Maken har fått vattkoppor. Det är inte roligt att få det som vuxen, men han verkar hittills ha klarat sig rätt bra. Han har "kommit undan" med en himla massa prickar, svår huvudvärk och feber. Jag har hört att det kan vara mycket värre.... Han har fått virusdämpande medicin så vi hoppas att det håller sig där och inte blir värre. Men jag räknar med att han blir sängliggande till och från i 2-3 veckor.
Han har gjort det han orkat den lilla tid då han inte legat i sängen. Min mamma är här på besök och avlastar mig, så det har varit rätt okej. Men den där känslan av att allt är så skört har kommit tillbaka. Att ingen känner barnen tillräckligt väl för att kunna och orka ta hand om dem. Inte alla tre på en gång i alla fall. Att maken och jag inte får vara sjuka samtidigt. Jag hade bara en prick som liten när familjen hade vattkoppor. Det är klart att jag undrar om jag verkligen haft det och om jag kommer få det nu jag med, och vad som händer med barnen om vi båda ligger i hög feber i sängarna.
Vi som mycket snabbt gått från att känna att två vuxna på dessa tre barn var en vuxen för lite (dvs att det behövdes tre vuxna), till att känna att vi faktiskt klarar att ta hand om alla barnen var för sig. Och varit så glada för det. Typiskt.
Nu gäller det alltså för mig att ligga i framkant med det mesta, så jag klarar att rodda allt i 3 veckor. Men om ensamstående med barn med särskilda behov fixar detta (många går dock in i väggen), så borde jag fixa det tills maken är frisk. Det ska nog gå. Bara jag får vara frisk.
Just när jag oroade mig för min egen hälsa, så ringde svägerskan (som har fullt upp för egen del) för att höra hur det är med hennes bror. Hon erbjöd sig att ta hand om barnen om jag också dippar. "Vi har stort hus och extrasängar." Jag påpekar att maten är svår för dem: "Än, det får vi fixa i sådana fall. Ni får berätta vad vi ska köpa. Det är bara glutenfritt, mjölkfritt och sockerfritt va?"
Okej, det är inte precis allt som de inte äter, men jag tänker att med den attityden så kommer det ordna sig. Det var precis vad jag behövde höra just nu. Nu känner jag mig lite tryggare.
Vilken underbar svägerska! Men jag hoppas att du får vara frisk trots att hon finns.
SvaraRaderaTack! Hittills är det bra med mig. Jag känner mig fullt frisk. :)
RaderaHej! Ville ställa en fråga som inte har med det här inlägget att göra egentligen... Hur pass säkra känner ni er på att det verkligen är kosten som skapat förbättringarna hos era söner? Har så svårt att förhålla mig till all information i frågan.. Tvivlar ni ibland på att kosten gör stor skillnad..?
SvaraRaderaJag är 100% säker. Det finns inget tvivel inom mig. Visst har även pedagogik och hjälpmedel hjälpt till, men själva grunden, utgångspunkten är kosten. Det har vi också fått bevis på när de tyvärr fått i sig såna som de inte ska äta av misstag. M hade en tillbaka gång på 3 månader när han åt något på en fest. Vi tror det var glutamat faktiskt. Eller gluten. Lillebror har fått i sig gluten några gånger och varje gång blir han hyperaktiv, flamsig och inte kontaktbar. Det har dock gått över på honom relativt fort, som tur är. Men det tar tid för tarmen att läka igen sägs det, så jag är inte alls glad åt det.
RaderaMaken har dessutom blivit av med (!) sin Crohns med glutenfri kost. Hans läkare strök hans diagnos förra gången han var på gastro.
En fråga till.. Vet ju att det finns bra ersättningsprodukter, men hur gör ni tex med pålägg, istället för smör..? Använder ni mandel- och rismjölk? Vissa produkter har så många märkliga tillsatser att jag undrar om de kan vara bättre..?
SvaraRaderaVi använder sällan ersättningsprodukter. Håller med dig om att de oftast inte är bra. Oatleys havreprodukter är tyvärr inte helt glutenfria. De är att betrakta som låg-gluten. Då inflammationen sker med exponentiell tillväxt, så ger även små doser stor inflammation. Vi använder rismjöl och mjölkfritt margarin. Vi försöker gå ifrån margarinet och ibland accepterar de kokosolja med lite örtsalt som ersättning. Speciellt om det är smält och de inte ser vad de får. ;) Vi är allergiska mot nötter och mandel, så det går bort. Jag försöker laga det mesta från grunden. Använder majsmjöl och garanterat glutenfritt havremjöl (men har mina funderingar kring detta). Vi använder mycket kokosolja istället för smör och olja. Den utan smak är toppen till det mesta. Den som har smak är säkert nyttigare och den använder vi också. Smaken kokar bort. Det gäller även kokosmjölken (Santa Marias i rosa-lila Tetra). Den använder jag istället för grädde och mjölk. Är det mjölk som det står i receptet tar jag hälften vatten. Vi använder sällan glutenfria produkter. Men visst har vi tagit steget genom dem. De är mycket bättre än gluteninnehållande produkter! Man får ta det i precis så stora steg som man orkar. Det är svårt att ställa om kosten i ett enda steg. Man får klappa sig på axeln för varje sak man lyckas förbättra, inte klandra sig själv för att man tar genvägar och ha mycket tålamod.
RaderaTack för dina utförliga svar!! Testat glutenfritt ca tre veckor. Kommet nu utsätta dem för det då de snart ska ta prover. Minstingens mage har blivit enormt mycket bättre medan den äldsta snarare blivit lite hård i magen. Tycker nog att de har varit mer positiva till mat under den här perioden och båda säger att de inte har ont i magen längre.. Dock svårt att veta.. Tycker mig se att min stora kanske blivit lugnare, inte pratat fullt så mycket som tidigare, men i övrigt svårt att utvärdera detta. Men jag vill verkligen testa under en längre period. Inväntar nu provtagning o resultat... Tack återigen för att du delar med dig frikostigt av er erfarenhet!
SvaraRaderaAha, vad spännande! Härligt att höra att de blivit bättre. Jag tror att du faktiskt ser något här. Det är inte dagsvariation eller slumpen. Jag känner igen det du skriver. Det var ungefär samma här, fast ingen hård mage. (Har du sett mitt inlägg om sönernas förbättringar?)
RaderaJag delar gärna med mig, för detta är så viktigt för våra barn. Ja för allas vår framtid. Och lidandet är så stort och onödigt. Gå gärna med här, så får du tips från många fler som delar med sig lika frikostligt:
https://www.facebook.com/groups/fantastiskaforaldrarkostgruppen/
Det behövs då kostomläggning är rätt svårt. Du får tips på sånt du kan ge istället och du kan höra vad flera säger om vad de sett när de lagt om kosten. (Liknande som du.)