Den senaste veckan har han börjat säga "Jag är sååå tröööött" både på morgonen och kvällen. Först så tänkte jag att det bara är för att vi haft det lite körigt nu när min make varit på kurs och han somnat sent. Men sen så tänkte jag efter och kom på att han aldrig någonsin sagt så innan. Bara någon gång när han var 2,5 år och ville slippa gå till dagis... Han har nog inte känt sig trött varken på morgonen eller kvällen oavsett hur lite han sovit. Under hans sex år i livet har han hittills aldrig velat lägga gå och sig. När han har vaknat kl 5 eller 6 på morgonen, så har han stigit upp för att leka oavsett hur sent han somnade kvällen innan. Eftersom han har överkänsliga sinnen, så är han väldigt lättväckt på morgonen och minsta ljud kan få honom att vakna. Och det är oftast något som knäpper, en fågel som sjunger eller ett lillasyskon som låter. Han har bara tagit sovmornar några enstaka gånger i hela sitt liv. Det senaste året har han vaknat mellan kl 5.30-6.30 nästan varje morgon.
På barnhabiliteringen säger de att alla autistiska barn har sömnproblem på något sätt. Vi har nog haft tur, för trots ovanstående, så har han faktiskt sovit bra hela natten (när han väl somnat) utan att vakna upp mer än andra barn. Tack och lov för det!
Naturligtvis är det jättebra att han börjar förstå och känna trötthet. Det är jättebra att han börjat ta sovmornar, som faktiskt hänt flera gånger senaste veckan. Och ännu mer att han vill gå och lägga sig på kvällen, för det har varit väldigt jobbigt med alla förhalningsförsök: "Jag måste bajsa lite till." (=låtsasbajsa), "Jag vill äta mer" (=äta i långsam takt för att få stanna uppe), "Kan jag inte få höra en saga till, bara en" (och sen en till osv), "Jag vill se film i 10 minuter", osv osv. Det känns hoppfullt att han börjar göra som lillebror, som ofta ber att få gå och lägga sig och tar igen missad sömn på morgonen. Så lätt lillebror är i jämförelse, på denna punkt. Jag har nog inte riktigt förstått hur jobbigt vi haft det med sömnen, förrän jag fått lillebror att jämföra med. Så är det när det är ens första barn som är autistiskt - man vet inget annat.
Hm, när jag läser detta gamla inlägg, så måste jag kommentera. M somnar fortfarande alldeles för sent. Han kämpar fortfarande mot sömnen på samma vis. Och lillebror bara ligger i sängen och glor i en hel timme, innan han somnar. Suck! Inte konstigt att vi är trötta. Vi har oftast nattat färdigt barn mellan kl 21-22, och då väntar oftast disk och tvätt och annat.
SvaraRadera