tag:blogger.com,1999:blog-7579580748635063218.post8307240032981657406..comments2023-12-18T03:57:23.626+01:00Comments on Mina söner har Asperger och ADHD: Curling, dess motsats och energivinsterAspergermammahttp://www.blogger.com/profile/14270090551731163061noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-7579580748635063218.post-58080883447650579392015-02-03T08:51:48.144+01:002015-02-03T08:51:48.144+01:00Hej! Snabbt svar innan jobbet. Du verkar ha varit ...Hej! Snabbt svar innan jobbet. Du verkar ha varit uppe i natt och funderat.... Det är problem med kommunikationen, sociala interaktionen, de exekutiva funktionerna som att planera sig dag och att minnas och dessutom har man ofta problem med det sensoriska, dvs förstärkt eller försvagat luktsinne, syn (detaljseende), smak och/eller känsel. Många kan ha motorikproblem, ett speciellt sätt att prata, logiska. Allt detta stämmer inte på alla. Ring och prata med BUP! Aspergermammahttps://www.blogger.com/profile/14270090551731163061noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7579580748635063218.post-16506623717376470692015-02-03T05:11:40.997+01:002015-02-03T05:11:40.997+01:00Vad brukar dom vanligaste symptomen vara på en 4-6...Vad brukar dom vanligaste symptomen vara på en 4-6 årig pojke på autism snälla behöver verkligen veta?Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7579580748635063218.post-82661443470338572012-03-27T10:03:24.143+02:002012-03-27T10:03:24.143+02:00Hej och tack för din kommentar!
Jo visst är vi all...Hej och tack för din kommentar!<br />Jo visst är vi alla i ständig utveckling. Det håller jag med dig om. Maken också, det är bara det att angående de områden där det stått still för maken under lång tid, så känner jag beredd att släppa det eller åtminstone låta det vila ett tag. Att välja sina krig och inte kriga på alla fronter samtidigt.<br /><br />Visst skulle han kanske kunna träna sig via arbetsminnesträning t ex, och det kan man ju tänka sig i framtiden. Bara att just nu, när vi båda "går på knäna", så är det inte tidseffektivt för oss. Småförändringar kan man alltid göra, som t ex se till att han skriver upp fler saker i mobilen och däremed kommer ihåg dem. Vilket han också gör, men det går ju inte att skriva ner precis allt?! Och då måste man även komma ihåg att man skrivit ner det....<br /><br />Eftersom du är "ny" vet du inte följande: Vi är i ett väldigt pressat läge för närvarande. Maken var sjuk nästan hela förra året, och jag är på gränsen till utbränd och vi har väldigt lite hjälp med barnen. Det gör att vi ofta är trötta och hamnar i konflikt. Ofta leder det till förbättringar och strategier för oss en av oss eller båda (vilka finns beskrivna i äldre inlägg), men det gör oss även tröttare. Så jag tror att vi först måste hitta ett sätt att vila oss, och därefter kan vi var för sig satsa på individuell utveckling, där det går och behövs. Men visst, vi är även tvunga att göra det kontinuerligt, för att vi ska kunna hålla ihop och må bra.<br /><br />Och viktiga saker angående barnen, de diskuterar vi alltid tillsammans. T ex vad vi ska diskutera med BUP-läkaren. Men när det gäller att komma ihåg att ta med en rotfrukt till dagis imorgon (lillebror) eller ett kokt ägg på fredag (M), så ser jag ingen anledning att vi båda två ska hålla koll i nuläget. Eller på barnens kläder. Om det händer mig något, så är nog inte de glömda grejerna en stor sak i sammanhanget. ;) Men visst är det lite farligt och det är ju kanonbra om båda kan detta. Bara det att det kostar mer än det smakar för oss i nuläget. En väldigt liten risk, trots allt. Och de kostar mycket energi (som vi alltså inte har) att båda två är beredda. I längden håller jag absolut med dig. Det går mig på lite nya tankar, att jag borde göra iordning lite bättre system och struktur här hemma. T ex märka ut tydligare var alla saker finns.<br /><br />Tack för din kommentar! Det är härligt och utvecklande att få lite mothugg och tvingas tänka till. :) Skriv gärna igen!Aspergermammahttps://www.blogger.com/profile/14270090551731163061noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7579580748635063218.post-17616645271218621832012-03-27T09:22:31.493+02:002012-03-27T09:22:31.493+02:00Hittade hit av en slump och har ännu bara läst de ...Hittade hit av en slump och har ännu bara läst de senaste inläggen men kan inte låta bli att kommentera. Är nog beredd att hålla med den som lämnade en kommentar på förra inlägget och hänger inte med i ditt resonemang fullt ut. Visst kan och bör man fördela arbetsuppgifter i hushållet så att det sparar energi för båda parter men det jag reagerar på är att du skriver att M är ett barn och utvecklas, maken är vuxen. Punkt. Skulle man inte kunna utvecklas och hitta strategier om man är vuxen med Asperger eller ADHD? Jag vill tro och hoppas att alla männsikor är, eller i alla fall kan vara, i ständig utveckling. Detta gäller på de flesta områden i livet, både privat och i arbetslivet och oavsett om man har ett funktionshinder eller inte. Om maken nu har svårt att komma ihåg saker som gäller barnen måste det väl vara bättre att hitta strategier för hur detta ska bli lättare för just honom än att ni bara lämnar över det till dig. Håller helt med om att man kan göra så när det gäller uppgifter i hushållet men när det kommer till barnen tycker jag att det är en annan sak. Det kan ju i längden tom bli farligt om den ena ensam har för mycket ansvar för allt som rör barnen - tänk om det händer denna förälder någonting? Då blir det ju enormt jobbigt för den andra som inte är lika insatt.Anonymousnoreply@blogger.com