Tema semester: Idag kom vi iväg till stranden!

I morse bestämde maken och jag att vi skulle göra ett nytt försök att åka till den där lilla badstranden 10 minuter bort som vi inte kom iväg till igår. Vädret var inte lika bra som igår, men vi ville ändå komma iväg en sväng. Det ska nämligen blåsa i två dagar nu, och då är det inte lika mysigt på stranden plus att maken då vill vindsurfa, hans stora intresse och avkoppling i livet.

Det gick rätt så skapligt på förmiddagen. Barnen åt ordentligt av frukosten och lunchen var klar i hyfsad tid. Så klart att inget ska gå för enkelt..... Det började åska medan vi satt och åt lunch. Som väl var drog åskvädret över rätt snabbt, och det blev lite ljusare på himlen, så vi beslöt oss för att åka iväg ändå. Trots att det blivit blött överallt.

Lunchdisken fick stå och jag fortsatte packa ner badkläderna. Och våtdräkter och badskor. Badringar. Ombyten måste också med, liksom en filt att sitta på i det blöta gräset. Matsäck kunde vi inte åka utan heller. Några äppelmuffinsar till lillebror, blåbärsmuffins till M och lillasyster, kanelbullar till alla samt äpplen och bananer, så vi helt säkert hade något som passade hungriga kräsna små magar.

M och lillasyster ville gärna komma iväg så de gick och kissade och tog på sig kläder. Lillebror vägrade. Han vrålade att han ville sitta hemma och spela Ipad istället. Till slut gick han med på att åka ifall Ipaden och fick följa med. Det fick den naturligtvis.

I det läget hade nog maken och jag hög halt av stresshormoner i kroppen. Stämningen hade blivit lite ansträng mellan oss. Så är det alltid när vi ska iväg. Jag packar och tycker att han borde hjälpa mig lite mer. Maken håller sig nog mest undan, för om sanningen ska fram så är jag nog inte från min bästa sida då jag stressar runt och försöker få allt på plats. Han försöker förstås hjälpa till med det jag ber honom om. Men idag så blev det bara för mycket för mig. Jag smällde av lite grann..... Backade lite för att inte förstöra stämningen. Tog ett djupt andetag. Samlade kraft för att bemöta honom lågaffektivt. Då kom det fram att maken tycker att jag bossar för mycket över packningen. "Vi kan väl bara ta med badkläderna och åka." Vi enades om att man kan göra så, men då får man stå ut med mycket missnöje och gnäll. Inte njutbart på plats. För det ylas och gnälls ifall handduken inte är tillräckligt stor, ifall det inte finns ett torrt ombyte (när man hade gått i vattnet med kläderna på med flit), ifall det är vasst på botten, ifall vattnet är för kallt och våtdräkten är hemma, ifall badringarna har glömts hemma samt om blodsockret dimper. Klockan var 15.20 när bilen rullade från tomten. Och stämningen var hyfsat i behåll.

Väl framme på badstranden var vi ensamma. Det är rätt ovanligt i den del av Skåne där vi bor. Här är det rätt överbefolkat. Den lilla sjön låg spegelblank, och det var t o m rätt varmt i vattnet. Minst 24 grader. Det mullrade lite långt bort och det gjorde M helt förfärad. Han ville åka hem igen. Mera "yl":

"NEEEEJ, jag stannar inte här om det ljudet ska höras här."

Han lugnade sig som väl var rätt snabbt. Vi hoppade i allihopa. Barnen fick på sig badringar och övade lite simning. Mys och bus. Sen fika på filten under varma handdukar. Och på med kläderna igen och "kasta macka" på den spegelblanka sjön. Barnen var helt förundrade över hur många studsar maken fick till. Livet kändes så där idylliskt som man bara kan önska sig. En helt vanlig familj som hade en riktigt bra semesterdag. 

Så säger lillebror:
"Nu har jag en svåj fjåga. Huj många badkaj med vatten ä hela sjön."

Han tänker som en liten vetenskapsman. (Ja, jag är rätt stolt. Bara att han tänker i de här banorna är helt fantastiskt.) Vi gjorde en snabb överslagsräkning. (Tack för miniräknare i mobilen!) När vi var klara kom ösregnet. Nu såg vi plötsligt hundratals "studsar" (regndroppar) på vattenytan. Vi bara stod och tittade på sjön. Det var en ny upplevelse för barnen. Det tog några minuter innan vi grabbade tag i våra saker och sprang till bilen. Man dör ju inte precis av ett varmt juliregn..... Det var en rätt härlig upplevelse, som jag tror barnen kommer minnas. Man får se till att skapa sig sådana här små minnen på hemmaplan, när det är svårt att åka utomlands eller ens till en sommarstuga i närheten (p g a kosten vi äter). Upplevelserna behöver inte vara fantastiska, bara de är lite annorlunda.

På vägen hem somnade lillasyster i bilen. Klockan var 17. Då vet vi det inför längre dagsutflykter.... Det är inte så himla kul när hon gör det, och sen inte går att väcka när vi kommer hem. Hon vaknar till kl 23 och är sen uppe till ca 02. Så hade vi det flera gånger förra sommaren. Jag får nog sitta där bak med henne och hålla henne vaken. Om det går.

Imorgon ska jag på massage. Välbehövligt! Därefter ska maken som sagt ut på havet och vindsurfa. Jag och barnen får vara hemma och mysa. Helt ok, nu när vi fått komma ut lite. Jag planerar att visa barnen hur man räknar ut volymen i en sjö. (Överslagsräkning.) Och hur många liter vatten det är i vår lilla pool. Lillebror vill veta hur många pooler det ryms i havet, så jag har lovat att räkna ut det också. (Där får jag nog fuska och googla fram den totala havsvolymen på jordklotet.) Tänk vad mycket nytt man lär sig när man har barn. :)