Translate

onsdag 19 augusti 2020

Ytterligare en bra skoldag

Det går fortfarande bra för lillebror. Han beter sig och deltar i allt. Men jag är rätt säker på att han anstränger sig för idag när han kom hem så kastade han av sig tröjan och strumporna, gick ut i regnet och sträckte ut armarna och väste "Låt mig vara ifred". Och precis som tjuren Ferdinands mamma så begriper jag att jag ska lämna honom ifred i det läget. Jag satt bara och jobbade. Jag ville också ha lugn och ro. 

Jag tänker vara så tyst som möjligt när han kommer hem på eftermiddagarna. Jag vet ju sen Ms skolår, och min egen också för den delen, att man kan behöva tyst ensamtid precis när man kommit hem. Inte läge att fråga "hur var det i skolan idag då?". Det får han berätta sen om han vill. Så länge kommunicerar jag med pedagogerna. Jag fick ett mejl med ett mobilnummer som jag kunde ringa. Och det räcker ju egentligen.

Tröjan förresten. Den som inte får vara strypig. I morse hittade jag en av mina egna gamla bomullströjor med lite lägre skärning i halsen. En mörklila, nästan mörkblå. Perfekt! Den var inte alls strypig. Så nu får jag gå igenom mina gamla tröjor och se vilka som är ostrypiga, så får han ta dem. Men jag håller tyst om att det är morsans gamla tanttröjor han fått ärva. 😀😂

Och skolskjutsen kom fem minuter före utsatt tid i morse och då var han redan på framsidan och väntade otåligt. Så han skuttade in i bussen och åkte iväg. De skulle direkt till hans skola. Perfekt! Det funkade t o m på hemvägen också. Så skönt, för då kan jag fokusera på att köra M tur och retur till hans skola. Det är lite för långt för att han ska kunna cykla själv. I alla fall just nu.

Och hur det gått för M? Jodå bra. De har en mjukstart med genomgångar, men också lite diagnostiska test. Matteläraren hade gjort misstaget att säga till klassen "Känn er inte stressade utan ta så mycket tid ni behöver." Det kan man inte säga till M för då tar han oändlig tid på sig. 😂 Det är nog det allra viktigaste han behöver lära sig för att klara sig i livet: Att få upp tempot. Jag tror att matteläraren lärde sig något. 😏För säkerhets skull så bad jag resursen boka in ett överlämningsmöte med pedagogerna från högstadiet. Han behöver nog deras input och kanske även någon att fråga under terminen mer än mig. Även om jag känner min son väl så har jag ju inte varit med i klassrummet när han jobbat.


1 kommentar:

  1. Så roligt att höra att båda två verkar ha det bra i sina nya skolor! Jag är så tacksam över att min son som nu börjat trean går i sin särskilda undervisningsgrupp sedan ett år tillbaka - alltifrån att han blir hämtad och lämnad med taxin, till de fantastiska pedagogerna och allt de gör. Sedan uppstår det ju så klart utmaningar och bekymmer ändå, men jag tror ärligt talat inte vi hade orkat annars. Den berömda väggen är ständigt närvarande...
    /Maria

    SvaraRadera