Hur vi kommunicerar om problem

Jag fick en mycket viktig kommentar på det här gamla inlägget.

-------------------------------------

"Jag fick länken till din blogg av en god vän. Jag har själv en sambo som jag starkt misstänker har asperger eller högfungerande autism, dock utan utredning eller diagnos. 

Mitt stora problem, som jag ser det, är att han inte kan/vill/vågar eller förstår varför vi måste sätta oss ner och PRATA om allt. 

Jag tror nämligen, precis som du skriver, att med rak, öppen och tydlig dialog så kan vi lösa de flesta vardagsproblem och på det sättet bespara oss väldigt mycket småbråk och tjafs. Bråk som mer ofta än vad vi egentligen orkar blossar upp och blir oproportionerligt stora.
 

Har du något tips eller förslag på hur jag ska få honom att prata med mig?"

----------------------------------

Å vad jag känner igen det där! Mycket! Och ja, jag har tips.

Alltså för ett tag sedan då tyckte jag att vi skulle sätta oss ner och prata om allt. Även om jag verkligen försökte vara tydlig, så pratade jag på alldeles för mycket. Sa saker på flera olika sätt, för att han skulle förstå mig och mina känslor. Men jag bara förvillade honom. Han har svårt att förstå mina känslor, och det är inget jag kan ändra på genom att mala på om dem, på flera olika sätt. Så jag ansträngde mig för att säga saker på max ett eller i nödfall två sätt. Och ännu tydligare. Jag tog bort en massa ord. "Kackel", för att använda hans ord. :)

Många med AST har även svårt att förstå sina egna känslor, och då blir det ännu svårare att förstå andras känslor. Om det är så för din sambo, gör dessa samtal honom förmodligen väldigt obekväm och kanske till och med nervös.

Jag tog dessutom oftast för många problem på en gång. Han kunde inte komma ihåg allt vi hade pratat om. Det var inte särskilt tidseffektivt, helt enkelt. Jag började ta en sak i taget. Bort med de stora allvarliga samtalen alltså.

Jag sa:

* vilket beteende jag önskade, t ex "Jag vill gärna ha en puss och en kram direkt när du kommer hem från jobbet."

* och varför, eller egentligen vad han hade att vinna på det, t ex "Då blir jag automatiskt gladare resten av kvällen."

Om han sen undrar över detta, så kan jag även förklara motsatsen:

"Om du går förbi mig, direkt till barnen, så får jag för mig att du bara bryr dig om barnen. Jag vet att det inte är så, men ge mig en puss och en kram snälla! Jag kan inte hjälpa att jag fungerar så här."

Jag försöker alltså att förklara lite mer om hur jag fungerar, och att inte skuldbelägga någon av oss. Det går fram. Ja, eller gick fram. Jag fick påminna några gånger. Numera kommer han oftast ihåg. Gör han inte det, så går jag själv fram och ber om en puss och en kram. Han kan ju inte hjälpa att han är lite glömsk ibland. Huvudsaken är ju att han försöker.

Och timingen för samtal är otroligt viktig. Den kan jag nog inte ge dig några råd om. Jag tror att du vet bäst själv när han är mest talför. Efter maten? Efter sex? På kvällen? När han lagt sina intressen åt sidan? osv.

I ditt fall när det låst sig och han inte verkar vilja ens försöka, hade jag rått dig till att ta en sån där liten konversation, utan att säga "nu måste vi prata" eller liknande (stryker nog honom bara mothårs). Ta något som du vet att han lätt kan genomföra, men som ger stor effekt på dig. Beröm honom när han gör rätt. Bli glad! Få honom att förstå att han verkligen har något att vinna på detta. När han fattar poängen, så hoppas jag att han kommer börja kommunicera med dig på samma sätt tillbaka, om saker som är viktiga för honom. Annars uppmuntra det! På ett glatt sätt givetvis.

Och ta absolut aldrig saker i "stridens hetta". Vänta tills rätt tillfälle. Då får du dessutom mer tid på dig att välja orden med omsorg.

Om inte något av detta funkar, så kan du testa att använda poängsystemet. Fråga honom om disken t ex. Vilken poäng han ger att diska, från 1 till 10, där 10 är jobbigast. Fråga om dammsugningen. Se om ni kan hitta några saker där ni kan byta sysslor med varandra, eller fördela bättre. Då kanske han förstår vikten av kommunikation?

Hoppas att detta var svar på det du undrade. Skriv det annars, så försöker jag igen. Jag kan ge fler exempel också. Kommentera gärna igen om det är något mer du undrar, eller bara vill berätta hur det går.

Lycka till!