Lillebror: "Var är min hamburgare?" (=standardfrukosten)
Jag, från sängen: "Ojdå förlåt, jag har visst försovit mig."
Lillebror: "Var är min hamburgare?"
Jag: "Jag har inte lagat den än eftersom jag vaknade nu."
Lillebror: "Då är det ert fel att jag kommer för sent."
Jag: "Ja, helt riktigt. Idag är det helt mitt fel att du kommer för sent."
Lillebror: "FUCK YOU!!!"
Okej, inte för att jag är förtjust i svordomar, men ni som har barn som fungerar på liknande sätt förstår att man inte bör fästa så stor vikt vid ord utan se det bakomliggande. Dessutom är det inte så särskilt smart att starta ett uppfostringsförsök med ett barn i affekt och/eller i tidsnöd över huvud taget. (Det kan man ta senare om man tycker att det behövs.)
Ni som har barn som inte vill gå till skolan eller har barn som liksom lillebror, historiskt har kommit försent ca hälften av dagarna för att tidsuppfattningen är dålig, morgonrutinen svår och motivationen noll ("jag kan komma när jag vill - de är ändå där och blir glada när jag kommer"), förstår hur glad man blir över attityden att det är viktigt att komma till skolan i tid. 😊
Ni som inte alls förstår detta och tänker "en sån attityd/svordom skulle jag aldrig tillåta" har förmodligen ett barn som funkar på ett helt annat sätt. (Glöm inte att jag också har ett sådant barn.😉 ) Eller så tar ni onödigt många strider.
Jag, från sängen: "Ojdå förlåt, jag har visst försovit mig."
Lillebror: "Var är min hamburgare?"
Jag: "Jag har inte lagat den än eftersom jag vaknade nu."
Lillebror: "Då är det ert fel att jag kommer för sent."
Jag: "Ja, helt riktigt. Idag är det helt mitt fel att du kommer för sent."
Lillebror: "FUCK YOU!!!"
Okej, inte för att jag är förtjust i svordomar, men ni som har barn som fungerar på liknande sätt förstår att man inte bör fästa så stor vikt vid ord utan se det bakomliggande. Dessutom är det inte så särskilt smart att starta ett uppfostringsförsök med ett barn i affekt och/eller i tidsnöd över huvud taget. (Det kan man ta senare om man tycker att det behövs.)
Ni som har barn som inte vill gå till skolan eller har barn som liksom lillebror, historiskt har kommit försent ca hälften av dagarna för att tidsuppfattningen är dålig, morgonrutinen svår och motivationen noll ("jag kan komma när jag vill - de är ändå där och blir glada när jag kommer"), förstår hur glad man blir över attityden att det är viktigt att komma till skolan i tid. 😊
Ni som inte alls förstår detta och tänker "en sån attityd/svordom skulle jag aldrig tillåta" har förmodligen ett barn som funkar på ett helt annat sätt. (Glöm inte att jag också har ett sådant barn.😉 ) Eller så tar ni onödigt många strider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar