Translate

onsdag 18 april 2012

Bedömningssamtal - tidiga symptom autism och ADHD

Vi har tryckt på för utredning av lillebror m a p ADHD, eller för åtminstone någon slags psykologkontakt, sen årsskiftet. Vägen man måste gå, är via en remiss från en distriktsläkare. Vår distriktsläkare skrev förmodligen ihop något riktigt bra, för vi kom direkt till BUP fastän han bara är 4 år. Jag misstänker att hon nämnt att han har några drag av autism, eftersom ADHD-diagnosen ställs först efter 5-årsdagen. Idag var vi i alla fall på bedömningssamtal (som alltid görs för att avgöra om de ska utreda eller inte)!

Till och från sedan lillebror var 2 år, har vi misstänkt att han har ADHD. Och det är inte enbart vi föräldrar som ser dessa drag hos honom. Flera av de som varit mest hos familjen (min syster, LSS-personerna osv) har erkänt att de också ser dessa drag hos honom. Vi har alltså gått med dessa funderingar i 2 år. Rätt jobbigt kan jag erkänna, så därför var det väldigt skönt att få komma till BUP, "redan" nu. (Det känns inte som "redan" i min kropp, men det ÄR tidigt. Han är ju fortfarande väldigt liten.)

Lillebror, mår ju mycket bättre nu tack vare kostförändringarna vi gjort. Det har gjort mig orolig för att de inte skulle ta oss på allvar. "Men titta, han leker ju så bra...."  Osv. Min oro var helt obefogad. Idag möttes vi två proffs som lyssnade på oss, och såg alla dessa drag hos lillebror. De tyckte det var bra att vi kom dit redan nu med honom. Vi blev lyssnade på och tagna på fullt allvar. De vill träffa oss igen, så nu blir det NPF-utredning (dvs bred utredning) för lillebror! Jag är lättad! Vi behöver denna hjälp nu! F a behöver lillebror bli bättre bemött av alla vuxna i hans omgivning. Få mer realistiska krav på sig, mer tydlighet, vänliga påminnelser, hjälp med problemområdena, osv.

Eftersom jag är rätt mycket kontrollfreak *himlar med ögonen*, så ville jag inte lämna något åt slumpen denna viktiga dag. Eller tid. Vi hade 1,5 timme på oss att övertyga dem om att de ska utreda lillebror. Så jag skrev en lista på alla tecken på NPF, som jag/vi kunde se hos honom. Jag började för några veckor sedan, med att skriva i punktform och har fyllt på efter hand. Utredarna tyckte att det var mycket bra att vi hade denna lista med oss till dem, och det underlättade på mötet.

Jag får många träffar på google på min blogg på tidiga symptom (mitt mest lästa inlägg är om Ms tidiga symptom), så jag låter er se min lista. Ni måste dock lova att komma ihåg att jag inte är någon expert på NPF. Bara en mamma. Och nedan beskrivs mitt barn. Det är alltså ingen generell lista på saker som ska vara uppfyllda för att man ska ha NPF. Man kan ha NPF och ha andra symptom. Så se min lista som ett exempel på en pojke som ska utredas för NPF och fortsätt googla efter riktig fakta. Det finns bättre sidor för sånt än min blogg..... Se min lista som ett exempel på hur man kan skriva om sitt barn, och ta med till BUP eller sin husläkare. Den kan säkert bifogas läkarens remiss, om man ännu inte fått komma till BUP. Ni får ha överseende med språket nedan, för syftet var att samla fakta - inte att skriva en fin uppsats. ;)
  • Myror i brallan. Är ständigt i rörelse. Springer mycket, och rör på kroppsdelar. Sitter still när han spelar dator. Ojämnt mellan hög och låg aktivitetsnivå. Emellanåt säger han sig vara trött, och faller ihop på golvet eller i en soffa eller vill bli buren. Både på dagis och hemma. Och vill ofta åka vagn till och från dagis, fastän det bara är 300 meter. Vi har testat att låta honom gå, men då går han ofta väldigt långsamt. Ibland faller han ihop på asfalten. Några dagar klarar han att gå i normal takt, men de är få. Oftast springer han i förväg, och rakt ut över bilvägar, om man inte stoppar honom.
  • Sprang bara runt och drog ut leksaker, och kunde inte koncentrera sig på sin lek när han var 2-3 år. Det blev bättre när vi slutade ge honom socker och gluten.
  • Har svårt att koncentrera sig om han tycker att det är tråkigt. Är då lättdistraherad. Behöver hjälp att komma tillbaka till uppgiften, när han tappat tråden. Har lätt att koncentrera sig när det är kul, t ex datorspel – då svårt att bryta.
  • Har ofta svårt att vänta på tur. Vill ha saker fixade direkt.
  • Söker stimulans för att inte bli uttråkad. Kräver ofta aktivering, från oss vuxna. När han inte har något att göra, kan han börja ta sönder saker med flit, för att få en reaktion. Han får en kick när vi blir arga på honom. Ofta har vi lydnadsproblem.
  • Har svårt med långa instruktioner. Vi får ge en instruktion i taget, och påminna honom mycket, om det ska blir gjort. Ofta struntar han i att gör det vi ber honom om.
  • Ibland ställer han samma fråga flera gånger. ”Var är pappa?” Och minns inte svaret fastän man sagt det flera gånger.
  • Uppmärksamhetsproblem: Lyssnar inte alltid när man pratar med honom eller ger uppmaningar, är lättdistraherad.
  • Osäkert om han är bra på att tolka sociala signaler och ansiktsuttryck. Han har svårt i kompisrelationerna på dagis, drar sig ibland undan. Har haft en lång period då han bitits mycket. Ibland får han med sig de andra på bus. Det har dock blivit bättre, sen fröknarna stöttat honom i det sociala, och förklarat de sociala koderna för honom. Hemma reagerar han med bus och fnitter när vi är arga, för att sedan bli jätteledsen om vi blir ännu argare. Ibland slutar han, om man frågar om han vill bli ledsen.
  • Svårigheter med påklädning. Behöver hjälp. Är ofta frustrerad för att han inte lyckas få av sig ytterkläder själv. Extremt bångstyrig när man ska gå till dagis. Blir som en degklump och vägrar försöka själv. Vill alltid ha bekväma kläder.
  • Ibland har vi känslan av att han inte lär sig av sina misstag. Han gör om dem. Det går inte in, det vi försöker lära honom. Sprang t ex och tappade sin surfplatta, men springer fortfarande runt med den nya.
  • Dålig impulskontroll, slåss fastän han vet att han inte ska, eller fastän vi skriker stopp.
  • Har lite dålig konsekvensbedömning, t ex fattar han inte vad som gör oss vuxna arga, eller att han ska bli ledsen när han tagit sönder något som inte går att laga.
  • Känslig för solljus. Kan få utbrott om solen lyser för starkt. Också känslig för ljus precis när han vaknar.
  • Bryter ofta ihop över småsaker. Kan t ex slå på sina fötter, om han inte får på sig skorna själv.
  • Ibland svårt att få kontakt med honom. Han bara flamsar och svarar inte på tilltal. När han är koncentrerad är det svårt att få kontakt med honom.
  • Har ofta utbrott, då vi måste bära undan honom och hålla fast honom så han inte ska skada sig själv, sina syskon eller oss. Det finns ett samband mellan utbrotten och lågt blodsocker.
  • Är ”överallt” när vi är i nya miljöer. Trycker på knappar och undersöker allt. Vårdcentralen, tandläkaren osv.
  • Vägrar att städa.
  • Svårt att få honom att sitta still vid matbordet. Funkar enbart om vi visar film. Ofta så matar vi honom. Matar vi inte i honom, så äter han inte och får ett blodsockerfall och därmed ett utbrott.
  • Var sen med talet. Pratade inte mycket innan han fyllde 3 år.
  • Har svårt att hantera känslor. Har många utbrott, när han säger att han är ledsen och inte kan bli glad igen. Först trodde vi att det var medveten dramatisering, men det är det inte.
  • Har alltid varit svårnattad. Vickar på fötterna för att förhindra att han somnar. Klättrar runt i sängen. Somnar oftast inte före klockan 21. Kämpar mot sömnen.
  • Är teknisk lagd och tänker ofta kreativt.
  • Är intresserad av och duktig på siffror och bokstäver. Kan alla bokstäver och kan räkna till 30.

12 kommentarer:

  1. Det skulle kunna vara min son på 3,5 år du beskriver. Vi startar utredning om ett par veckor. Ska bli spännande att se om vi får samma diagnos!

    SvaraRadera
  2. skönt att han får utredning så tidigt. önskar att någon hade tagit tag i mina svårigheter när jag var i hans ålder...

    SvaraRadera
  3. Oj, her var det mange ting vi kjendte igjen ;-) Sonen er no tolv og har diagnose AS og ADHD. La spesielt merke til ein ting:

    "Hemma reagerar han med bus och fnitter när vi är arga, för att sedan bli jätteledsen om vi blir ännu argare. "

    Vi opplevde akkurat det same, over ein periode på fleire år. Det er jo skrekkeleg provoserande å bli ledd rett opp i ansiktet når ein er i ferd med å bli arg. Og vi blei såklart meir og meir arge. Til slutt spurte eg ein dag (han kan ha vore rundt 9) korlei han kunne LE av at vi var så sinte: Svaret hans slo meg til jorda: 'Jammen, jeg ler ikke, mamma, jeg skjelver'.

    Hans 'bus og fnitter' var tydelegvis ein måte å prøve å nå oss på, blidgjere oss, medan han sjølv faktisk var skrekkeleg redd. Vi måtte snu totalt om. Stagge sinnet. Trekke pusten, spele på lag med han. I løpet av ganske kort tid fekk vi det under kontroll. Når vi blei roligare (OK, på svensk 'lugnare'), blei han heller ikkje så 'busig og fnittrig', vi blei ikkje så provosert, og så blei det ein positiv spiral.

    Fortsatt trur eg det eg skjems mest for å ikkje ha forstått, var nettopp dette. Det bidro til høgt konfliktnivå og mykje frustrasjon heime, mykje utryggheit og stress for vor son :-/

    SvaraRadera
  4. Ojdå, det var intressant att höra Tessan! Ja sannerligen, det ska bli spännande. Du får loooova att höra av dig här i bloggen! ;)

    Tack Anna, man undrar ju ibland om man gör honom en otjänst som inte bara låter honom försöka själv. Ge honom en chans med vissa saker. Men det är inte så ofta jag får sådana tankar, men de dyker upp. Oftast när någon okunnig sagt något dumt. Min magkänsla säger att vi gör helt rätt nu. "Stämmer i bäcken istället för i ån." Inte för att det växer bort för det, men du fattar vad jag menar va?! Dvs jobba med svårigheterna nu och hitta strategier för att kompensera hans brister.

    Hege, superintressant kommentar! Tackar så mycket för den! Ska VERKLIGEN tänka på det och testa att göra som du skriver istället. Vi gör så ibland, eftersom det inte är lönt att skälla. Jag bara neutralt konstaterar att "Det var ju inte så bra. Titta nu har du förstört." osv. Han ser och förstår, och den strategin är mycket bättre. Men ack så svår när man instinktivt reagerar med ilska inombords. (Men det är MITT problem, inte hans.) Ikväll så mosade han t ex syskonens hallon. Det var p g a ett dataspel. Han hade inte tänkt på att lillasyster skulle bli så ledsen. Oftast vill han bara ha kul, och det finns inget ont uppsåt. Dålig konsekvensbedömning, tror jag är förklaringen.

    SvaraRadera
  5. Jag kom på tre NPF-tecken till som lillebror har:
    * Vill helst äta enbart sötsaker, dvs självmedicinerar med socker
    * Har hög smärttröskel. För hög.
    * Är superstark. Detta tog jag upp på bedömningssamtalet och psykologen svarade, att de blir det av att ständigt vara i rörelse.

    SvaraRadera
  6. Med undantag av ett par punkter, som teknikintresse, bokstäver och smärttröskel och kanske något mer så kunde det ha varit vår dotter du beskrev. Hon fyller 6 år om två veckor och fick diagnosen ADHD i kombinerad form samt autismliknande tillstånd i december.
    Min magkänsla sa också att det var något som inte stämde men många i vår omgivning var skeptiska. Hon är liten till växten och extremt tunn så mycket har bortförklarats med att "hon är ju så liten", "hon kommer ikapp". Med facit i hand kan jag säga att vissa svårigheter blir allt tydligare allteftersom månaderna går så hon kommer inte ikapp överallt.
    Dock är hon världens bästa för oss :-)! Glad och positiv för det mesta och oerhört social.
    Har också svårt att hålla ilskan borta i vissa situationer. Men det är ju så sant det du skriver. Det är MITT/OMGIVNINGENS problem inte hennes!
    Vi har tagit bort Gluten, men inte socker helt försöker hålla det på en låg nivå. Det är svårare med sockret för det begränsar henne mer i sociala sammanhang tycker jag.
    Försöker läsa och lära mig mer för att kunna hjälpa henne på bästa sätt. Inser att vi har den största utmaningen framför oss när hon börjar i förskoleverksamhet i en F-1:a till hösten.
    Tack för oerhört många tips och en mycket uppskattad blogg.
    Lillsessans mamma

    SvaraRadera
  7. Hej!
    Oj, det var väldigt intressant. Tänk att det är många saker som är gemensamma med våra barn. Jag kan tänka mig att lillebror får någon liknande diagnos. Fast först ADHD när han fyllt fem. De har en annan diagnos, som barnen får innan (Hyperaktivitets- och impulsivitetsstörning, tror jag att de sa, vilket är ungefär samma sak).

    Suck jag känner igen det där med bortförklaringar. Omgivningen vill trösta, men det blir så himla fel. "Men M är en sån himla fin kille." Ja det är han, men.....

    Ger ni omega 3? Kan varmt rekommendera det. Vi blev rekommenderade Eye Q av överläkaren på BUP. Och jag tror faktiskt att det också gör skillnad. Jag påpekar det, även att jag vet att det står någonstans i bloggen.

    Vi låter faktiskt lillebror få socker någon gång ibland. Som t ex på kalas. Gluten fuskar vi dock aldrig med. Har ni fått läkarintyg på glutenfritt? Vore intressant att få veta.

    När det gäller skolan, så kan jag tipsa om att tidigt prata med rektorn. Vi gjorde så innan vi valde skola. Hon var stöttande och uppmuntrade oss att söka. Och när vi fått plats, så hade dagispersonalen överlämning mot skolan. Och vi var noga med att poängtera för skolan, att ingen trodde att han skulle fixa det utan resurs. Varken vi föräldrar, dagispersonalen eller BUP. Rektorn lyssnade och han fick resurs! Vi har även gett alla papper där hans svårigheter och styrkor beskrivs till skolan. Det har hjälpt honom. Men man får ändå kontinuerligt tänka om och tänka nytt och samarbeta med personalen (om de är öppna för det som vår personal).

    Lycka till! Och jätteroligt att du gillar bloggen! Blir alltid så glad när jag får höra det! :)

    SvaraRadera
  8. "Har alltid varit svårnattad. Vickar på fötterna för att förhindra att han somnar. "
    Har du hört talas om stimming? http://autism.wikia.com/wiki/Stimming
    Det är ett sätt att lugna sig själv, INTE något som har med dig att göra alls och ingenting negativt.
    Jag är 24 år och vickar fortfarande på fötterna innan jag somnar.

    SvaraRadera
  9. M har ju tics: Viftar med snören hela dagarna, så jo jag vet vad det är. Men intressant att du skriver att fotvickningen kan vara det. Jag har inte alls tänkt på det så. Utan alltså tänkt tvärt om. Hon brukar somna så fort han ligger helt stilla. Ska dock fundera på detta och observera. Släpper inte denna tanke, för man vet aldrig. Tack!

    SvaraRadera
  10. Lillebror fick diagnosen: "Autism med hyperaktiva drag" i december 2012. Om ett år rekommenderar utredarna att vi gör en ADHD-utredning. De ville vänta, så att utredningen är färsk inför skolstarten.

    SvaraRadera
  11. Hej! Mitt namn är Linda, o jag är så oerhört orolig för min son som är 8 månader...det har gått så långt att jag gråter på dagarna för jag inte kan tänka på något annat. Jag tror att han har autism...finns det någon möjlighet att mejla till dig? Du hade en son me autism eller hur var det? Jag behöver ventilera med någon som vet lite mer än vad jag gör! Mvh Linda Andreasson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Ursäkta sent svar. Det har varit lite mycket. Jag har två söner med den diagnosen. Skriv din mejladress i en ny kommentar så ska jag kontakta dig.
      Mvh
      "Aspergermamma"

      Radera