Väntar på städskriket

Eftersom plutten skolas in på förskolan och jag därmed är ensam hemma på dagarna så passar jag på att städa här hemma. Det behövs! Vinden är klar och nu idag även Ms rum. Ni anar inte hur skönt det känns! Det känns annars som kvicksand här hemma. Jag sjunker längre och längre ner. Huset blir rörigare och rörigare. De senaste dagarna har jag lyckats ta mig upp lite.

M kommer hem från skolan om 40 minuter. Jag tror att han kommer bli skrikarg. Igår så städade jag också på hans rum och han var inte alls glad på mig. "Sluta gå i mina lådor" sa han. Och visst det kan man ju tycka att man inte ska göra med en 14-åring, men eftersom han aldrig någonsin städat själv eller ens tittar vad han har, så gjorde jag det. Jag tror inte ens han vet vad han har där. Det är mest jag som satt in hans böcker, gamla skolpapper, saker han gjort i skolan, presenter osv. Det är liksom inte så att han har hemligheter undangömda som lillasyster har under sin säng. Då snokar jag inte. Man får ju respektera barnet. Här handlar det mer om ett rum i kaos som behövde struktureras om och f a dammas. M är allergisk mot kvalster. Typiskt obra med saker huller om buller då. Det blir omöjligt att få bort allt damm.

Eftersom M numera är 180 lång, så behövde ett skåp åka ut. Det blev helt enkelt för trångt i hans rum med skrivbord, bokhyllor och hans elpiano. Han älskar att spela på sitt elpiano och han satt inte alls bra inklämd mellan detta skåp och skrivbordet. Alla hans böcker fick plats i bokhyllan efter att jag hade städat den så skåpet kunde åka ut. Skönt! Det blev mycket luftigare och ljusare.

M hatar förändringar. Även bra sådana. Så jag vet ju att detta kan man inte resonera om i förväg. Ångesten innan blir mycket värre om man försöker få honom att gå med på det, än vad den kommer bli nu. Han kommer skrika och bli arg på mig när han ser sitt nystädade rum. Sånt är livet med honom. Jag förväntar mig inget tack och jag behöver det inte heller. (Men han erkände igår att han blev glad för att jag hade dammat elpianot.) Jag är ju liksom vuxen. Resultatet är lön nog. 😃 Jag kommer säga att vi gör detta på prov. Skåpet står ändå bara utanför hans rum och kan enkelt flyttas in igen. Reservplanen. Men han måste ge det en chans i minst en vecka och se om han ändå inte tycker att det är bättre utan skåpet. Det tror jag säkert att han kommer göra. Jag brukar få rätt här. Han behöver bara vänja sig. Sen blir det samma procedur om man av någon anledning skulle få för sig att sätta tillbaka det. När vi satte en pool i uterummet blev han jättearg och ville att vi skulle ta bort den. Numera blir han arg när vi tar ner den på hösten.

Och vart skåpet ska? Till vinden förstås. Där är det numera gott om plats och skåpet kan användas till vindsförvaring. 😀

Och för att återkoppla det här med bandbredd som jag skrev om tidigare så är det tydligt: Det tar inte alls lång stund att städa ett rum (inte grovsortera i alla fall), men man behöver få ha nästan all sin bandbredd till detta (i alla fall jag) och arbeta ostört några timmar. Hur ofta får man det när man har några stycken ungar varav några har särskilda behov?