Trams och roliga saker att tänka på

Jag har kommit på två saker till som lugnar lillebror. Det första är att försöka hitta komiska detaljer med det mesta, i det lilla. T ex att påpeka saker i filmer som är knasiga och skratta med själv. Då skiner han upp och skrattar han med. Och man kan alltid skapa tokigheter, som t ex låta ett gosedjur smaka på en gammal strumpa, och sen spotta och fräsa för att det smakade illa. Sånt trams verkligen älskar han. Hela han skiner upp.

Och sen har jag en lek där han sitter i mitt knä och jag guppar honom upp och ner, i takt till en ramsa, där jag ömsom viskar och ömsom sjunger högt att han är olika saker. Han fnittrar av förväntan precis när jag säger vad han är. Lite tramsig ramsa jag vet, men den går så här: "Du är så söt och go och fin, du är min lilla JORDGUBBSAPELSIN." Trams som gör mirakel i hans lilla kropp. Och stärker honom i att han är fin. Och jag får chans att pussa honom lite....

Jag tänker så här: Om han har lågt serotoninvärde, dvs låg halt av kroppens "lyckohormon", så har han förmodligen brist på lyckokänslor i kroppen. Vi behöver hjälpa honom att skapa lycka och känna lycka. För vad är annars motsatsen? Jo, att han är olycklig och kanske orolig.

Den andra saken som jag kommit på, är att förklara komplicerade samband för honom. Jag menar samband som är komplicerade, men ändå så pass enkla att han har en chans att förstå dem. Och att de framför allt är spännande för honom, och att det gör honom glad att tänka på dem. Han är väldigt smart. "Food for thought", som man brukar säga. Vi pratar mycket om rymden nu, så jag frågade om han trodde att människorna och bilarna på andra sidan jorden ramlade ut i rymden. Sen förklarade jag att jorden är ungefär som en magnet (dvs att gravitationen finns). Han älskar magneter, så denna tanke var jättehäftig för honom. Och det går ju enkelt att visa genom att hoppa och släppa saker mot marken. Han fick denna enkla bild av mig: