Fjanterier i skolan

Ms resurs och jag har bra kommunikation. Hon sms:ar mig om det är något hon undrar. Jag har absolut inget emot det, tvärt om. Jag är ju tillgänglig, så ingen mening med att hon "stångar sig blodig", och han mår dåligt.

Idag sms:ade hon mig att M hade haft en dålig dag. Det var precis när skolan var slut. Han hade bara tramsat mest hela dagen, och hon bad om tips på vad det kunde bero på och vad hon kunde göra åt det. Hon tyckte själv att hon hade gjort alla rätt: Han hade ätit bra, varit på toa, druckit osv. Och förhållandena hade varit optimala. De hade varit ensamma i ett tyst rum. Han hade haft sin kartongbit som hjälper honom, så han bara ser en mening i taget. Vi beslöt att de skulle gå till mellis, sen skulle hon höra av sig.

Det han hade gjort, så fort han skulle göra en uppgift, var låtsats-nyst. Sagt "Aaa-tjo" och kastat huvudet och flinat. Samt klappat i händerna och tittat i taket. Och han hade inte alls läst bra. Inte velat försöka knappt, och gissat fel på orden. Den först stavelsen hade han fixat, men resten hade han gissat fel på.

Jag funderade på vad det kunde bero på. Hade han möjligtvis vocala tics nu (aaa-tjo)? Han har ju sovit dåligt enda sen skolan började, så kanske var han bara trött? Eller hade han faktiskt glömt hur man läser? Sommaren har ju varit intensiv och läsning och mycket annat, har bara inte kunnat prioriteras. Men skumt, eftersom avlösaren hade läst med honom i söndags, och hon hade inte märkt någon skillnad mot i våras.

Jag gick till skolan direkt efter mellis. Där möttes jag av en fjantig och ofokuserad M. Han ville mest springa runt och vifta. Okej, han var lite trött, men jag kände på mig att det var något mer. Visst var det frestande att ta hem honom, och bara låta honom få vila och ticsa av sig. Men han är inte dum. Han hade fattat direkt: Flamsar man i skolan, så får man gå hem tidigare. Inte bra!

Så resursen och jag bestämde att han skulle gå hem och läsa lite med mig. OM jag uppfattade att han faktiskt hade glömt hur man läser, så skulle han få lite extra lästräning i skolan av "läs-pedagogen". Det var inte alls poppis... Åh, nej nu kunde han plötsligt läsa. Sa han.

Vi kom hem, och jag tog fram en av hans lättlästa favorit-katt-böcker; "Misse med de blå ögonen". Först gjorde han om exakt samma sak som i skolan. "Aaa-tjo!" *Fniss, fniss* Jag fattade precis vad resursen menade. Jag påminde M om vad som gällde. Antingen så visade han att han kan läsa, eller så fick det bli extra lästräning. Magi! Nu flöt orden på i samma takt som i våras....

Han ville alltså bara testa om han kunde slippa, på detta sätt. Unge herrn har blivit lite bekväm över sommaren, då han inte behövt anstränga sig så särskilt mycket. Han lovade genast att anstränga sig och göra sitt bästa imorgon.

Barn är ju olika, men med M, så går det inte att släppa en sån här sak en millimeter. Han fick veta, att det kommer bli lästräning varje eftermiddag med mig, istället för lek på fritids, om han fjantar i skolan. Det är inget straff, utan en naturlig konsekvens av fjantet. Man måste ju komma ikapp och lära sig, om man vill bli vindkraftsverks-konstruktör.....

Han fick följande tidslinje (klicka på bilden, så blir den större):

Han noterade själv.
"Fjanta + lek finns inte!"
Och han valde nummer 1.