Ända sen M varit liten har jag varit förbluffad över hur snabbt han kan addera och subtrahera. Han har aldrig behövt se antalen framför sig (som t ex äpplen) eller ens räkna på fingrarna, utan har tagit det direkt i huvudet på några få sekunder. Det är ju lite märkligt, eftersom de säger att autister har svårt att tänka i bilder och behöver hjälp med det. Jag har länge grunnat på hur han gör, och länge misstänkt att han på något sätt håller två räkningar i huvudet samtidigt.
I veckan frågade jag honom om svaret på 60+12 och 80+16. Han svarade rätt blixtsnabbt, på ca 1-2 sekunder, nog faktiskt snabbare än en medelsnittsvuxen. De där talen är ju rätt lätta eftersom de börjar på hela 10-tal, och han måste faktiskt listat ut svaren utan att räkna efter, eftersom det gick så fort. Så jag testade honom med 55+6. Då började han räkna högt 56, 57, 58, 59, 60, 61. Han räknar alltså till sex samtidigt som han räknar från 56 till 61. Det där klarade jag själv enbart ifall jag samtidigt får hålla fram ett finger i taget, och på så sätt räkna 1, 2, 3, 4, 5, 6 m h a mina fingrar. (Ok, just detta tal är ju ett väldigt lätt exempel som alla vuxna kan, även jag som är civilingenjör... Men svaret på t ex vilken veckodag det var för 11 dagar sen, måste jag räkna efter på fingrarna.) Jag tror att detta är väldigt lätt för honom, för att inte säga naturligt. Vi har aldrig lärt honom att tänka så, utan det är han själv som bara gjort så. Jag tror helt enkelt hans hjärna är skapt så.
Och naturligtvis fick han mycket beröm av mig. Jag sa: "Jag tror att de där människorna som bygger vindkraftverk, blir arga på dig om du inte börjar jobba med det du också när du är vuxen. De ringer nog mig och ber mig skicka dit dig, för att hjälpa dem." Han sken upp i ett stort leende och fantiserade att han var vindkraftsverkskonstruktör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar