Jag förklarade hur sjön ser ut under vattenytan och vad som händer om man går längre och längre ut (ner) och får vatten över näsa och mun.
"Men då baja hoppaj jag upp eftej luft." kommenterade lillebror.
Men naturligtvis. Så klart att han tänkte så. Han har spänstiga små ben och han hann bara ta ett enda hopp innan jag lyfte upp honom ur det djupa vattnet. Han hann inte märka att syret inte räcker för nästa och nästa hopp.
Eftersom han är en väldigt logisk och matematisk kille, så förklarade jag att ett hopp kräver syre från cirka fem andetag. Och så många hinner han inte ta innan han sjunker ner igen. Att kraften tar slut istället för att han kan ta nya hopp. Just ordet "kraft" är något som han förstår väldigt bra eftersom det finns med i många datorspel, där man för övrigt blir av med sina liv. Han tittade på mig med stora ögon och repeterade det jag sagt, för att kolla om han hade fattat rätt. Så fick han en idé:
"Men om man haj en lång snojkel."
Så fick jag förklara det med lungornas volym. Att en lång snorkel inte funkar, för att man inte får in ny luft utan bara andas den gamla luften fram och tillbaka. Så ritade jag det också. Han fick även testa att blåsa ut luft och se hur mycket han hade i lungorna. Om jag hade haft en ballong hemma hade han fått testa att blåsa ut i den. Jag visade hur kort en snorkel får vara för att en vuxen ska kunna få in ny luft. Och som alternativ till att gå på botten så förklarade jag det här med att dyka med tuber med luft som man tryckt ihop, se bilden (uppe i luften ritade jag det).
För att barnen verkligen skulle förstå så letade jag upp några filmer från YouTube där folk både snorklade och dök. Underbara YouTube!
Därefter så ville lillebror gå ut till poolen och testa barnsnorkeln och cyklopet. Så klart han fick. Det bästa är ju om han själv testar sin förmåga på ett säkert sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar