Translate

torsdag 18 juni 2020

Gymnasieval och öronproppsproblematik

Det får bli ett kort inlägg idag för klockan är redan två. Jag fick reda ut lite jobbproblem via mejl. Irriterande att man inte bara kan vabba för att folk behöver svar direkt. Men, men nu är det gjort. Eller åtminstone i knäet på andra.... 😏

Idag så tror jag i alla fall att det löste sig med problematiken för M och gymnasievalet. Det är egentligen ett lyxproblem. Två olika gymnasieskolor välkomnar honom och söker tilläggsbelopp för honom så att han får resurs. Han ska läsa naturvetenskaplig linje. Det landade i att det hänger på vad han vill. Han får välja skola och sen samarbetar rektorerna så resursen hamnar på rätt skola. Snyggt! Jag är så imponerad. Ingen prestige här inte, utan alla har Ms bästa för ögonen. Jag skriver mer om det sen.

Och det är bättre med lillebrors öra. Det verkar läka fint. Tyvärr vill han fortfarande sova med öronpropp på ena örat (det utan sår nu), även om det är tyst i huset. I förebyggande syfte ifall lillebror eller någon annan börja låta mitt i natten. Han har inte förstått hur djupt han sover emellanåt. Så han var nere och skrek om öronproppar vid midnatt när det annars var helt tyst i huset..... 😫 Och han skrek för att han inte fick de för "känsliga öron" som man sätter mest på utsidan att funka. De som han propsade på att köpa fastän jag avrådde. Två paket t o m var han tvungen att köpa (för mina pengar). Kan inte säga att mitt tålamod var det bästa. Tyvärr.

Han kan liksom inte lösa sina problem på något logiskt sätt. Han bara skriker och tror att himlens portar ska öppna sig med en lösning (="mamma eller pappa fixar"). Så jobbigt att ha en 12-åring som beter sig som ett litet barn här..... Jag stolpade upp möjliga lösningar:

1) Sov utan öronpropp
2) Sov med en stor gul öronpropp
3) Sov med en liten brun öronpropp
4) Sov med öronproppen för känsliga öron (i formbar silikon)
5) Sov med hörselkåpor (ja han gör faktiskt det ibland!)

Ja sa åt honom att sätta poäng på dessa alternativ och välja det bästa. Sen fick jag gå ut ur hans rum för jag kände att jag började bete mig illa. Ibland är det en enorm tur att man är två föräldrar.....

2 kommentarer:

  1. Jag förstår din frustration! Min son, snart 9 år och högfungerande autism, förväntar sig också att vi föräldrar ska ha svar på allt och lösa saker direkt. Så tröttande...

    Vill också utfärda en liten varning angående silikonproppar. Min son hade sådana när han simmade förr, eftersom han hade rör i örat då. Men vid ett tillfälle fastnade en bit av silikonen inne i örongången, utan att vi märkte detta. Det var öronläkaren som märkte det när vi var på återbesök. Han försökte suga ut den men det gick inte. Sonen fick ta bort det under narkos, och till och med då hade de svårt att få bort det. Säkert väldigt ovanligt, men kan vara bra att lämna till.

    Just nu kämpar vi med att få sonen, som är spruträdd, att ta tbe-vaccination. Försöker på vårdcentralen igår slutade i panikångestattack för honom. Bup vill inte hjälpa till med lugnande medel, inte heller vc. Har du något bra tips får du gärna hojta till! Frustrationen är stor hos hela familjen...

    Hälsningar
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maria,
      Tack för tips om silikonpropparna! Vi är inte jätteförtjusta i dem men bra att veta då plutten ska få rör i öronen (skrev jag det?) och kanske behöver dem längre upp i åldrarna. Han har vätska bakom trumhinnorna.

      Angående vaccinspruta så har jag inte jättemånga bra råd att ge. Vi har pausat sprutor ett tag nu, för jag vill gärna se bättre forskning på biverkningar och att man tar föräldrar som tycker sig se biverkningar på större allvar. Men när M fick sprutor så lurade jag honom till VC, och sen bara sa till sköterskan att sticka fortast möjligt. För ångesten innan var mycket värre än själva sticket. Det gick vägen. Funkar kanske inte på ditt barn som är misstänksamt. Jag tror inte att man kan tala bort spruträdsla så lätt man man kan kanske minska den så han klarar det? Kan inte hab hjälpa till att prata om det, typ via seriesamtal? Eller så gör ni det. Han kanske inte förstår konsekvenserna av att få TBE. Kan vara bra att ta det sakligt. (Vi bor som väl inte där detta finns. Kan förstå att man vill vaccinera mot det, absolut.) Kan ni ge honom ipren innan sticket? (Undvik alvedon då det slår ut immunförsvaret - inte det du vill när du tagit vaccin.) Kan vara bra att bena ut vad det är som skrämmer. Att sticket gör ont? Att man får någon insprutat i sig? Att man är rädd för att svimma? Svaret ger ju vad man ska försöka med först. Lycka till!

      Radera