Tanka kärlek med logik

"Låter du inte lillebror och lillasyster gå på hustaket? Är du för rädd om dem för det?"

"Om du bara hade fått ha en männska kvar, hade du valt lillebror som bits eller lillasyster som pillar på allt?"

När M säger sådana saker vet man att det är dags att ge kärlek. Jag brukar fånga in honom, hålla om honom och berätta hur mycket jag älskar honom. Han har ett väldigt stort kärleksbehov och det har inte alltid varit lätt för honom att vara ensambarn till han var 3 år, för att därefter få två syskon tätt. Jag brukar övertyga honom med logik. (Lägg märke till att hans frågor ovan innehåller logiska resonemang.) Naturligtvis svarar jag att jag är lika rädd om honom som om syskonen, och att jag inte hade kunnat välja mellan barnen eftersom jag älskar dem lika mycket. (Det är naturligtvis sant.) Jag förklarar att jag tror han förväxlar hjälp med kärlek och att det inte är samma sak. Syskonen får mera hjälp, men inte mera kärlek. Dessutom har jag ju älskat M längst så han har totalt sett fått mest kärlek och det brukar han bli nöjd av att höra.

Sen brukar jag fråga om han hade nöjt sig med att ha en gosdjurskatt. "NEJ!" svarar han. "Då förstår du att vi ville ha många barn. Om vi inte hade tyckt du var fin, hade vi nog nöjt oss med ett barn. Älskade du Katten Jansson mindre när du fick Misse?" "Näe!" säger han och ser först ut som att jag är knäpp, men lyser sedan upp. Logiskt och lätt att relatera till, för han har 15-20 gosedjurskatter, men bara en eller två gosedjurshundar. Han tycker inte om hundar.

Sen brukar jag säga att: "Om det kommer 10 lastbilar med all den godaste glassen i hela världen och frågar om de får köpa dig, så skrattar jag åt dem och säger åt dem att ta sin gamla glass och köra iväg och aldrig komma tillbaka igen, för M är det bästa i hela världen och honom säljer jag ALDRIG." Han vet ju hur mycket jag tycker om glass... Om jag vill förstärka det säger jag samma sak om alla skatter i hela världen, eller alla pengar i hela världen. Detta gör honom jätteglad och trygg. Det kan verka paradoxalt, eftersom jag pratar om att sälja honom, men faktum är att han alltid bara har mått bra av detta och aldrig har sagt något efteråt som visat på att han blivit otrygg. (Då hade jag så klart slutat med det!) Han blir fulltankad med kärlek och springer iväg och leker igen. Att han behöver höra hur älskad han är ofta (nästan varje dag), tror jag beror på att han har svårt att tolka ansiktsuttryck och gester. Han har nog svårt för att se på oss hur mycket vi älskar honom. Vilken tur att de logiska argumenten funkar istället!