Translate

onsdag 17 april 2013

Fraktaler i vardagen

Just nu är jag inne i en period när allt i mitt liv känns fraktalt. Vet ni vad fraktaler är? Om inte, titta på blomkålshuvudet nedan. Fraktaler är ett matematiskt begrepp. Ju längre in man tittar, ju fler detaljer ser man. Mönstret upprepar sig. Vi äter alltså saker som är fraktala ibland. Fraktaler finns överallt i naturen, se detta fantastiska klipp. Vi är så vana vid dem, att vi knappt tänker på det. Den som är mer matematiskt intresserad kan titta här på Mandelbrotmängden.




Förstår ni vad jag menar när jag skriver att min att-göra-lista känns helt fraktal. För varje sak jag behöver göra, så finns det fler saker att göra, som i sin tur ger fler saker att göra. T ex:

* Alla papper som ska sättas in i pärmar. Och flera av dessa papper innehåller nya uppgifter: Titta över försäkringarna, se över bolånet och eventuellt byta bank, deklarera, sortera barnens teckningar, foton, osv osv.

* Rensa tidningarna i köket. Flera av dem innehåller recept jag vill testa, och tips om hemsidor jag vill titta på. För att inte tala om alla inredningstips, som vi inte har en suck att hinna eller orka....

* Städa varje vrå här hemma. I varje skåp så finns det saker som ska lagas, hitta ny platser, leder till andra uppgifter (sy och sätta upp gardiner, när jag hittar tyget och gardinstängerna). Torka rent alla ytor, som blir skitiga nästan direkt igen. Röja vinden osv.

* Alla intressanta bloggar jag vill läsa från början till slut. Och jag vill gärna kolla upp länkarna i bloggarna också.

* Alla böcker i bokhyllan som jag bara måste läsa. Böcker om NPF, barn i allmänhet eller kost. Böcker som förmodligen innehåller många tips att testa. Många websidor att leta upp.

* Sortera allt datorn (ni har inte sett mitt skrivbord...) och säkerhetskopiera. Vem vet hur lång tid detta kommer ta?

* Rensa ut all gammal och ny mejl.

* Sätta etiketter på alla inlägg i den här bloggen, vilket kommer leda till att jag får se över de inlägg som redan har etiketter. (Var ska man sätta gränsen, för vad som är "pedagogik" t ex.)

* Alla kompisar vi vill träffa, och inte hunnit träffa på sistone. (I och för sig ett kärt bekymmer.) Och lekkompisar till barnen. Därefter lek fler gånger.

* Sortera barnens leksaker, som t ex lego efter färg. Efter form och funktion? Så barnen hittar och faktiskt leker med dem.

* Trädgården. Rensa ogräs. Läsa på om allt jag vill odla.

Många saker är förstås kärt bekymmer och mina intressen. Men totalt sätt så blir det ändå fraktalt. Det blir problem eftersom tiden inte är fraktal.....

Så här ser min att-göra-lista ut, lite grovt (kan ju inte skriva ner allt- ja ni fattar nog):


Har man ADHD, har man svårt med korttidsminnet, dvs att hålla många saker i huvudet åt gången. Då blir det jobbigare att förflytta sig mellan en fraktal att-göra-listas olika delar. Och det borde vara svårare att hålla en överblick i huvudet, och även att prioritera. Man kanske glömmer hela delar av den, t ex att städa?
  

Mitt problem är att jag hattar runt för mycket. Jag borde ta ett område i taget, inte lite här och lite där beroende på vad jag har framför näsan. Men så blir det med tre små barn. Man får fixa allt man har en chans att fixa. Jag känner ändå att jag åtminstone har fraktalen hyfsat klart för mig i mitt huvud. Jag är ju neurotypisk. Det är på gott och ont. Det är bra att minnas saker, men det är också belastande att inte kunna glömma en detaljerad att-göra-lista. Det stressar. Det vore skönt att kunna pausa eller stänga av olika delar av listan vid olika tillfällen. För att det behövs. Man måste inte alltid hålla på i trädgården. Den överlever ändå, på något sätt. Gamla betalda räkningar kan man lägga på hög, när livet är jobbigt. Osv. Fraktalen måste man hantera oavsett vem man är, så den inte tar överhanden över en själv. Antingen för att man minns för mycket, eller för att man glömmer viktiga saker. Tror jag. Eller det finns folk som klarar att ha den lite sådär "lagom"? Som minns när de behöver och glömmer däremellan?

Förresten, är inte hjärnan fraktal?! Det borde den vara, om man tänker lite. Vissa andra organ i kroppen har fraktala strukturer (det såg ni i filmen om naturen): blodomloppet, lungorna. Nervceller fanns ju även med. Hur är det med tarmarnas insida och levern t ex?

Om nu hjärnan är fraktal: Vad gör det för skillnader i dessa fraktaler om man har autism/ADHD, jämfört om man inte har det? Har fraktalen byggt sig annorlunda, för det är ju onekligen så att många av dem har häpnadsväckande förmågor? Är det det som det innebär att vara "annorlunda kopplad"? Och kan man påverka hur hjärnans fraktaler utvecklas? Hjärnan är ju plastisk, dvs föränderlig sägs det. Det finns många teorier om att rytmik och rörelser skapar nya banor i hjärnan. Och om man skapar nya banor i hjärnan, hur påverkar det ens minne? Och kan ämnen som tar sig in i hjärna och gör skada, som gluten, kasein, glutamat och aspartam, påverka hur fraktalerna utvecklas? Förstöra och/eller göra att de utvecklas annorlunda? Låter det långsökt? Detta är bara mina funderingar, så ni får ta dem för vad de är....

4 kommentarer:

  1. intressant teori det där med fraktaler i hjärnan och påverkan på minnet.

    mitt minne har alltid varit utomordentligt bra, förutom på siffror. mindes förut typ allt, vad personer hette, när de fyllde år, vad de hade för adress, vem som sa vad och när, vad folk hade på sig för kläder en viss dag, vad den och den filmen eller boken handlade om, osv, osv. men det har tyvärr blivit sämre de senaste två åren. har nog fortfarande betydligt bättre minne än de flesta NT-personer, men om jag jämför med mig själv så har det försämrats ganska drastiskt. till och med min man, som själv har väldigt dåligt minne har märkt det. när jag glömt något kan han han bli sur, för han tar för givet att jag kommer ihåg ALLT, så som det brukade vara förut...

    orsaken till detta är för mig okänd, men det skulle kunna vara stress och att jag har mer att ta hand om i vardagen, vilket leder till att hjärnan inte har plats för all "onödig" info så som vad min kollega hade på sig för kläder går. men tyvärr är det även viktigare saker som glöms bort, särskilt sådant som har med närminnet att göra.

    SvaraRadera
  2. Vilken lista!

    Det kanske inte är så roligt att se alla "måsten" på det sättet. Det blir väldigt tungt. Men å andra sidan så får man en tydlig överblick av alla tankar som snurrar i huvudet.

    När allt är nerskrivet så där så är det nog lättare att stryka vissa saker (tex trädgården) och ringa in eller förstärka de saker som är extra viktiga.

    Hoppas du får ordning på allt.

    SvaraRadera
  3. Nu har jag försökt kommentera det här fyra gånger och varje gång blir det en mindre följetong. Kanske bättre jag skickar dig ett mail sen, eller skriver ett inlägg själv också - vi kunde kanske ha "diskussions-inlägg" ibland där vi bemöter varandras kloka argument...? ;)

    Vill iaf säga att det är ett mkt bra inlägg, känner igen mkt och är imponerad över din beskrivning av den "fraktala" att-göra-listan. Precis en sån går jag också omkring med i huvudet, och tack vare dig förstår jag nu vad makens psykolog menade med att han INTE hade ADHD utan att uppmärksamhetsproblemen istället berodde på "oförmåga att sortera bort en störande faktor". Han har förstås också en sån lista, men han kan inte hålla den i huvudet hela på en gång - istället far hans uppmärksamhet runt mellan alla de olika sakerna hela tiden så fort nåt nytt poppar upp, och varje gång glömmer han bort allt det andra på listan...

    Sen om mat m.m. kan påverka utvecklingen av hjärnan: du vet att jag tror det också. Till och med reversibla effekter kan det enligt min mening, för som i dotterns fall - pga av celiakin hindrade gluten hela hennes liv och utveckling tills vi tog bort det - hade vi inte gjort det hade hon inte fått de erfarenheter hon nu ändå har fått. Om man inte kan gå utanför dörren, hur mkt missar man inte då...? Och för utveckling krävs ju även upplevelser och erfarenheter.

    SvaraRadera
  4. Hej,
    Pust, japp, min lista ser i princip ut som din, men jag har min i huvudet, har alltid haft. Men jag har gjort små mentala överrenskommelser med mig själv, att göra saker när jag har mer energi vilket jag tror kan fungera för fler "vanliga", man glömmer liksom inte ändå.

    Som posten t ex, jag har en speciell hylla, direkt när man kommer in i huset, där jag lägger posten (högt upp så att inte barnet kommer åt), jag tittar alltså inte direkt på posten om jag inte har tid. Och det har faktiskt blivit så att några dagar senare har jag bättre tid, kan titta mer i bunten och få undan en hel del, räkningar och sjukhusmöten är de kuvert som jag öppnar först, om dessa leder till för mycket jobb, så lägger jag tillbaka den övriga posten till nästa gång andan faller på, vilket konstigt nog blir runt 2 ggr i veckan, och då känns det inte betungande, för jag vet att jag kommer ihåg det i alla fall, det blir inte bara liggande.
    Sedan inte långt därifrån har jag tidskriftssamlare för t ex facktidningar, medmera tidningar etc som jag går igenom varje kvartal, och har jag inte tyckt det varit intressant tills dess, så slänger jag en hel del så att jag inte har mer än 2 tidsskriftssamlare på gång samtidigt. Kan vara ett tips att få lite mer "tid" i huvudet. Jag menar, har man en skitdag och kommer hem o öppnar posten på en gång så kan det samtalet man måste göra kännas övermäktigt jämfört med att vänta till en dag när man har mer energi.

    Men man önskar ju många gånger att man var en bläckfisk istället, för då skulle det gå undan, och försök vara glad för det du faktiskt får undan.

    Ja visst ja, försäkringar har jag en deal med mig själv att se över vart 3 år. När år 2 kommer så vet jag att nej, nu har jag ett friår, det känns så skönt, gäller alla försäkringar det året, att inte kolla priser mm.

    Kram

    SvaraRadera