Precis innan lillebror skulle gå till skolan hade vi följande konversation:
Jag: "Det har jag redan en. Men jag hörde nog inte den idag"
Lillebror: "Men varför tittade du inte på din klocka?"
Jag: "För att jag sov. Tittar du själv på klockan när du sover?"
Lillebror: "Ja, jag tittar på min klocka."
Han har alltså inte fullt begripit hur sömn fungerar. Han är själv väldigt lättväckt, men har inte fattat att det finns något som heter djupsömn. Han minns ju inte den själv så det är kanske inte så konstigt. Så klart att han bara minns de gånger som han har vaknat till och tittat på klockan och sen somnat om, inte de gånger han legat som en klubbad säl utan att vakna för minsta ljud.
Alltså trodde han att jag försovit mig av illvilja eller lättja gentemot honom. Han fattade inte att jag verkligen inte hade hört väckarklockan. Det hör till saken att plutten var vaken i natt och inte somnade om förrän vid 4-tiden, så jag var nog i djupsömn klockan 7 i morse. Men hur som helst, så var det inte konstigt att lillebror svor åt mig. I hans hjärna så hade jag låtit honom komma för sent med flit. Så klart att han tyckte att jag förtjänade ett "fuck you!".
Jag fick frågan på mitt förra inlägg (på facebook, inte här) om diskussionen om svordomen skulle tas sen, eller egentligen mer som ett påstående som att det var självklart att jag skulle göra det för att vara en god förälder. Mitt svar:
"En bättre strategi för ett autistiskt barn är att rita upp ett seriesamtal och förklara hur det egentligen gick till dvs vad som egentligen hände och vad det innebär när en förälder försover sig. Som du ser på efterföljande kommunikation har han inte riktigt begripit det här med att sova och medvetande. Så slipper han bli arg nästa gång för att han förstår vad som hände istället för att tro att jag gjorde detta mot honom med flit. Och då kommer inte heller någon svordom att slinka ut. Detta är lätt att missa. Ja, han är jättesmart på många sätt, flytande i engelska fastän han bara är 12 år och fattar många saker väldigt snabbt. Men det grundläggande som hur sömn funkar har gått honom förbi. Skev begåvning helt enkelt. Och det bästa man kan göra är att kärleksfullt fylla de luckorna istället för att klandra. Han vet redan att svordomar inte är trevliga och att det inte är passande att säga så. Så att skapa en konflikt kring det är helt onödigt. Men man kan absolut säga åt honom att det inte var trevligt sagt och att man inte vill höra sånt. Men som sagt, det vet han redan."
"En bättre strategi för ett autistiskt barn är att rita upp ett seriesamtal och förklara hur det egentligen gick till dvs vad som egentligen hände och vad det innebär när en förälder försover sig. Som du ser på efterföljande kommunikation har han inte riktigt begripit det här med att sova och medvetande. Så slipper han bli arg nästa gång för att han förstår vad som hände istället för att tro att jag gjorde detta mot honom med flit. Och då kommer inte heller någon svordom att slinka ut. Detta är lätt att missa. Ja, han är jättesmart på många sätt, flytande i engelska fastän han bara är 12 år och fattar många saker väldigt snabbt. Men det grundläggande som hur sömn funkar har gått honom förbi. Skev begåvning helt enkelt. Och det bästa man kan göra är att kärleksfullt fylla de luckorna istället för att klandra. Han vet redan att svordomar inte är trevliga och att det inte är passande att säga så. Så att skapa en konflikt kring det är helt onödigt. Men man kan absolut säga åt honom att det inte var trevligt sagt och att man inte vill höra sånt. Men som sagt, det vet han redan."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar