Panik - glas överallt!

Idag så viftade M ner ett glas från köksbänken precis bredvid sin syster (1,5 år) som lekte på golvet. Det gick i "tusen" bitar. Jag var 3 meter ifrån dem och var nog där på ca 2 sekunder. Ändå hade hon fått fatt i en vass glasbit och satt med den i handen (redo att smaka på den?) när jag kom fram. Panik! Jag fick ta den med våld ifrån henne samtidigt som jag skrek åt M att stå stilla. Han stod mitt i glaset. Rätt många neurotypiska 6-åringar hade nog stått still, istället för att hoppa upp och ner bland glaset och gallskrika, vilket M gjorde. Han skulle precis springa runt i det, när vår nye avlösare (person som hjälper oss med M några timmar i veckan, så vi kan ha ett drägligt liv) kom till undsättning. Han var inte många sekunder efter mig och lyfte lugnt undan M. Sicken tur att han var här! Och vilken klippa han visade sig vara! Hade jag varit ensam med barnen hade M skurit sig i fötterna. Jag hade ingen möjlighet att lyfta undan honom, eftersom jag hade fullt upp med att lyfta undan lillasyster. Och vilken tur att hon inte fick glaset i huvudet!

Så är det när man har ett barn med tics (=  i hans fall: han vill vifta med händerna hela tiden). Saker välts ut dagarna i ända (bestick, mat, dricka, pennor, papper osv). Vi brukar normalt ha muggar till honom. Viftandet är en enorm påfrestning för oss föräldrar. Visst leker han ofta samtidigt, men ofta sitter han bara ner och viftar och viftar, med ett snöre i varje hand. Det är enormt jobbigt att se sitt barn så där. Han ser ju ut som en dåre, om jag ska vara ärlig, fastän han på många sätt är så smart.

En stor del av avlösarens jobb består i att aktivera honom, så han slutar vifta. Han kan kontrollera viftandet med viljestyrka även om det "rycker och sparkar" i händerna hela tiden. Naturligtvis är det väldigt svårt för mig att aktivera M när jag är ensam med barnen på eftermiddagarna samt att lyssna på honom (han pratar kontant). Jag måste prioritera lillasyster som klättrar och lillebror som är en riktig liten busunge. Jag är SÅ tacksam för att vi har avlösare här några timmar i veckan! Tack Sverige och tack kommunen "där vi bor"!