Idag, medan M var i skolan, ändrade vi om lite i sovrummet där M och maken sover. De sover tillsammans och jag och de två andra barnen i ett annat sovrum. Tidigare, när vi bara hade två barn, sov vi allihopa i ett enda stort familjesovrum, men efter ett tag blev det för jobbigt och jag och lillebror flyttade ut till ett annat sovrum. Alla sängar hade liksom blivit kvar i familjesovrummet och nu var det dags att ta ut en säng, sära på Ms och makens säng eftersom maken är kraftigt allergisk mot kvalster och inte sover så bra bredvid 10-15 gosedjurskatter som absolut inte får tvättas....
Vi visste redan innan att M inte skulle gilla det. Han gillar aldrig förändringar direkt, utan måste få lite tid att vänja sig. Jag förvarnade honom när jag hämtade honom på skolan och körde med logiska argument som att vi måste vara rädda om pappa. Direkt efter att han sett sovrummet, skrek han: "Det blev en försäääämring!" upprepade gånger. Han var så upprörd att det tog ett tag att få fram att det var för att han var rädd att ramla ner på golvet som han skrek så. När jag sa att vi kunde lägga en madrass vid sidan av sängen lugnade han sig och sen lät vi saken vila under resten av dagen.
När han låg i sängen och kramade alla sina katter så gick vi igenom att man inte kan bryta armar och ben om man bara ramlar ner för en säng och att vi föräldrar aldrig riskerar att sådana farliga saker händer honom. Han tyckte dock att det var en försämring för att två av katterna inte fick plats och riskerade ramla ner. Då hjälpte katten Jansson till och sa att hon såg tre förbättringar: 1) Pappa kommer må bättre 2) Vi har satt en madrass längs väggen på långsidan så att det är mjukt om man råkar stöta emot väggen 3) Det blev en extra mysig katt-hörna. Totalt sett blev det alltså en förbättring! Tre förbättringar och en försämring är en förbättring totalt sett. Han köpte det!
Det gäller att komma med såna här logiska resonemang hela tiden, för att undvika utbrott. Jag kom ihåg när vi flyttade studsmattan som (provisoriskt) stått halvt i sandlådan. Då var han arg för att den kom längre från tallarna. Han älskade att se tallarna när han hoppade. Men det var bara en försämring. Jag kom upp med tre förbättringar då också: 1) Vi kan använda sandlådan igen 2) Det blev mer plats mitt på tomten så det är lättare att gå där 3) Hammocken kom på ett bättre ställe än innan. Även detta gick hem. Rent logiskt höll han med, och då följer alltid hans känslor med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar