Lillebror måste antingen vara aktiv i sinnet eller i kroppen. Allra helst både och. Som t ex när han spelar datorspel och hoppar med kontrollen i handen.
Detta ställer till problem. Och jag tror att det är delvis förklaringen till två saker:
1) Att han inte somnar i tid.
2) Att han ska busa överdrivet mycket ibland.
Det är helt enkelt för tråkigt att vara stilla utan en enda tanke i huvudet. För låg aktivitet. Då "dänger" han hellre till något eller slåss, så någon blir arg. Hellre det, än att inget händer.
Nummer 1 kämpar vi med för närvarande. Därför jag inte skrivit så många blogginlägg på sistone.... Lillebror somnar mellan kl 22-00.30, fastän vi försökt natta honom enligt en bra nattningsrutin, som dessutom lillasyster somnar av. Det där sista steget: "Ligga still i sängen", funkar bara inte.
Vi har försökt att proppa honom full med kunskap, mest med hjälp av YouTube, så han kan ligga still och fundera på saker. Aktiv i sinnet, men stilla i kroppen. Och då somnar. Det har funkat vissa kvällar. Andra inte. Då vill han bara titta mer och mer på YouTube. Så just nu försöker vi sätta ner foten tydligt. Tvinga honom att ligga still, fastän det är svårt för honom. Det har underlättat att vi båda föräldrar nattat honom samtidigt och hållt ihop. Då lyder han, till slut. Det känns inte så kul, men samtidigt är det inte nyttigt för ett så litet barn att vara uppe så sent.
Nummer 2 brukar vi lösa här hemma, förutom vid nattningen då. Vi löser det genom att aktivera honom antingen fysiskt eller intellektuellt. Ignorera och aktivera. Men på dagis har det funkat så där. Mer om det sen, i nästa inlägg.
Jag känner så väl igen situationen. Min pojke som nu snart är nio har haft exakt samma problem. När han var mindre fick vi pekpinnar och välmenande råd från både bvc och vänner. Allt från 5-minutersmetoden till kamomillthe...suck! Så här i efterhand ångrar jag att jag lyssnade på dessa råd i stället för att helt enkelt låta honom vara uppe längre och slippa bråka och lägga tid på maratonnattningar, upp till tre timmar var inget ovanligt. För egen del kan det vara ganska skönt att få kapitulera och nollställa alla normer som talar om hur och var man ska äta och sova osv. Om min son kan slappna av och somna framför tv:n så tackar jag och tar emot i stället för att känna mig som en sämre mamma med slappa rutiner. Numera är det faktiskt helt ok på kvällen även om han fortfarande har svårt att varva ner. Vid några få enstaka tillfällen har han fått en melatonintablett på kvällen. Det funkar och kan vara ett sätt att bryta en ond cirkel med sömnbrist och ännu mer överaktivitet. Men det är inget som jag vill ta till annat än i extremfall, när både han och övriga familjen är fullkomligt uttröttade.
SvaraRaderaJag hoppas att ni och lillebror kommer fram till något som fungerar så att ni alla får den vila ni behöver.
Kram / Lotta
Tack så mycket Lotta för din kloka kommentar! Jag ska verkligen ta det till mig och visa maken. Det låter väldigt likt. Jag har tänk precis så som du ibland: Att vi kanske bara ska låta honom vara uppe. Och kanske passa på att lära honom något då? Hellre mysa och göra något bra, än att bråka i flera timmar. Det blir ju en ond cirkel i sig: Inte mysigt att gå och lägga sig eftersom det innebär bråk. Hur lätt är det att slappna av då? Men jag tror vi testar lite till, men att få honom att gå med på att ligga still. Sen får vi kanske ge upp?
RaderaVarför vill du inte ge melatonin? Har den biverkningar som jag inte känner till?
Efter flera år av svåra insomningssvårigheter för vår 11åriga dotter har vi för en vecka sedan fått melantonin-tabletter utskrivna av bup . Dottern behöver sin sömn för att orka med skolan. Det har verkligen funkat dåligt för henne med 7-8 timmars sömn per natt. Men sedan en vecka får hon alltså en melantonintable på kvällen vid 19.30. Då somnar hon oftast inom en timme vilket känns fantastiskt skönt för henne o även för oss. Så vi fortsätter ett tag till. Inga biverkningar har vi märkt av heller.
SvaraRaderaHälsn Mamma Grön
Aha, vad intressant! Tack för att du delar med dig! Jag tänker att melatonin är naturligt för kroppen, så att det inte borde vara farligt. Men man vet ju aldrig. Bra att det funkar för er i alla fall!
RaderaMin lite försiktiga inställning till melatonin grundar sig på erfarenheter med min yngsta pojke. Han somnade fort men fick flera biverkningar dagtid. Han blev håglös, lite apatisk varvat med utbrott som han inte alls har annars. I mina barns fall tror jag sömnproblemen har andra orsaker än melatoninbrist, men jag vet att många blir hjälpta av det. Jag är också lite skeptisk till att den varianten vi fick(cirkadin tror jag det hette)inte var utprovad på barn utan på äldre 50+. Läkaren på habiliteringen skrev ut direkt när vi frågade. Däremot när vi diskuterat kost (gluten/mjölkfritt) så är de väldigt noga med att det inte finns tillräckligt med evidens för att de ska kunna rekomendera detta.
SvaraRaderaSen funderar jag även på det där att melatonin är kroppseget och därför ofarligt. Många hormoner blir väl direkt skadliga i för höga doser, insulin exempelvis. Men som sagt, om det är en brist på melatonin och man kan kompensera detta med hjälp av medicin så är det ju jättebra.
/Lotta
Tack för ditt förtydligande! Du tänker förmodligen helt rätt angående melatonin. Det känns ju som att man borde konstatera melatoninbrist innan man ger det, precis som med allt annat, t ex järntabletter och salt, som är giftigt i högre doser det med. Men visst kan man testa det en gång och se vad som händer, om man inte vill bekosta en sådan undersökning.
RaderaJag antar att du läst tidningsartikeln i Mat & Hälsa. Jag vet faktiskt inte var Ewa baserar det hon säger på, men jag litar helt på henne. Kanske har hon sett många patienter som blivit bättre? Kanske er hab-läkare inte ha samma information? Ms läkare i autismteamet (inte Ewa som har hand om ADHD), sa samma sak som er. Och sen frågade han en gång extra om M verkligen har ADHD. Han tyckte M verkade så lugn....
Personligen känner jag så själv, att jag inte kan vänta flera år på att dessa korrekt gjorda studier ska komma, med solklara resultat. För det tar lång tid att göra kliniska prövningar. Det vet jag som jobbat med det under många år. Jag har inte tid att vänta när det gäller mina egna barn. Jag tycker absolut att läkaren kunde skriva ut ett läkarintyg, om ni vill testa att lägga om kosten. Det måste man liksom få göra, oavsett om bevisen är tillräckliga eller inte.
Jag håller helt med om kosten, vi struntade i läkarintyg och la om kosten för flera år sen med goda resultat. Det finns ju faktiskt en hel del forskning som stöder detta men det tar som sagt alldeles för lång tid innan detta sipprar ner till praktiserande läkare. Vad jag reagerade på var att det inte var lika noga med evidens när man skriver ut en medicin, som när man diskuterar helt ofarliga och faktiskt hälsosamma kostomläggningar.
SvaraRaderaJa, det blev lite frustration över stelbenta läkare/vårdinrättningar. Men det är roligt att höra om dem inom vården som faktiskt vågar rekommendera kostomläggningar utan att vara livrädda för att bli betraktade som flummiga.
/Lotta
Ja, håller med! Det är onekligen konstigt att man kan skjuta från höften i det ena fallet, men inte i det andra.
RaderaVad intressant att ni lagt om kosten för flera år sedan! Jag blir supernyfiken! Du får gärna berätta mer. Vad tog ni bort och vilka resultat har ni fått? Om du vill berätta förstås.
Ja, det var jättebra att Ewa gick ut med det. Nu hoppas vi bara att hon når fram.
Jag tror förresten att M fortfarande mår bättre och bättre. Hans förbättringar har inte stannat av. Bland annat har han blivit mera kelen och ber om kramar. Och betydligt mer kommunikativ och mindre och mindre i sin egen värld. Nästan "helt normal" i perioder.
Har haft hemska perioder här hemma med nattningen av sonen oxå. Idag är han 5½ år och det fungerar ganska bra men när han var 3-4 år kunde det ta timmar. Men vi var ganska tråkiga, läste bara en saga sen var det godnatt. En period var det så oroligt att vi var tvungna att ligga kvar i hans säng hos honom tills han somnat, men så ändrades det och han somnade inte. De gånger vi försökte få honom att ligga stilla i sängen blev det bara värre, han for runt som en galen elvisp i just sängen då. Så tillslut var de bara att acceptera att han far runt lite ( mycket) precis som en hund som skall bädda och lägga sig hahaha Ibland låg han och bläddrade i någon bok eller så får att komma till ro. Men det jag ville komma till det var att vi vuxna var inte ett dugg roliga efter att man lagt sig och sagan var läst. Vi var tråkiga, fåordiga och "trötta". När vi ibland sa att vi själva skulle gå och lägga oss så om han inte somnade snart var det bara han vaken - brukade han däcka ganska fort faktiskt... konstigt nog.
SvaraRaderanu blev väl detta lagom rörigt och så men det var svårt att skriva en en liten i knät. Något som hänger i ännu idag är att efter vi läst, släckt och kramats måste jag komma och titta till honom. Det är jätte viktigt. Ofta hinner han idag somna till innan detta till och med men jag måste lova att göra det ändå men en period somnade han inte förens jag stack in huvudet och viskade godnatt.
Ibland kändes det som att han trodde vi vuxna hade något privilegie att vara vakna dygnet runt, han förstod lixom inte att vi var jätte trötta och längtade efter att få gå och sova, för han såg oss ju aldrig när vi gick till sängs.
Vera
Tack för ditt svar Vera. Det låter väldigt likt lillebror. Han måste också "böka in" sig i sängen. Jag tror inte att han känner någon trötthet och därför saknar motivationen att lägga sig. Maken berättar att han är likadan. Kan utan problem sitta uppe till 5 fastän kroppen egentligen är trött.
RaderaHej,
SvaraRaderaHar en aktiv liten kille hemma, vi har på www.amazon.co.uk köpt en liten "trampolin" "studsmatta" att ha inomhus. Det kanske kan trötta ut er grabb? Det finns i lite olika storlekar, men ni kanske redan har en sån. Vi tyckte det var praktiskt att ha en inomhus, nu när vintern kommer.
Det är betydligt lättare att lägga honom när han är uttröttad i kroppen.
Ett tips bara.
Lycka till!
Tack så mycket Linda, för ett riktigt bra tips. Jag har tänkt tanken någon gång tidigare, men har glömt det. Vi har en studsmatta som är 4 meter i diameter i trädgården, men det är väldigt kall just nu. Jag tog upp detta med maken, men han var lite skeptisk på grund av säkerhetsaspekten. Men det borde väl inte vara någon fara? Jag ska nog försöka bearbeta honom lite till. Det kanske håller dem från att få kalla fötter åtminstone, för de vill gärna hoppa där ute.
RaderaApropå bokstavskombinationer och andra behandlingar, det finns flera läkare som skrivit om detta, vill gärna tipsa om framför allt dessa artiklar
SvaraRaderahttp://www.dn.se/debatt/lat-barnlakarna-ta-ansvar-for-barns-psykiska-problem
http://www.expressen.se/debatt/bokstavstrenden-ar-farlig-for-barn/
Alltså jag är starkt kritisk till detta som till stora delar är personligt tyckande, med tvivelaktig vetenskaplig grund. Vilka andra validerade behandlingar menas t ex?
RaderaJag har ingen anledning att betvivla kompetensen hos BUP-personalen. Psykiatern tipsade oss om glutenfritt, så jag är nöjd:
http://www.matochhalsa.se/artikel/barnpsykiatern-ratt-kost-har-positiv-effekt/343
Och jag orkar rekommenderar dig även att läsa här:
http://munderbar.wordpress.com/2012/08/18/den-mest-korkade-adhd-myten-man-kan-medicinera-bort-dalig-uppfostran/
och här
http://bloggmalplace.wordpress.com/2011/09/11/reumatism-verkar-ganska-skumt/
Vill också påpeka att vi inte medicinerar våra barn, och inte heller har planer på det. (Men jag fördömer absolut inte de som gör det.) Du kan läsa mitt svar till Sanna Lundell (som förövrigt numera läst på om ADHD):
http://aspergermamma.blogspot.se/2011/08/oppet-brev-till-sanna-lundell-och-s-k.html