Jag var bara tvungen att berätta det. Idag lärde sig lillasyster att cykla utan stödhjul så nu har vi 3 barn som kan cykla. Tänk att hon skulle bli nästan 9 år innan hon lärde sig det. Lillebror lärde sig i höstas då han var 9 år. M har kunnat i ca 3 år så jag tror att han var 10 år. Det är rätt gammalt men man gör ju så gott man kan. Detta beror mestadels på att vi inte gett dem tillräckligt med tillfällen att öva. Man orkar inte alltid, speciellt inte när det kan ta mycket tjat och en halvtimme innan alla kommit ut på gatan utanför ens hus. Man är ju helt slut innan ungarna ens hoppat upp på cyklarna..... (Idag fuskade vi lite genom att locka dem med att de skulle få glass efteråt.... Då var de lite snabbare.) Och motoriken har känts lite osäker för vissa av dem och då blir det ju inte bättre för att det går fort. Och lillebror har ju varit en liten rymmare när han var mindre, så då ville man ju inte precis sätta honom på en cykel.... "Don't give guns to monkeys!" 😉
Plutten fick nöja sig med att titta på.... Men han ska absolut få en sån där liten cykel utan pedaler så han lär sig hålla balansen tidigt.
Vilken härlig känsla det där är! När allt nästan kännts hopplöst och man tänker att NEj det kommer inte att gå! Och så plötsligt kommer det en dag då dom faktiskt KAN. Jag trodde inte att Gabriella varken skulle lära sig läsa, simma eller cykla. Det kändes helt omöjligt. Men så kom det plötsligt! Hon kunde! Så jag förstår vilken helt underbar känsla det faktiskt är. Tack för att jag hittat din underbara blogg förresten! // Marielle
SvaraRaderaHej Marielle! Välkommen hit och tack för att du delar min glädje! Nu kämpar vi med att alla 3 ska lära sig simma. Det går ju att öva nu när det är så varmt i vattnet överallt, men de är inte så jättemotiverade tyvärr. Kommentera gärna igen. :)
Radera