M älskar katter och därför har jag köpt de flesta Pelle Svanslös-böckerna till honom. Idag tog vi fram några vi inte hade läst och jag läste titlarna för honom och han valde "Pelle Svanslös får en kompis". Det visade sig vara en jättefin historia om när Pelle (som fått sin svans avbiten av en råtta) träffar en tax med bara ett öra, och så blir de kompisar. Det var en rätt simpel historia och jag är egentligen inte så förtjust i att djuren är så där elaka mot varandra, eftersom det lär barn att vara elaka, men i alla fall så fyllde sagan sin funktion idag.
Efteråt frågade jag vem han hade velat vara kompis med: Elaka Måns eller hunden med ett öra? Han valde hunden. "Spelar det någon roll ifall man inte är helt perfekt, eller är det viktigare att man är snäll?" fortsatte jag. "Att man är snäll!" svarade han. "Och till slut så tänker man nog inte på att Pelle inte har någon svans eller att hunden bara har ett öra. Då har man vant sig. Då tänker man nog mer på om de är dumma eller snälla." sa jag. "Är det så det är för dig och mitt viftande?" frågade han då. "Ja, jag tänker oftast inte på det! Och jag hade inte älskat dig mer ifall du inte hade viftat. Älskar du mig lika mycket fastän jag har glasögon?" frågade jag honom tillbaka. Jadå, det gjorde han.
Det är så jag brukar prata med honom om hans handviftande, som han klandrar sig själv för. Man måste inte var perfekt och ingen är det. Det räcker att man är tillräckligt bra (och det är alla barn) och framför allt snäll.
Sen frågade jag: "Måste Pelle vara kompis med alla katter och hundar, eller räcker det kanske att han har en god vän? Kan han försöka strunta i Måns så mycket som möjligt?" Jag tycker det är viktigt att tala om för M att det är bra med vänner, men att det räcker med några stycken. Det är vanligt att aspergare har få vänner, och det är viktigt att respektera deras val. Så länge M har någon vän som han håller kontakten med är jag nöjd, men vi får se hur det blir när han blir lite äldre. Han har ingen vän ännu, men börjar bli intresserad av andra barn, och så är han ju faktiskt bara 6 år. Vi får ta det lite lugnt och inte oroa oss ännu, men det är inte fel att prata om det m h a en saga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar