TEMA rutiner: Min pappas rutiner

Min pappa som gick bort i april och som jag tror hade AS/ADHD, var fenomenal på rutiner. Jag tror verkligen att han behövde dem. Han skapade dem åt sig, gång på gång, för att det fungerade så bra för honom. Han hade dessutom själv insett vikten av att göra sitt eget schema.

Jag tror att pappa behövde göra vissa saker med sin kropp för att känna sig trygg. Varje kväll innan en vardag så tittade han över vad han skulle ha med sig till jobbet nästa dag. Han hade en herrbetjänt där han hängde upp de kläder han skulle ha på sig under morgondagen. Fastän han oftast hade rena och strukna kläder i garderoben. Den där herrbetjänten hade han snickrat själv, för att den skulle vara optimal för honom. Innan han la sig skulle han också äta två knäckemackor med många skivor ost och sitta och läsa tidningen en stund. Och innan vi fick gå och lägga oss skulle han säga till oss tre barn: "Godnatt. Och sov gott." Han bara var tvungen att säga alltihopa. Om man någon gång bara sa godnatt och gick sin väg efter hans "godnatt", så sprang han efter och sa: "Och sov gott.". På den tiden tyckte vi att han var lite lustig med det, men numera så tycker jag att det var fint att han tänkte på vår sömn som en del av sin kvälls-/nattningsrutin. :)

En annan rutin han hade, och som vi barn undrade över, var att han tömde alla papperskorgar på söndag kväll, kvällen innan soptömningen. Han tömde alla papperskorgar även om det bara låg något litet skräp i dem. Det var nästan så att han tömde tomma papperskorgar, bara för att få känslan av att ha tömt ALLA papperskorgar, i sin kropp. (Dock, så såg jag honom aldrig tömma en tom papperskorg, men jag tror ni fattar vad jag menar.) Och han ringde mig alltid klockan 20 nästan varje söndag (när han mådde bra), även när han visste att jag bara skulle lägga på och be att få ringa upp eftersom jag nattade barn. Det var ändå en bra rutin tänker jag. Jag fanns med i hans schema. :) Naturligtvis saknar jag de samtalen....

Pappa var också väldigt bra på att skaffa sig nya rutiner för sånt han ville genomföra. Han fixade t ex under många år midsommarfirande på vår tomt för alla grannfamiljer. Alla hade med sin egen filt och sitt eget fika, men sen hade han ordnat med klädning och resning av midsommarstången, lekar, presentutdelning osv. Och när det gällde att resa, så var han grymt duktig. Vi var på många utlandssemestrar. Jag tror att det var för att han fick in rutinen att resa i tjänsten. (Och därmed övervann sin flygrädsla.) Men visst var han alltid nervös när vi var iväg, och skulle dubbelkolla och trippelkolla det mesta. Men det funkade. Och han skrev ner allt. Han hade listor över det mesta.

Några rutiner som han hade som inte var så bra, var de där eviga ciggen på morgonen, efter maten, innan läggdags osv, i kombination med snus som han skulle rulla på sitt sätt. Och nubbe, öl, vin, whiskey osv för att varva ner. Eller muskelavslappnande tabletter för att varva ner. Allt i en kombination som blev hans för tidiga död. (Och ja, jag vet att det var självmedicin.)

Jag gissar att han även fann monotona rörelser lugnande. Att vissa projekt han drog på sig blev som egna små rutiner som gav honom ett lugn. Det här halsbandet och armbandet gjorde han till mig när han var på behandlingshem. Det tog honom rätt många timmar. När M, första barnbarnet, låg i min mage, så slipade han ner en gammal spjälsäng i gult och målade om det i vitt. Han sa att det var hans sätt att smälta att han faktiskt skulle bli morfar. Och att få njuta av den tanken en stund varje dag.

Här är jag och min pappa. Och min första cykel.