Vi kom på några saker som vi kunde ge till M bl a en bok om Karl den tolfte, en bok om rymden och en tredje bok om/med Sven Nordqvist - Ms favoritförfattare, en diskolampa, ett schackspel och ett alfapet-spel. Lillebror fick också en diskolampa till sitt 2-kvadrat stora "rum". Det var tidigare en garderob, men en dag så skällde han på mig och frågade varför jag hade "mögat ner" hans rum. "Det ä snyggt" säger han varje gång vi föreslår att han ska dela lillasysters rum med henne istället. Ja, jag antar att han gillar det lite spartanskt - han har bara några få grejer i rummet. Och jag kan inte säga annat än att jag förstår honom.... Jag försökte ge lillebror några tuschpennor i år också, men de gav han direkt till lillasyster för att han inte behövde dem. Det ena spelet - Little Big Planet 3 fick han förstås för några dagar sen. Han hade inget att göra och vi frågade honom om han ville ha det i förväg. Det ville han! Och han tittade konstigt på oss när det gick upp för honom att vi redan haft det hemma ett bra tag. Han sa:
"Ni skulle ha gett mig det dijekt."
Så lik maken han är. Traditioner är inte hans grej.
Lillasyster fick det ena pysslet efter det andra och var helt salig. Pyssel-heaven! Och naturligtvis så ville hon att jag skulle pyssla med henne. (Det vill hon alltid.)
När dagen var slut så frågade jag barnen:
"Vilket var nu det bästa med julafton?"
Lillasyster var först med att svara:
"Att sitta i tomtens knä...... för att det var så mjukt."
Hon visste ju om att det var jag som hade klätt ut mig. Förra året som kom lillebror och lillasyster på att det var maken som hade klätt ut sig, så i år så gjorde vi en rolig grej av det. Lillasyster och jag hade planerat att det skulle vara jag och brorsorna fick inget veta. (M fick förstås veta i förväg, i smyg, för jag var lite osäker på hans reaktion om det inte blev som han hade tänkt sig. Plus att jag inte visste om han skulle känna igen mig. Han har lite svårt att känna igen folk när de klär ut sig. Lillebror fick inget veta, för jag visste att han skulle känna igen mig.) Lillasyster gick in för "luret" men ville ändå fortsätta att tro på tomten. Lite grann. :) Så hon spelade med. Den där fleece-dräkten var tydligen väldigt mjuk att sitta på.
Lillebror behövde inte heller fundera så länge på vad det bästa var med julen:
"Det va spelen."
Han och maken har spelat nya datorspel en stor del av dagen. Lillebror är väldigt duktig, och spelar egentligen på för hög nivå. Han spelar vuxenspel. Han behöver maken till att läsa texten och hjälp med att komma igång med spelen. Maken tycker väl inte alltid att det är så kul, men han gör det för lillebrors skull. Det är deras sätt att umgås.
M visste inte vad det bästa var med dagen. Men när jag pressade honom lite så sa han:
"När vi myste i sängen, Sven Nordqvistboken och att farmor kom."
Vi hade börjat julafton med att ligga i sängen och kramas en lång stund, han och jag.
Tänk, alla tre barnen svarade att det viktigaste var kontakt, tid och närhet med en vuxen i deras liv. (Förutom på den där boken då.) Tänkvärt, eller hur?!
Jag och maken då? Vi brukar sällan ge varandra något faktiskt. Ingen av oss gillar överraskningar eller att få presenter. (Eller julen faktiskt.) Men jag lagade en av hans favoriträtter; hemfriterad pommes och hamburgare. Maken är inte så förtjust i julmat så han blev rätt hungrig framåt eftermiddagen. Där tror jag att vi har en ny tradition faktiskt. Jag ska göra likadant nästa år.
Imorgon ska vi nog spela lite schack och lite alfapet. Och pyssla lite mer gissar jag....
Låter som en trevlig jul
SvaraRadera