Han kan verkligen inte bajsa i skolan

I morse var vi på ADHD-utredning. Därefter lämnade vi M i skolan (som ligger granne med vårt hus), vi vuxna åt lunch ihop och sen stack maken till jobbet. Jag skulle också sticka till jobbet, men såg regnbyxorna som låg kvar i hallen så jag stack med dem till skolan. Och vilken tur! Jag möttes av en väldigt ledsen M. Han hade precis ätit, så vi testade att gå på toa och dricka lite vatten, men det hjälpte inte. När han är ledsen är det oftast en av följande som behövs: mat, vatten, kissa eller bajsa. Alltså var det bajsa han behövde! Han förnekade detta bestämt, men frågade samtidigt igen och igen hur länge det var kvar till jag skulle hämta honom. Jag såg tydligt "bajsminen" i hans ansikte, så jag gjorde det enda en förälder till ett barn som M kan göra i detta läge - tvinga in honom gråtande på toaletten. För säkerhets skulle tog jag med nödäpplet (som alltid ligger i facket), så det skulle kunna hjälpa till att "putta ut" bajsen.

Väl där inne åt han äpple och klämde och klämde. Han försökte verkligen, men bajsen kom verkligen inte ut. Efter 20 minuter gav vi upp och gick hem istället, så han kunde bajsa i lugn och ro.

Faktorer som gör det nästan omöjligt för honom att bajsa i skolan:

* Ingen barnring. Han måste sitta och hålla sig för att inte ramla ner, samtidigt som han klämmer. Det är ju inte avslappnande för något barn! Det är svårt att bajsa, om man samtidigt kämpar med balansen och koordinationen.

* Ingen pall för fötterna som kan hjälpa honom ytterligare med balansen. Hans fötter hängde i luften, vilket han tycker är obehagligt.

* Han skäms för att han är bajsar och är orolig att hans krystningar och "ploppningar" ska höras ut till de andra barnen.

* Det finns två dörrar till toaletten och en massa ljud kommer in till honom från de andra barnen, när de är i kapprummen. Eftersom han har överkänsliga sinnen, och hör allt extra tydligt, stör det hans koncentration.

* Det hade förmodligen hjälpt honom ifall han fick ha med sig en bok in på toaletten. Det har han alltid hemma och jag tror att det hjälper honom att slappna av. En bok hemifrån hade förmodligen fått honom att slappna av lite extra.

* Hemma får han ofta något att äta, om han försökt bajsa men inte fått ut det. Då kommer ofta hans mage igång. Denna möjlighet har de nog inte tänkt på i skolan.

Jag har alltså en del förbättringsförslag till skolan: Barnring, pall, eventuellt en frukt med sig in, att de fortsätter ge honom en bok när han försöker, att han får gå till en tystare toalett alternativt att de sätter in en stereo så han kan sätta på musik och maskera "bajsljuden" och kompisarnas ljud. Det känns ju GRYMT att min son inte kan bajsa i skolan, och måste vänta med det tills jag hämtar honom. Jag är SÅ glad att jag märkte detta idag. Det råder inga tvivel om att han verkligen försökte sitt allra allra bästa. Han klämde och klämde, men det gick bara inte. Det sitter INTE i hans huvud, som vi tidigare trott. Det är mer än så.

Eftersom han gjorde sitt allra bästa försök, fick han en guldstjärna medan vi sprang hemåt. Det är inte resultatet som räknas, utan att man anstränger sig och försöker även om det är jättesvårt.