarnas nya badskor, som hade kommit. (Lillasyster hade redan hunnit få sina.) Ett litet problem bara: Ms nya skor var svarta. De fanns inte i någon annan färg i Ms storlek. Till på köpet var lillebrors skor blå... Inte så snällt mot en liten aspergare som vill ha allt i blått."De är mörk, mörkblå!" försökte jag, eftersom det funkar med vår svarta bil. "De ser svarta uuuut." svarade han missnöjt och började yla om ifall man kunde måla dem blå osv. (Det vanliga "blå-ylet".) "Äh, säg till honom som det är. Skorna fanns bara i svart." sa maken och jag insåg genast att han hade rätt. Men det föll inte i god jord. "Om du väljer mellan att låta stenarna sticka fötterna, ett par blåa badskor som åker av, eller ett par svarta som sitter kvar, vilket väljer du då?" frågade jag, men han kunde inte sansa sig nog att svara. Jag sa även: "Vem ser färgen på dina skor när du står i vattnet?" Då blev han lite ställd några sekunder, men svarade att han ändå inte tyckte de svarta var fina. Så jag gick med på att han fortsatte ha de blå foppatofflorna.
Lillebror fattade direkt galoppen och var jättetacksam för sina nya skor. "De andra badskorna åker av!" sa han. Och han är som bekant 3 år yngre än M. Och har också en favoritfärg: gul! Inget tjat om gula skor, där inte...
Det gick ju faktiskt hur bra som helst när vi kom till badet nästa gång. Han frågade inte ens efter de blåa foppatofflorna, utan provade de svarta och behöll dem på. Dock var de "mörkblåa", enligt honom...
SvaraRadera