Translate

måndag 7 juli 2014

Tema semester: Nu bunkrar vi upp med mat, så det blir lättare att åka iväg

När jag skrev mitt förra inlägg så insåg jag plötsligt att det är främst när lillebror är hungrig som hans NPF-drag märks som mest. Jag har bloggat om tidigare hur pass mycket bättre lillebror mår numera sen vi lagt om kosten för familjen. Ja båda sönerna mår enormt mycket bättre. Lillebror har inte så många negativa autismdrag kvar när han är i balans. Det är mest en aspergerpersonlighet som är kvar. Och en särbegåvning inom matematik. Han är 6,5 år och ska börja förskoleklass i höst, men räknar redan enkla ekvationer, multiplikation av tal som 50*60 och roten ur (t ex roten ur en miljon är tusen). Vi tror att han kommer klara sig utan resurs i skolan, för det har funkat enormt bra på dagis på sistone. Utan resurs sen ett år tillbaka.

M är dock inte helt bra. Han har det fortfarande kämpigt inom vissa områden. Främst så vill han vifta med snören all vaken tid. (Nej, jag överdriver inte!) Eftersom lillebror mår så bra så vill jag försöka hjälpa M ännu mer.

Om någon undrar, så älskar jag barnen precis som de är. Jag vill inte förändra deras personligheter, och det har jag inte heller gjort. Personligheterna är som sagt kvar. :) Eftersom jag älskar dem, vill jag hjälpa dem att må bra. Och inte ge dem en sådan kost som de uppenbarligen är allergiska och/eller intoleranta mot.

I alla fall, det som gäller den här semestern är att vara ännu noggrannare med Ms kost. Så det inte smyger sig in gluten någonstans. Jag tror att det främst är gluten som ställer till det för honom. Kanske andra matvaror också. Kanske är det något helt annat som stör honom. Så fort han själv går med på att lämna ett blodprov ska vi testa honom för kostintoleranser. Och PANDAS/PANS. Ett hårmineralanalystest är precis ivägskickat. Där ser man mineralbrister och om han har överskott av någon skadlig tungmetall som bly eller kvicksilver. (Kostintoleranser som påverkar tarmen kan ge ett försämrat mineralupptag och försämrad avgiftning.)

Det här ställer till det lite rent praktiskt. Vi kan inte bara åka iväg och gå in på hamburgerrestaurang eller stanna och äta en korv någonstans när vi är hungriga. Vi måste veta att kosten är fri från spår av gluten, mjölk och soja samt inte innehåller någon glutamat. (M hade en tillbakagång på 2-3 månader av glutamat. Han är väldigt känslig.) Pommesarna får t ex inte vara friterade i samma olja som chicken nuggets (som innehåller gluten). Osv.

Familjer utan kostintoleranser har det så lätt. De kan bara stanna vi närmsta affär och handla allt de behöver. Eller äta på restaurang. När vi ska iväg måste jag ha lagat allt vi behöver från grunden. Ja, eller nästan från grunden. Vi tar de genvägar vi kan och ger korv och hamburgare (med ok innehåll). De senaste dagarna har jag jobbat för att fylla frysen med bröd, kanelbullar och muffins. (Givetvis sötade med frukt, eftersom barnen är känsliga för stora mängder strösocker.) Vi gör om i tvättstugan för att sätta in en stor frysbox där. Vår nuvarande frys räcker inte. (Allt glutenfritt bröd måste förvaras i frysen.) Vi har insett att vägen till frihet är ett stort matlager. Så vi slipper handla och/eller baka varje gång vi ska iväg någonstans. Så mycket lättare livet kommer bli när vi har fullt med färdig mat hemma. När man bara kan hugga tag i något och sticka iväg. Kanske ta med stormköket också? Eller en engångsgrill.

Även om det är en del besvär med att laga den mesta av maten från grunden, så är det så värt det. Jag skulle aldrig gå tillbaka till vanlig kost. Det är lättare att stå i köket än att ta hand om barn som inte mår bra. När de inte är ovänner eller slåss, så leker de faktiskt bra tillsammans numera. De skrattar och har det bra. Och förresten så behöver jag betydligt mindre sömn nu när min kropp slipper hantera sånt som den tydligen tycker är gift. Så jag tror faktiskt att jag får igen tiden jag investerar i köket.

Här hittar ni andra inlägg med tema semester hos neurobloggarna:
https://www.facebook.com/pages/Neurobloggarna-F%C3%B6lj-v%C3%A5ra-temaveckor/111575532334914?ref_type=bookmark

4 kommentarer:

  1. Hej!

    Jag undrar vart du lämnar blodprovet? Eller egentligen vem som tar det (antar att sjukvården inte vill blanda sig i?) och vem som analyserar det.

    Tack på förhand!
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Som jag förstår så skriver en privatläkare eller terapeut ut remissen, och man tar med den till vårdcentralen. Jag tänker betala för testerna ur egen ficka. Allergitesterna finns inte inom offentliga sjukvården och PANDAS-testet måste man kämpa sig till för att få inom offentliga sjukvården. Jag orkar inte det, utan sitter hellre på kontoret och jobbar ihop pengarna.

      Allergitestet var tydligen väldigt lite blod, så jag tänker att vi kanske kan lämna båda proven samtidigt, så slipper han bli stucken flera gånger.

      Radera
    2. Jo, just det: Vem. Jag tänker ta Imupro:s allergitest, just för att de testerna finns i vår stad. Annars ska EU Biotek vara bra, kanske t o m bättre. PANDAS-testet gör av Wieslab, men måste beställas av läkare.

      Radera
    3. Jag tänker alltså göra det enkelt för mig - leta upp en privatläkare som skriver ut PANDAs-testet åt mig mot att jag betalar för testet och läkararvodet.

      Radera