Translate

tisdag 8 januari 2013

Kalendern som gemensam att-göra-lista

Jag skulle rekommendera er att se denna 9-minuters film med en kvinna med ADHD som även har barn med diagnos:

http://www.youtube.com/watch?v=VLCTAvWMsQs

Förutom de praktiskt tips hon delar med sig av, tycker jag att det var speciellt tänkvärt när hon jämför sin ADHD med att ha influensa. Att man gör saker man "måste" men inte "borde". Känner verkligen igen maken. Det var en bra liknelse. Jag fattar att man inte känner sig febrig osv, men att det är hur man funkar, som är detsamma. Man går på sparlåga i någon bemärkelse. Klart att maken har det extra svårt nu när han är sjuk. Sparlåga + sparlåga. Det kan inte vara lätt i den här familjen.....

Jag fnissade lite när hon sa det där med olika strumpor. Hög igenkänning! Och om nu någon undrar, varför vi bara har svarta strumpor i den här familjen.....

När hon sa att hon behöver en personlig coach som planerar och organiserar åt henne, kom jag automatiskt att tänka på alla Lindas bra tips om hur man bäst använder en gemensam kalender. En som finns i bådas datorer och bådas mobiltelefoner och uppdateras överallt automatiskt. Ja, eller bara för en själv om man är ensamstående. Jag vet inte om ni sett Lindas kommentarer, men de finns längst ner bland kommentarerna till detta inlägg.

Det finns ju få personliga coacher, så en bra kalender kan kanske hjälpa till? Nu menar jag absolut inte att förringa någons svårigheter. Och jag påstår absolut inte att en bra kalender är hela lösningen. Men allt som hjälper.... Eller hur?! Jag börjar tänka att Jenny Ström (från filmen ovan) borde få hjälp att komma igång med detta. Tills hon kan få en personlig coach. Och en fungerande gemensam kalender är naturligtvis bra för alla NPF-par, där partnern inte vill agera personlig coach. Det bästa för alla är ju ändå att personen själv kommer ihåg i alla lägen, och hur är ju egentligen rätt oväsentligt.

Maken har börjat använda googles kalender flitigt, sen han köpte sig en alltför dyr ny mobiltelefon. Den var dock värd pengarna, för nu glömmer han inte läkarbesök osv, och jag slipper påminna. Han har även fixat googles kalender åt mig och vi ser varandras kalendrar, men vi har inte använt dess fulla potential. Det inser jag när jag läser hur Linda och hennes man gjort detta till en gemensam att-göra-lista, där systemet skickar ut påminnelser från år till år.

"Så jag hade till denna julen skrivit upp i kalendern, på datorn, tex när vi behövde titta på Luciakläder för barnet ett visst datum, så kommer det upp i mobiltelefonen hos honom och mig, man kan sätta larm på hur lång tid i förväg från deadline som man vill att det ska synas.

På så vis blir han "förvarnad" när jag börjar prata om ett visst ämne, för han har dålig koll på tex när Lucia är. Även tex när inköp av julklappar ska göras, eller barnets olika tider för läkarbesök etc. (när man lägger in i kalendern kan man också välja att det ska vara återkommande tex varje år, så det har jag gjort, så då slipper jag skriva upp det igen nästa år). Även semestrar har jag fyllt i, tex ett visst datum så kan han också fundera på vad vi kan tänkas vilja göra på semestern, och är bättre förberedd när vi faktiskt ska diskutera ämnet, och jag slipper hålla bollarna i luften. Det är också kopplat så att om han lägger in en tid i sin mobiltelefon så uppdateras det även i datorn och kommer som en påminnelse till mig. Mycket praktiskt, tycker vi i alla fall :)"


Naturligtvis måste man prata igenom hur man ska använda den:

"Det viktiga är att ni är överrens om att det är ok att du ger honom uppgifter på det viset, så att han utför dem."

Linda tipsar även om att vara tydlig:

"Sedan så är jag tydlig med vissa saker, tex så skriver jag: BVC, makens namn, vilket då betyder att han också ska vara med dit. (så att det inte blir några missförstånd). Om något jag har skrivit i kalendern är otydligt för honom skickar han ett sms eller mail o frågar mig."

Effekterna av detta:

"Ja, absolut har hans självkänsla blivit bättre av att "komma ihåg" och så ser han ju att jag är gladare, så det är ju en vinst för honom att följa kalendern."

Om man vill kan man även färgkoda händelserna. Så som Lotta Abrahamsson gör i sin: Grönt för tid som ger energi. Orange för tid som tar energi.

Jag har tyvärr inte frågat Linda innan jag publicerade detta inlägg. Så kan det gå när man skriver många bra kommentarer här i min blogg, som är helt offentlig....... ;) Men seriöst, hoppas du inte misstycker Linda.

5 kommentarer:

  1. Jag misstycker inte ;) men dock blev jag väldigt förvånad, men så klart kul om fler vill läsa min o makes tappra sätt att hålla en bra kommunikation. Jag har kommenterat detta på ett till ställe, men tänkte att någon kanske funderar så jag skriver även här.

    Däremot hade jag helt missat det där med att man kunde sätta färg i kalendern, men efter samtal med maken, så förstod jag det som att vår huvudkalender ligger på google-kontot och det specialprogrammet som sköter detta tar än så länge inte med färgkoder, så då följer det inte med till mobiltelefonerna. (Går från datorn, till google, vidare till mobiltelefonerna, så då syns inte färgerna i mobiltelefonerna).

    Om någon vet något program som gör att det följer med, får gärna tipsa om det.

    Youtube-avsnittet var verkligen intressant, och lustigt, kände också igen strumpproblematiken, men vi har också svarta motivstrumpor så ibland får man svarta strumpor med två olika motiv på. Sorteringsfunktionen hos maken är inte alla gånger den bästa ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra! Trodde egentligen inte det, för då hade du inte kommenterat och så hade jag ju inte ditt efternamn.

      Ska kolla det med färgerna med maken. Han vet säkert. Han är ju duktig på allt som har med datorer att göra. (Specialintresse.)

      Det är jag som sorterar strumpor. Det kan vara nog så svårt att sortera olika helsvarta strumpor till olika familjemedlemmar. ;) Men alla skulle ju kunna ha var sin färg: Om man inte vill ha röda osv, kan man ha grå, mörkbruna, marinblå osv.

      Radera
    2. Ja, gör gärna det, jag ska nog förtydliga också, efter samtal med maken, så som vi har det, kan vi nog inte få med färgkoderna, eftersom det är huvudkalendern på google, som sköter det hela, och den har inte färgkoder.

      Så här fungerar det om jag förstod det rätt: Jag sitter hemma vid datorn och fyller i en tid i outlooks kalender. Vid en viss tid sänder datorn iväg datat, via ett program, till huvudkalendern på google, den sänder i sin tur iväg informationen till våra mobiltelefoner. Maken sitter på jobbet, på sin jobbdator, fyller i tider i outlooks kalender, och sänder informationen till googles kalender. Så alla våra tider samlas upp i googles kalender. Detsamma med mobiltelefonen, om jag fyller i kalendern i mobiltelefonen så skickas informationen till google, som sänder informationen vidare överallt. (men kalendern på google hade inte färgkoder, så då kommer inte den informationen dit.)

      Vi har inte ännu behövt olika färger på strumporna, utan har olika motiv, uppe på kanten. Så jag har fjärilar, blommor, etc, typiskt kvinnligt, och maken kör med helt enfärgat, eller liknande. Men ibland så får jag fjärilar på ena foten och en motorcykel på den andra, ha ha, men det syns ju inte under byxorna. (men lite skojigt).

      Radera
    3. Jag tittade nu och man kan välja färger i sin egen, men sen när man får över den andres till mobilen, har den andres aktiviteter bara en färg. Och mina får bara en färg i mobilen. Men det går kanske att trixa med. Jag kommer dock inte titta på det mer, eftersom jag inte behöver färgkodning.

      Ja, jag tror du fattat det rätt.

      Hehehe, vågar inte göra så. Vi har för lika storlekar. Jag 41 och han 45. Risk han kommer med blommor till jobbet. ;)

      Radera
    4. Ha ha, ja, viss risk finns det.

      Nej, titta inget mera på det. För oss har det funkat ändå, tänkte mer att man kanske kunde färgkoda om ett möte var mer superviktigt än något annant, men det är nog överkurs, vi fortsätter som vi har det idag. Tack för att du tittade i alla fall.
      :)

      Radera