Jag rekommenderar er att se följande klipp med Temple Grandin, aspergare och professor:
http://www.ted.com/talks/lang/sv/temple_grandin_the_world_needs_all_kinds_of_minds.html
Det fick mig att inse ett par saker. M tänker förmodligen i mönster, eftersom han är så bra på matte. Han har ju lite synestesi, så det hör kanske ihop?
Och så frågade jag maken om det där med kyrkor, dvs vad han tänker på när någon nämner ordet "kyrka". Han sa att det är samma för honom, som för Temple. Han ser också olika kyrkor. Han ser dem från olika vinklar, med alla detaljer. Och tänker på utgångarna och säkerheten att vistas i dem. Fast pratar man fort, dvs om något annat direkt efter att man sagt ordet "kyrka", så hinner inte alla dessa bilder komma upp i huvudet på honom.
Samtidigt kan han fortfarande inte minnas var lillebror har sina byxor i garderoben. (Har varit på samma ställe i över ett år, och han har tagit fram byxor därifrån ett otal gånger.) DET kan han inte se framför sig. Varje gång står han och rotar igenom hela garderoben och letar, om jag inte påminner honom. Mycket konstigt för mig, som vet ungefär var alla saker i hela huset finns. DET ser jag i mitt inre som bilder. Maken glömmer från gång till gång. Skumt och mycket tänkvärt. Vänliga tålmodiga påminnelser behövs i det här huset! Jag ska bli bättre på det....
Och vad jag tänker på när någon säger ordet kyrka? Jo, kanske på hur ordet skrivs, eller så har jag en generell bild av en kyrka. En väldigt avskalad bild, utan några detaljer alls. Jag tänker på en kontur + att många människor går dit av religiösa skäl. That´s it! Sen tänker jag inget mer. Det blir tomt, dvs plats för en ny tanke.
Om man tänker på skillnaderna oss emellan och vad som händer när vi pratar med varandra, känns det inte särskilt konstigt att han oftast är betydligt mer disträ än mig. Om varje ord vi säger kan starta "google for pictures" i huvudet på honom, så blir han helt klart mer disträ än mig som hela tiden hinner tänka klart på varje ord. Eller har jag fel? Ni som tänker som maken och Temple, berätta gärna hur ni upplever det! :)
verkligen intressant. funderade en stund över hur jag själv tänker. tror att det är olika beroende på vad det är jag tänker på, i fallet kyrka ser jag nog också mer en generell kyrka, men i andra fall, t.ex. bil, kommer det upp olika bilmodeller ungefär som "google for pictures". tror iofs inte att jag är mer disträ för det, kan nog stoppa "google for pictures" om det behövs. :)
SvaraRaderaoch det där med kläder i garderoben och andra saker i hemmet är lite kul, min man som är så långt från AS man kan komma har inte heller koll på sånt. jag däremot ser precis var alla saker i hemmet ligger framför mig. kan ta fram ett papper jag senast såg för ett år sen på direkten. när jag var liten hade jag alltid stökigt i alla lådor, men behövde jag nåt hittade jag det direkt. :)
Wow, vad häftigt! Det verkar rätt komplext det där. Jag har också koll på papprena, om de ligger i ordning vill säga. Den skulle ju kunna vara så att det finns skillnader mellan män och kvinnor också!
SvaraRaderaDet viktigaste är att förstå, att man inte kan utgå ifrån att det som är självklart för en själv, är det för den andre. För maken vill ju t ex inte leta efter lillebror byxor varje gång.
Fast skillnaden är kanske att jag ALDRIG får "google for pictures" om jag inte självmant vill plocka fram bilder i mitt huvud. T ex om jag skulle fundera på vilka kyrkor jag varit i. Då skulle bilder dyka upp i mitt huvud. Fast utan för mycket detaljer.
SvaraRaderadu har nog rätt i att det är skillnad mellan män och kvinnor. sen så har min man rätt dåligt minne i största allmänhet, han ringer minst en gång om dagen och frågar efter något av sina lösenord. :p
SvaraRaderahåller med om att det viktigaste är att förstå att alla inte tänker som en själv. det är något jag personligen måste bli bättre på. brukar ha svårt att förstå att om jag frågar min man var något ligger så kan han inte bara svara: "i lådan näst längst upp, till vänster" utan han måste gå och kolla. :)
Hahaha, om ni har barn: Kommer han ihåg barnens personnummer? ;)
SvaraRaderaJa, det blir ju väldigt tydligt då, eftersom det självklart är betydligt enklare för honom att bara svara, än att gå och titta efter.
Förresten, tack för att du kommenterar så mycket. Det gillar jag verkligen! :) Fortsätt gärna med det!
kul att du uppskattar mina kommentarer. :) tycker att din blogg är intressant och trevlig läsning, speciellt som jag själv har AS.
SvaraRaderahaha, vi har inga gemensamma barn, men han har tre som han faktiskt kan personnumren på. :) men han brukar fråga mig vilket år hans föräldrar är födda och vad sonens klasskompisar heter. ;)
Intressant läsning! Jag ser bilder framför mig i stil med hur Temple Grandin i filmen visar skor i en rasande fart... Det är ju bara sen två år tillbaka (37 år nu) jag har vetat att inte alla tänker som jag. Siffror triggar mest associationer för mig. Tex 199: Jag ser då ett virrvarr av bilder: Svenska Psalmen 199 = Den blomstertid nu kommer, en massa saker som kostat just 199kr att man får tillbaka en enkrona i handen om man betalt två hundralappar, en nummerplåt på en röd bil som hade just det numret osv osv. Utan concerta i kroppen studsar associationerna som i ett flipperspel o 20-25 bilder studsar fram... Med concerta i kroppen studsar "bara" 5-10 bilder fram per "input".
SvaraRaderaAtt ha för bra bildminne kan bli ett problem tex på en parkeringsplats. Jag kommer ihåg alla parkeringsrutor som jag någonsin parkerat på, på parkeringen så det är besvärligt att hitta bilen igen när jag ska ha den!! På köpcenter etc blir då knepet att välja en enda rad där jag alltid ställer mig. Då har jag bara en rad att söka på när jag kommer ut :-)
Anna (och Jessica), självklart blir jag jätteglad när ni som har AS tycker att min blogg är läsvärd. För jag har ju inte det själv. Försöker bara förstå och då betyder det att jag inte är helt "ute och cyklar". Och toppen att ni kommenterar, för då bekräftar ni det jag skriver eller så ger ni mig nya tankar. Helt perfekt! Jag vill gärna har MER sånt i bloggen, från er som vill och orkar skriva. :) (Vill man inte skriva är det också okej, och givetvis jättetrevligt att man vill läsa.)
SvaraRaderaOch superintressant det du skriver Jessica! Jag tror att maken funkar ungefär likadant. Jag fattar inte hur ni orkar, men det är klart ni har inget val. I mina öron låter det jättejobbigt. Klart att ni blir trötta och är lite frånvarande ibland! Det hade jag också blivit.
Smart trix med parkeringen. Så bra du förklarar! Nu förstår jag precis varför du inte kan ha olika platser. Jag brukar minnas ungefär var jag ställde bilen, sen går jag bara dit och letar efter bilen. Själva platsen tänker jag inte på. Jag tittar bara efter en stor svart bil.
Förresten har ni läst detta supergamla inlägg? Vore intressant att höra om ni funkar som maken.
http://aspergermamma.blogspot.se/search?q=tankar+v%C3%A5gor
Jag vill tillägga att jag inte tror att det är så enkelt som hon säger, att lära sig komma i tid och bordsskick. Det funkade för henne, men min erfarenhet är att vissa saker kan vara svåra att lära sig, t ex att komma i tid.
SvaraRaderaHåller med om att det inte är så lätt att lära sig vissa saker. Bordsakick har jag tex fortfarande problem med i vuxen ålder pga koordinationssvårigheter. Äter helst med bara gaffel eller sked.
SvaraRaderaJa men precis! Man får inte glömma att Temple är aspergare och ett av aspergerdragen, är just det, att det är svårt att förstå varför saker som är lätta för en själv, är svåra för andra....
SvaraRaderaBara för att en aspergare lyckats överkomma en svårighet, betyder inte att alla kan. Jag håller dock med henne, att man ska försöka. Men om man försökt och det ändå inte går, som i ditt exempel, så ska man inte känna sig dålig för det. Då är det ju bara så det är. Jag har inga alls svårigheter att inse att det är så för dig och till 100% lita på att det är sant. Självklart har du viljan till ett problemfritt bordsskick. Kan jämföra med mig själv och äta med pinnar. Även att jag vill, så går det bara inte. Inte fint i alla fall. ;)
Jag blandar ihop mataffärer, gator mm med ställen jag bott på tidigare. Lite jobbigt :-) Är ofta disträ då jag lyssnar på någon då ett visst ord kan sätta igång ett bildspel. Jag har en tendens att associera vidare till annat och lyssnar inte. Har märkt på sistone att jag .har selektivt hörande. Hör bara en del och så blir det fel... Ordet kyrka får mig att tänka på olika kyrkor. Kyrkor jag varit med i. Hur de såg ut.
SvaraRaderaIntressant att höra! Ja, rent logiskt borde det bli så! Om någon hade visat ett bildspel för mig, varje gång vissa ord sades, så hade jag också blivit disträ. Det hade varit jättesvårt att lyssna samtidigt. Det blir två olika processer i huvudet på en gång.
SvaraRaderaJag har asperger och tycker att det är jobbit att gå i butiker :)
SvaraRaderases E.T
P.S
Ha tålamod med dina barn!
Ja, jag försöker verkligen ha så mycket tålamod jag bara kan. Det behövs! Det och förståelse, för förstår man varför, så är det mycket lättare med tålamodet.
Radera