Räkna till 100 på dagis

Som jag skrev i mitt förra inlägg, händer det ofta att lillebror busar och slåss för att han har tråkigt. Hellre arga vuxna och barn, än att inget händer. Han retar både personal och kompisar. Fröknarna har förklarat vad som gäller och hur kompisarna känner, men han slutar ändå inte. Är det tråkigt, så händer det igen. Och det gäller även hemma. Vi har löst det med att ignorera beteendet och hitta på något helt annat med honom. Att stimulera honom. Det funkar!

Så jag tänker naturligtvis att de måste börja göra likadant på dagis. Ett litet problem bara: Hela verksamheten kan ju inte anpassas efter honom. Det är omöjligt för dagis, att ha samma flexibilitet som vi har här hemma. Men jag tycker ändå att de är minst så flexibla, som de kan förväntas vara. Och de tänker just nu väldigt kreativt och vill ha tips.

Så igår morse berättade jag om vad som intresserar lillebror för närvarande: Att räkna till hundra. Vi har räknat en del här hemma. I studsmattan till exempel. Det är toppen, för då kan man t ex känna i hela kroppen hur gammal man är (4 "hopp") och hur gamla mamma och pappa är (37 "hopp").

Och nu senast har jag hittat en del filmer på YouTube då de räknar till 100. Tyvärr bara filmer på engelska, men det har funkat. Man kan räkna på svenska samtidigt. Och så visade det sig, att lillebror faktiskt tycker det är jättekul att lära sig räkna på engelska.

Så detta berättade jag för fröknarna igår morse. De lyssnade och tackade. Jag tänkte att detta kunde vara ett bra verbalt knep vid pressade situationer, då de behöver en lugn lillebror. Vid påklädningen t ex. Sen gick jag ifrån dagis och tänkte inte mer på det.

Vad mötte jag då när jag skulle hämta? Jo, en av fröknarna hade skrivit alla tal från 1 till 100 på plattorna på gården. Så barnen kunde hoppa och räkna samtidigt. Så genialiskt, enkelt och nästan helt gratis! (Kostar bara lite krita.) Lillebror hade älskat det och hoppat tillsammans med kamraterna. Flera andra barn hade också tyckt det var jättekul, och förmodligen mått bra av stimulansen. Tänk så bra det kan bli, om man bara tänker till lite! Lysande pedagogik!

Och vad hände i morse när lillebror kom till dagis? Jo, han hoppade direkt hela raddan och ställde sig på sista rutan med armarna uppe i luften och ropade hellycklig "Hunjra-tio!" (Han tror att 100 och 110 är samma sak.)