Syskonkärlek - brorsor som leker

Lillebror har fått ett nästan omättligt behov av att få leka med M de senaste dagarna. Lillasyster får inte vara med (inte för att hon har orkat, nu när hon varit sjuk). Och vi vuxna blir ivägkörda för att vi stör deras lek. Detta är naturligtvis helt underbart. En förälders dröm. Och speciellt när det sker mellan två barn med autism, som då borde vara mindre lekbenägna och mindre sociala med varandra, än "vanliga" barn. Och speciellt roligt eftersom de faktiskt leker rollekar: Kattlekar. Visst piper de där katterna alldeles för högt. De slåss också ibland och nosar en i ansiktet så man blir tokig. Välter ner saker. Och ritar på möblerna. Men de får också möss att äta. Uttrycker sina känslor. Pratar med varandra. Åker till doktorn. Ja, kort och gott är det en särskilt nyttig lek för två barn med autism som inte leker så mycket med dockor. Det är väl i princip samma saker man tränar som när man leker med dockor. Man får ta någon annans perspektiv och låtsas att man är någon annan.

Vi har dock märkt att leken ibland havererar i skrikande. Det brukar vara så att lillebror skriker på M för att han inte lyssnar (och viftar?). M blir ledsen, springer iväg och vill vara ifred en stund. Lillebror följer efter och försöker skrika M tillbaka i leken. Även om M låser in sig på toaletten, för att han är toanödig. Ingenstans får M vara ifred. Lillebror ger sig inte. Och M börjar skrika tillbaka: "Ta bort 'lillebror' annars hugger jag av hans huvud."

Naturligtvis går vi in och medlar, så fort vi har en möjlighet. Och förklarar att man inte kan skrika någon till att vilja leka med en igen. Att det inte är så informativt att hota med att hugga av någons huvud. (Lillebror blir inte rädd. Han tar nog inte ens en notis om innebörden av det M skriker.) Jag får hjälpa M att uttrycka sina behov för lillebror, och lillebror att lyssna på dem och ta hänsyn till dem. Det kan vara slitit emellanåt, speciellt som bråken ofta beror på att lillebror är lite mer energisk och social än M. M har större behov av egentid och att få gå undan. Tur vi har en iPad som vi kan sticka åt lillebror för att avleda, när M verkligen behöver få vara ifred. Det funkar! Lillebror nöjer sig  oftast med iPaden i de lägena.

Idag måste lillebror verkligen ha saknat M. För när M gick till pianolektionen klockan fyra som han alltid gör på fredagarna, så skällde lillebror på mig:

"Du får inte baja skicka iväg M så däj. De ä skittjåkit föj MEJ." 

Jag var tvungen att sätta på timstocken och förklara att M bara skulle vara borta 20 minuter. Vi skrev in på Sigvardstavlan  när M skulle komma hem igen. Lillebror satt och tittade på den och timstocken under hela Ms pianolektion. Vilka bra hjälpmedel i det läget! Utan dem hade vi fått lyssna på 20 minuters gallskrik och det hade kanske även blivit ett utbrott/sammanbrott av det. Lillebror hade förmodligen upplevt kaos och frustration på insidan. Med timstocken och Sigvardstavlan, så kände han förmodligen att hans väntan var hanterbar och att han kunde hålla de upprörda känslorna under kontroll. För det fanns ju ett tydligt slut på det jobbiga.

M kom hem igen precis när timstocken pep. Allt var frid och fröjd och de lekte kattleken och diverse andra vilda lekar.

När det sen var läggdags och jag skulle natta M, så passade jag på att berätta för M vad som hade hänt när han var på pianolektionen. Så han ska förstå hur mycket lillebror tycker om att vara med honom. Det kanske är lättare för M att stå ut med lillebrors ihärdighet, om han förstår hur lillebror känner i det läget? M lyssnade noga och blev glad. Tänk att lillebror hade väntat hela tiden han var iväg. :)

För att förklara lite ytterligare, sa jag: "Du vet när 'lillebror' blir så där arg att han skriker att han vill leka med dig."

M: "Ja?"

Jag: "Då känner han precis som du känner när du vill ha pappa för dig själv en stund. Det är så roligt han tycker att det är att vara med dig, som du tycker det är att ha pappa för dig själv." 

M, leeendes: "Ojdå, är det SÅ mycket?!"

Det är aldrig fel med en boost av självförtroendet, precis innan man ska somna. :)