Nu har vi precis bakat glutenfritt bröd, M och jag. M tycker att det är roligt att baka, speciellt att vrida på ratten på hushållsassistenten som knådar degen, så jag behövde bara fråga om han ville vara med en enda gång. Han var delaktig under hela processen och åt sedan en stor skiva med god aptit. Hur det gick till? Jo, jag sa att vi bakade gluten-bröd. Han har ju fått för sig att gluten smakar så himla gott.
Lite opedagoiskt, kan jag erkänna, eftersom vi försöker få honom att sluta luras. Men jag visste att det skulle funka och det gjorde det. När han ätit upp mackan, såg han det luriga flinet i mitt ansikte (ja faktiskt för en gångs skull plockade han en svag signal i mitt ansikte) och frågade mig rent ut om det verkligen var gluten i. Då erkände jag. Han tog det bra och började skratta.
Så då kunde jag enkelt få honom att förstå att det kanske inte är gluten som gör att det smakar så gott. Jag sa att det är fiberna som gör delikatess-knäckemackorna så goda och att vi ska försöka hitta glutenfria knäckemackor med fiber i. Eller så får jag baka själv. Det gick han med på. Men jag vet andra sidan att de måste vara exakt, EXAKT likadana. Hoppas det löser sig. Blir en svår nöt att knäcka, helt klart... Annars får vi helt enkelt stå ut med "knäckebröds-skriket", för glutenfritt blir det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar